Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön

Arbetsgivaren har ansvar för Bättre arbetsmiljön (BAM)

Arbetsgivaren har ansvaret för att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Anställd och/eller inhyrd personal ska upplysas om vilka risker som kan finnas och hur man kan undvika riskerna.

Arbetsgivaren har alltid ansvaret men kan delegera uppgifter i arbetsmiljöarbetet. En sådan delegering bör vara tydlig så att alla vet vad som krävs av dem.

Chefer på olika nivåer som inte fått en tydlig delegation kring vad som är deras ansvar bör utgå från att ansvaret är deras även om det juridiskt sett visar sig att ansvaret ligger på en högre eller lägre nivå.

En chef måste känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller på sin arbetsplats. Det är vanligt att delegera särskilda uppgifter i arbetsmiljöarbetet till chefer. Det kan till exempel vara att initiera skyddsronder och administrera delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

I arbetsmiljölagen står det att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Arbetsgivare skall också uppmärksamma de särskilda risker som finns om en arbetstagare arbetar ensam. I arbetsgivarens ansvar ingår även att se till att maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhålls.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

När du som arbetsgivare ska arbeta med arbetsmiljön behöver du göra detta systematiskt och planerat. Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete består av ett antal aktiviteter samt förutsättningar för dessa aktiviteter.

Alla delarna hänger ihop och varje del behövs. De centrala aktiviteterna illustreras ofta som ett hjul, som symboliserar att arbetsmiljöarbetet är en kontinuerlig process med återkommande aktiviteter.

De centrala aktiviteterna är

  • undersökning av verksamheten
  • bedömning av de risker som synliggjorts vid undersökningen
  • åtgärder för att minska riskerna
  • kontroll av att åtgärderna faktiskt har bidragit till en bättre arbetsmiljö.

 

Vad gör du som arbetsgivaren när skyddsombudet gett dig en begäran om åtgärder kring arbetsmiljö eller arbetstider (med stöd av arbetsmiljölagen 6 kap 6a§)?

Skyddsombudet kan begära åtgärder i arbetsmiljön av dig med stöd av 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen när det gäller arbetsmiljöfrågor och 19a § arbetstidslagen när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid.

Ett lokalt skyddsombud kan enbart begära åtgärder inom det egna skyddsområdet. Skyddsombud har bara rätt att begära åtgärder enligt 19a § arbetstidslagen om arbetstidslagens regler inte ersatts av kollektivavtal. Om reglerna har ersatts av kollektivavtal är det istället de fackliga organisationerna och arbetsgivaren som ska bevaka att avtalet följs, varken skyddsombud eller Arbetsmiljöverket kan agera då.

Så här gör du som arbetsgivare

  1. Ta emot skyddsombudets begäran. Begäran bör vara skriftlig, skriv under att du har tagit emot begäran om åtgärder.
  2. Läs begäran och kontakta skyddsombudet omedelbart om du inte förstår vad skyddsombudet vill eller menar. Ju tydligare och mer konkret skyddsombudet har beskrivit riskerna och vad hen vill att du som arbetsgivaren ska göra – desto bättre!
  3. I begäran ska skyddsombudet ange när hen senast vill ha ett svar av dig. Skyddsombudet ska ge dig en rimlig tid att lämna sitt svar eller vidta åtgärder. Prata med skyddsombudet om du uppfattar att svarstiden är orimlig.
  4. Ta tag i de risker som skyddsombudet framfört. Ge skyddsombudet möjlighet att medverka i att komma till rätta med riskerna. Ju bättre dialog och samarbete ni kan åstadkomma desto bättre möjligheter har ni att komma överens om hur riskerna ska hanteras och förebyggas.
  5. Innan svarstiden är slut ska du lämna information till skyddsombudet om vilka åtgärder som är planerade eller genomförda.
  6. Om ditt svar kommer in innan svarstiden är slut och skyddsombudet är nöjd med ditt svar behöver inte skyddsombudet lämna begäran om ingripande till Arbetsmiljöverket (AV). Då har ni i samverkan jobbat fram en lösning på arbetsmiljöproblemen! Ni jobbar vidare på det sätt ni har kommit överens om.

Om du inte svarar eller om skyddsombudet inte är nöjd med svaret kan skyddsombudet vända sig till AV. Skyddsombudet fyller då i blanketten ” Begäran till Arbetsmiljöverket enligt 6 kap 6a AML om föreläggande eller förbud”

och skickar den Arbetsmiljöverket tillsammans med en kopia av sin begäran och ditt eventuella svar. Skyddsombudet får inte skärpa kraven som ställts på dig eller förändra sina krav i begäran till AV.

  1. Skyddsombudet kan ta tillbaka sin begäran om ingripande när som helst. Hittar ni en lösning som ni är överens om behöver AV inte ta ställning.
  2. När dokumenten har kommit in till Arbetsmiljöverket kontrolleras först att de formella kraven i 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen respektive 19a § arbetstidslagen är uppfyllda. Är de formella kraven uppfyllda prövar AV skyddsombudets begäran. Oftast sker det genom en eller flera inspektioner. Observera att AV enbart prövar de åtgärder eller undersökningar som skyddsombudet har begärt i sin framställan. Arbetsmiljöverkets prövning leder fram till ett beslut om föreläggande (AV tvingar dig som arbetsgivaren att genomföra åtgärder) eller förbud (AV tvingar dig som arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet) eller till ett beslut om att vi inte beslutar om föreläggande eller förbud.
  3. Både skyddsombud och arbetsgivare kan överklaga Arbetsmiljöverkets beslut.

När kan skyddsombudet begära att Arbetsmiljöverket ingriper och vad kan skyddsombudet inte begära?

Skyddsombudet vänder sig till dig när hen har upptäckt risker i arbetsmiljön eller bedömer att du inte följer reglerna om arbetstid. Skyddsombudet ber dig att rätta till riskerna. Arbetsmiljöarbetet bygger på samverkan. Förhoppningsvis räcker denna första kontakt för att du i dialog med skyddsombudet vidtar åtgärder för att minska riskerna. Du som arbetsgivare har ansvar att vidta de åtgärder som behövs för att arbetsmiljön ska vara säker.

Om denna första kontakt inte räcker kan skyddsombud behöva använda sin rätt att begära åtgärder med stöd av sina rättigheter i arbetsmiljölagen respektive arbetstidslagen.

Skyddsombudet kan begära att Arbetsmiljöverket ingriper när det gäller hela arbetsmiljölagen, förutom när det gäller 6 kap i arbetsmiljölagen. Reglerna i detta kapitel räknas som samverkansfrågor.

Skyddsombudet kan också begära att AV ingriper när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid, men bara om inte reglerna ersatts av kollektivavtal. Skyddsombudet får inte skärpa kraven som ställts på dig eller förändra sina krav i begäran till AV.

Skyddsombudet kan inte begära att AV ingriper i samverkansfrågor, till exempel att få ut handlingar som hen begärt från arbetsgivaren, att hen upplever sig hindrad från att utöva sitt uppdrag som skyddsombud, att du inte informerar tillräckligt om dina planer för verksamhetens ekonomi eller produktion, att personalen inte litar på sin arbetsgivare eller upplever att arbetsgivaren straffar kritik med uteblivna löneökningar, uteblivna befordringar och liknande. Det är frågor skyddsombudet kan ta upp med de fackliga organisationerna på sin arbetsplats.

Skyddsombudet kan inte heller begära att AV ingriper när det gäller arbetsgivarens skyldigheter enligt medbestämmandelagen (MBL), arbetsgivarens personalpolicy, sådant som regleras i lagen om anställningsskydd (LAS), affärsmässiga strategier, konflikthantering på individnivå och tolkning av kollektivavtal.

Vad gör du som arbetsgivare om skyddsombudet har stoppat jobbet (AML 6 kap 7§)?

Om det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa har skyddsombudet rätt att avbryta arbetet, det kallas för skyddsombudsstopp. Skyddsombudet har rätt att stoppa arbetet enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 7 §. Observera att det både måste vara en omedelbar och allvarlig fara. Skyddsombudet har även rätt att avbryta arbeten som utförs av inhyrd arbetskraft i arbetsgivarens verksamhet. Studerandeskyddsombud har dock inte rätt att avbryta arbeten.

Så här går ett skyddsombudsstopp till

  1. Skyddsombudet meddelar arbetsgivaren att hen upplever att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och att hen därför har stoppat arbetet. Skyddsombudet kan framföra meddelandet muntligt, men det är viktigt att dokumentera det vid senare tillfälle.
  2. Som arbetsgivare ska du ta ställning till skyddsombudsstoppet. Håller du med om att det finns en omedelbar och allvarlig fara accepterar du stoppet och startar inte arbetet igen förrän riskerna är undanröjda. Du och skyddsombudet ska samverka om vad som behöver göras för att komma till rätta med riskerna. Om ni kommer överens behöver ingen kontakt tas med Arbetsmiljöverket. Skyddsombudet ska häva stoppet när de åtgärder ni är överens om för att arbetet ska kunna återupptas är genomförda.
  3. Om du inte håller med om att det finns en omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa ringer du till Arbetsmiljöverket som avgör om arbetet ska fortsätta vara avbrutet eller inte.
  4. Oftast gör Arbetsmiljöverket en inspektion på arbetsplatsen så snart som möjligt, men ibland avgörs ärendet via telefon. AV:s prövning av skyddsombudsstoppet leder fram till ett beslut om ett förbud (AV tvingar dig som arbetsgivare att sluta med något som inte är tillåtet) eller till ett beslut om att inte förbjuda arbetet. I det fall AV beslutar om att inte förbjuda arbetet kan du återuppta arbetet direkt efter att AV fattat beslutet. Både du och skyddsombudet kan överklaga AV:s beslut.

Skyddsombud. Arbeta med arbetsmiljön

Att arbeta systematiskt med arbetsmiljön ska vara en naturlig del i den dagliga verksamheten i en organisation. Arbetsmiljön omfattar alla förhållanden på en arbetsplats, sociala, organisatoriska liksom fysiska förhållanden.

Reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, utgörs av tolv paragrafer som både ställer krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och vilka aktiviteter som behöver genomföras. Paragraferna, eller kraven, bildar tillsammans ett system som ska ses som en helhet där alla delar hänger ihop. Med alla delar på plats har man grunden för att hantera alla arbetsmiljöförhållanden och skapa en bra arbetsmiljö.

Skyddsombud och arbetsmiljöombud

Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på att arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och samverkar med sina arbetstagare för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Arbetstagarnas representant är skyddsombudet, eller arbetsmiljöombudet som det också kallas.

Arbetsmiljölagen ger dig som skyddsombud bland annat rätt att:

  • få utbildning
  • ta del av handlingar kring förhållandena i arbetsmiljön
  • delta vid planering av nya lokaler
  • begära att arbetsgivaren genomför åtgärder för att åstadkomma en bra arbetsmiljö
  • avbryta arbeten som kan leda till omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa.

Val av skyddsombud

Skyddsombud utses normalt på tre år av den fackförbundet som har avtal med arbetsgivaren. Finns det inte någon sådan kan arbetstagarna själva välja skyddsombud.

Huvudskyddsombud

När det finns flera skyddsombud på ett arbetsställe ska en av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens verksamhet och företräder dem utåt. Huvudskyddsombudet verkar på hela arbetsstället och ska till exempel ta upp frågor med arbetsgivaren som rör mer än ett skyddsområde.

Regionalt skyddsombud

Ofta utser de fackliga organisationerna även regionala skyddsombud. Ett regionalt skyddsombud har samma uppgifter och befogenheter som övriga skyddsombud och företräder de arbetstagare som är medlemmar i det regionala skyddsombudets fackliga organisation på arbetsplatser där det saknas lokala skyddsombud.

Begäran om åtgärder kring arbetsmiljö och arbetstider (6 kap 6a§ arbetsmiljölagen)

Om arbetstagare eller skyddsombud upptäcker risker i arbetsmiljön eller att arbetsgivaren inte följer reglerna om arbetstid skall arbetsgivaren informeras om att riskerna rättas till. Oftast räcker det för att arbetsgivaren ska göra vad som behöver göras. Arbetstagare vänder sig till sitt skyddsombud om chefen inte agerar.

Om denna kontakt inte räcker kan skyddsombud behöva använda sin rätt att begära åtgärder med stöd av 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen när det gäller arbetsmiljöfrågor och 19a § arbetstidslagen när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid.

Så här gör du som skyddsombud en begäran om åtgärder:

  1. Sök upp arbetsgivaren och påtala de risker du ser i arbetsmiljön. Försök alltid i första hand lösa frågan tillsammans genom dialog.
  2. Vid behov så bör du skriva ett brev, eller ett mejl till arbetsgivaren där du mycket tydligt och konkret beskriver riskerna i arbetsmiljön eller när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid och vad du vill att arbetsgivaren ska göra för åtgärder. Ju tydligare och mer konkret du beskriver riskerna och vad du vill att arbetsgivaren ska göra desto bättre!
  3. Skriv i brevet att du använder din rätt enligt 6 kap 6a§ arbetsmiljölagen (eller 19a arbetstidslagen) och när du senast vill ha ett svar av arbetsgivaren. Det är viktigt att du inte sätter svarstiden för snävt, utan ger arbetsgivaren en rimlig tid att lämna sitt svar eller göra åtgärder.
  4. Lämna över dokumentet till arbetsgivaren och be hen att skriva under att hen har tagit emot begäran om åtgärder. Vill inte arbetsgivaren skriva under kan du vända dig till Arbetsmiljöverket och begära att de ingriper. Se punkt 7. Observera att du inte ska skicka in din begäran om åtgärder till AV utan enbart lämna över dokumentet till arbetsgivaren.
  5. Innan svarstiden är slut ska arbetsgivaren lämna information till dig om vilka åtgärder som hen planerar eller är genomförda. Arbetsgivaren ska även se till att skyddsombud ges möjlighet att medverka i att komma till rätta med riskerna. Om svaret dröjer sök då gärna upp arbetsgivaren och fråga varför.
    Om arbetsgivarens svar kommit in innan svarstiden är slut och du är nöjd med arbetsgivarens svar gör du ingen begäran om ingripande till Arbetsmiljöverket.

Om arbetsgivarens svar inte kommit in innan svarstiden är slut eller om du inte är nöjd med svaret kan du vända dig till AV. Du fyller då i blanketten: ”Begäran till Arbetsmiljöverket enligt 6 kap 6a AML om föreläggande eller förbud”

och skickar den till Arbetsmiljöverket tillsammans med en kopia av din begäran och arbetsgivarens eventuella svar. Observera att du inte får skärpa kraven eller ändra på kraven som ställts på arbetsgivaren i din begäran till AV. Du kan däremot ta tillbaka din begäran om ingripande när som helst. I de fall du delvis har accepterat arbetsgivarens svar men till exempel inte tidsplanen för åtgärderna är det bra om det framgår av din begäran till AV.

  1. När dokumenten har kommit in till Arbetsmiljöverket kontrolleras först att de formella kraven i 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen respektive 19a § arbetstidslagen är uppfyllda. Är de formella kraven uppfyllda prövas din begäran. Oftast sker det genom en eller flera inspektioner. Observera att AV enbart prövar det som du har begärt i din framställan. Arbetsmiljöverkets prövning leder fram till ett beslut om föreläggande (AV tvingar arbetsgivaren att genomföra åtgärder) eller förbud (AV tvingar arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet) eller till ett beslut om att AV inte beslutar om föreläggande eller förbud.
  2. Både du som skyddsombud och arbetsgivaren kan överklaga AV:s beslut.

Om det blir aktuellt för dig att överklaga är det viktigt att känna till att du inte har rätt att överklaga om det finns ett huvudskyddsombud. Då är det huvudskyddsombudet som ska överklaga.

Arbetstagarens deltagande i arbetsmiljöarbetet

Arbetstagaren har inget formellt ansvar, men deltar i arbetsmiljöarbetet genom att till exempel rapportera risker, tillbud, sjukdom och olycksfall, föreslå åtgärder och lämna synpunkter på det som genomförts.

Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Skyddsombuden är arbetstagarnas valda ombud i arbetsmiljöfrågor, men har inget eget ansvar för arbetsmiljön.

Som arbetstagare räknas bland annat elever, värnpliktiga och underkonsulter.

Det här säger arbetsmiljölagen

Utdrag ur arbetsmiljölagen, kap 6:

”Arbetsgivare och arbetstagare skall bedriva en på lämpligt sätt organiserad arbetsmiljöverksamhet.”

Arbetsmiljölagen säger också att arbetstagaren skall medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Hen skall följa givna föreskrifter samt använda de skyddsanordningar och iaktta den försiktighet i övrigt som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, skall hen snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud. Se 3 kap. 4 § arbetsmiljölagen.

Arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön

Arbetsgivaren är alltid skyldig att se till att arbetet kan utföras utan risk för ohälsa eller olycksfall. Personalen ska inte bara veta vilka risker som kan finnas utan också kunna undvika riskerna.

Arbetsgivaren har alltid ansvaret men kan fördela uppgifter i arbetsmiljöarbetet. Sådan delegation bör vara tydlig så att alla vet vad som krävs av dem. Om det finns flera chefer på olika nivåer och du inte fått en tydlig delegation kring vad som är ditt ansvar kan det vara bra att utgå från att ansvaret är ditt även om det juridiskt sett visar sig att ansvaret ligger på en högre eller lägre nivå.

Som chef måste du känna till arbetsmiljölagen och de arbetsmiljöregler som gäller din arbetsplats. Det är också vanligt att chefer får särskilda uppgifter i arbetsmiljöarbetet, till exempel att initiera skyddsronder och administrera andra delar av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

I arbetsmiljölagen står det att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Det står också att arbetsgivaren ska uppmärksamma de särskilda risker som finns om en arbetstagare arbetar ensam. I arbetsgivarens ansvar ingår även att se till att maskiner, redskap, skyddsutrustning och andra tekniska anordningar underhålls.

Lokaler och arbetsutrymme

Hur en arbetsplats är utformad har stor betydelse. Det påverkar hur man trivs men också vilka risker som finns för att råka ut för olycksfall eller arbetssjukdomar.

Risker i lokaler och arbetsutrymmen

På en arbetsplats kan det finnas många olika risker. Några av dessa beror på maskiner eller fordon som används. Andra beror på hanteringen av farliga kemiska ämnen. Denna typ av risker tas inte upp här. Här tar vi bara upp risker som beror på hur arbetsplatsen ser ut rent fysiskt:

  • Små utrymmen gör att man arbetar med dålig ergonomi.
  • Ojämna golv ökar risken för fall.
  • Dåliga räcken, ledstänger, trappor och lastöppningar kan leda till fall.
  • Olämpliga utrymningsvägar försvårar utrymning.
  • Transporter i trappor kan leda till belastningsbesvär.
  • Dålig ventilation, bristande städning och olämpliga materialval försvårar för den som har astma eller allergi.
  • Dålig belysning bländar och gör arbetet mer tröttande.
  • Höga ljudnivåer kan ge hörselproblem och störande ljud försvårar möjligheten att koncentrera sig.

Psykisk ohälsa, stress, hot och våld

Vår psykiska och sociala arbetsmiljö är lika viktig som den fysiska. Den 31 mars 2016 började nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) att gälla.

Föreskrifter mot ohälsa

Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller kränkande särbehandling på jobbet. Föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som började att gälla i mars 2016 reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Föreskrifterna är anpassade till dagens arbetsliv och förtydligar vad arbetsgivare och arbetstagare ska göra inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som alla arbetsgivare har ansvar för.

Hög arbetsbelastning och problem i det sociala samspelet vanliga orsaker till stress

Två av de främsta riskerna för att arbetsrelaterad stress ska uppkomma är hög arbetsbelastning och problem som rör det sociala samspelet på arbetsplatsen. Några andra vanliga risker är skiftarbete, ensamarbete och brister i den fysiska miljön.

Arbetsgivare kan förebygga arbetsrelaterad stress genom organisatoriska åtgärder. Det kan handla om att öka resurserna för att utföra arbetet eller minska kraven i arbetet.

Organisatoriska förhållanden kan leda till kränkande särbehandling och mobbning

Mobbning och kränkande särbehandling på arbetet är i första hand en fråga för arbetsgivare och skyddsorganisationen på en arbetsplats. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att arbetsmiljön är sund och säker och att kränkande särbehandling förebyggs. En utgångspunkt för att förebygga risker för mobbning och kränkande särbehandling är att arbetsgivaren ser över de organisatoriska förhållandena på arbetsplatsen.

Hot och våld är ett allvarligt arbetsmiljöproblem

Arbetsgivare har ett ansvar att utforma och utrusta arbetsplatser för att förebygga risken för hot och våld så långt det är möjligt. Med ett bra förebyggande arbete går det att skapa en arbetsplats där personalen kan känna trygghet, även i verksamheter där risken för att bli utsatt för hot och våld i arbetet är påtaglig.

Personlig skyddsutrustning

Personlig skyddsutrustning är utrustning som används av en enskild person och som man har på sig eller håller som skydd.

I första hand ska arbetsgivaren begränsa riskerna genom exempelvis tekniska åtgärder. Det kan innebära att se över punktutsug och fallskyddsräcken eller att avskärma buller. Arbetsgivaren kan även undersöka hur arbetet är organiserat och minska riskerna som det innebär. Då kan han eller hon till exempel behöva vidta åtgärder som att:

  • begränsa tiden som arbetstagaren är exponerad för risken
  • införa slutna processer för att minska exponering

Olika typer av personlig skyddsutrustning

Vanliga arbetskläder räknas inte som personlig skyddsutrustning

Arbetskläder och uniformer är inte personlig skyddsutrustning eftersom de inte är utformade för att skydda arbetstagarens säkerhet- och hälsa. Utrustning som används för självförsvar eller i avskräckande syfte, exempelvis pepparspray eller överfallslarm, och bärbar utrustning som används för att upptäcka och varna för risker, exempelvis detektorer som varnar för låg syrehalt, räknas inte heller som personlig skyddsutrustning.

Kläder som ger skydd mot normala svenska klimatförhållanden är inte personlig skyddsutrustning om den inte är speciellt framtagen för att användas yrkesmässigt. Det omfattar inte heller bärbar utrustning som används för att upptäcka och varna för risker, exempelvis detektorer som varnar för låg syrehalt.

 

2019-08-06T02:02:44+02:00