Hoppa till innehåll

BAM - Bättre arbetsmiljö 3-dagar

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

4 900,00 kr
Exkl. moms

Om kursen

Den här utbildningen ger dig grundläggande kunskaper och praktiska verktyg för att skapa en trygg, säker och hållbar arbetsplats.

Motsvarar en 3-dagarskurs

  • 119 delmoment
  • 5 tim 31 min video
  • 0.0/5 (0 Betyg)
  • Uppdaterad 2025-12-01
  • Ingår i ”helkund”

Om kursen

Den här utbildningen ger dig grundläggande kunskaper och praktiska verktyg för att skapa en trygg, säker och hållbar arbetsplats. Oavsett om du är ny i arbetsmiljöfrågor, chef med ansvar för arbetsmiljön eller skydds- eller arbetsmiljöombud får du här stöd, vägledning och inspiration för att utveckla arbetsmiljöarbetet. Kursen går bortom det teoretiska regelverket och fokuserar på hur du faktiskt använder verktyg och hjälpmedel för att driva arbetsmiljöarbetet framåt i din organisation. Du får också ta del av exempel, mallar och metoder som du kan tillämpa direkt i din vardag. Genom övningar, reflektionsfrågor och verklighetsnära scenarier får du möjlighet att omsätta kunskaperna i praktiken och träna på hur olika situationer kan hanteras. Du kommer att lära dig att upptäcka och förebygga risker, hantera förändringar på arbetsplatsen och förstå hur samverkan mellan chefer, skyddsombud och medarbetare är grunden för ett fungerande arbetsmiljöarbete. Vi går även igenom hur man hanterar frågor som ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Utbildningen uppfyller grundläggande krav enligt arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter och passar både nya och erfarna deltagare. Efter utbildningen ska du känna dig trygg med att driva det systematiska arbetsmiljöarbetet vidare med kunskap, struktur och engagemang.

I kursen lär du dig

  • Förstå arbetsmiljöregelverket och dess tillämpning
  • Samverka effektivt i arbetsmiljöfrågor
  • Undersöka, riskbedöma och förebygga risker i arbetsmiljön
  • Hantera förändringsarbete ur ett arbetsmiljöperspektiv
  • Identifiera och åtgärda ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling
  • Utvärdera effekterna av arbetsmiljöåtgärder
  • Rapportera och följa upp arbetsmiljöincidenter
  • Utbilda medarbetare i arbetsmiljöfrågor
  • Tillämpa systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)
  • Genomföra interna revisioner av arbetsmiljön
  • Utveckla och uppdatera arbetsmiljöpolicyer
  • Hantera rehabiliteringsärenden för medarbetare
  • Främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö

Kursinnehåll

Introduktion

Samverkan, regelverk och systematiskt arbetsmiljöarbete

Kapitel 2

Upptäcka, hantera och förebygga risker

Kapitel 3

Utveckling och förändring på arbetsplatsen

Avslut

Bokning och kursstart

Du beställer och betalar hos Branschutbildarna. Utbildningen genomförs i kursportalen Onlineutbildarna. När betalningen har registrerats och din kurs har aktiverats får du information om hur du loggar in och startar utbildningen.

Vid frågor hjälper Branschutbildarna dig på 0250-911 00.


Om området och gällande regelverk

Arbetsmiljöarbete handlar i praktiken om att planera, leda och följa upp arbetet så att risker för olyckor och ohälsa förebyggs och att arbetet fungerar hållbart över tid. Det omfattar både fysiska förhållanden (t.ex. maskiner, ergonomi, kemiska risker och buller) och organisatoriska och sociala förhållanden (t.ex. arbetsbelastning, arbetstidens förläggning, återhämtning, konflikter och kränkande särbehandling). I många verksamheter behöver arbetsmiljöfrågorna dessutom hanteras vid förändringar som omorganisationer, nya arbetssätt, införande av IT-system och ökande inslag av distans- och hybridarbete.

Rättslig struktur och ansvar

Den svenska arbetsmiljöregleringen bygger på ett EU-rättsligt ramverk, framför allt rådets direktiv 89/391/EEG (ramdirektivet för arbetsmiljö), och är genomförd nationellt genom en kombination av lag, förordning och myndighetsföreskrifter. Den centrala ramen finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger övergripande mål och principer samt tydliggör att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen kompletteras av arbetsmiljöförordningen (1977:1166), som bland annat reglerar vissa former av hantering och bemyndigar Arbetsmiljöverket att meddela mer detaljerade krav. Det är vanligt att skilja på krav som är direkt lagstadgade (lag/förordning) och krav som följer av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Föreskrifter är bindande regler som konkretiserar vad som krävs i olika situationer, medan allmänna råd i samma dokument normalt fungerar som vägledning för hur regler kan uppfyllas.

Kärnan i det systematiska arbetsmiljöarbetet

De grundläggande kraven på struktur och arbetssätt för arbetsmiljöarbetet finns i AFS 2023:1 (systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar). Dessa regler trädde i kraft den 1 januari 2025 och beskriver typiskt behovet av att integrera arbetsmiljö i den dagliga styrningen: arbetsmiljöpolicy, rutiner, fördelning av arbetsmiljöuppgifter med befogenheter och resurser, samt att arbetstagare och skyddsombud ges möjlighet att medverka. I praktiken leder detta ofta till att arbetsgivaren behöver ha fungerande processer för undersökning och riskbedömning, åtgärdsplanering, samt utredning av orsaker vid ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud. För planering och organisering – inklusive flera frågor som i vardagen brukar kopplas till organisatorisk och social arbetsmiljö – är AFS 2023:2 (planering och organisering av arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar) central. Även denna trädde i kraft den 1 januari 2025 och används ofta för att konkretisera vad som behöver fungera i styrning och arbetsorganisation, till exempel tydlighet i mål och ansvar, hantering av ohälsosam arbetsbelastning, arbetstid/återhämtning, samt rutiner för att förebygga och hantera kränkande särbehandling och konflikter. Reglerna får särskild praktisk betydelse vid förändringar i verksamheten, där risker kan uppstå snabbt om roller, resurser eller prioriteringar blir otydliga.
  • Vanliga underlag i ett fungerande arbetsmiljöarbete är policy och rutiner, dokumenterade riskbedömningar och åtgärdsplaner, introduktion/instruktioner vid riskfyllda arbetsmoment samt uppföljningar som visar om åtgärder haft avsedd effekt.
  • Dokumentationsnivån påverkas ofta av verksamhetens storlek, riskbild och hur arbetet är organiserat, men kraven blir i praktiken tydligare när arbetsmiljöuppgifter delegeras och ska kunna följas upp.

Tillsyn och angränsande regelverk

Arbetsmiljöverket är huvudmyndighet för tillsynen och kan genom inspektioner, förelägganden och förbud driva på att brister åtgärdas. Vid sidan av arbetsmiljölagstiftningen påverkas arbetsvillkoren också av andra regelverk. Exempelvis sätter arbetstidslagen (1982:673) ramar för arbetstidens förläggning (med många branschvisa avvikelser via kollektivavtal), vilket i sin tur hänger nära samman med risker kopplade till trötthet och hög arbetsbelastning. Frågor om trakasserier och sexuella trakasserier har även en tydlig koppling till diskrimineringslagen (2008:567), där arbetsgivare har skyldigheter att utreda och vidta skäliga åtgärder när sådana uppgifter kommer fram. I praktiken behöver många arbetsgivare samordna arbetsmiljöarbetets rutiner med HR-processer, samverkan med skyddsorganisationen och – i vissa fall – branschstandarder som exempelvis ISO 45001, som kan användas som struktur men inte ersätter de bindande kraven i lag och föreskrifter.

Alla utbildningar kan företagsanpassas