Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

OSA - Organisatorisk och social arbetsmiljö

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2 395,00 kr
Exkl. moms

Om kursen

I utbildningen får chefer och medarbetare lära sig om organisatorisk och social arbetsmiljö. Utbildningen berör faktorer som bidrar till ohälsa och hur rutiner kan etableras för att hantera förekomst av kränkande särbehandling. Den utgår från föreskriften AFS 2023:2, kap 2 organisatorisk och social arbetsmiljö.

Motsvarar en heldagskurs

  • 30 delmoment
  • 1 tim 30 min video
  • 4.6/5 (82 Betyg)
  • Uppdaterad 2026-05-11
  • Ingår i Helkund

I kursen lär du dig

  • Bakgrund till föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö
  • Definitioner
  • Faktorer som bidrar till ohälsa
  • Ohälsosam arbetsbelastning
  • Krav i arbetet som är starkt psykiskt påfrestande
  • Arbetstid
  • Kränkande särbehandling
  • Rutiner vid kränkande särbehandling
  • Mål för sociala och organisatoriska frågor
  • Kunskaper och befogenheter
  • Lathund och checklista
  • Reflektionsuppgifter

Kursinnehåll

Introduktion till kursen Organisatorisk och social arbetsmiljö

1. Förändringar av regelverket

2. Bakgrund

3. Reflektionsuppgift

4. Definitioner

5. Faktorer som bidrar till ohälsa

6. Introduktion till huvuddelarna i föreskriften

7. Ohälsosam arbetsbelastning

8. Arbetstid

9. Krav i arbetet som är starkt psykiskt påfrestande

10. Kränkande särbehandling

11. Rutiner vid kränkande särbehandling

12. Mål för sociala och organisatoriska frågor

13. Kunskaper och befogenheter

14. Lathund och checklista

15. Reflektionsuppgift

Bokning och kursstart

Du beställer och betalar hos Branschutbildarna. Utbildningen genomförs i kursportalen Onlineutbildarna. När betalningen har registrerats och din kurs har aktiverats får du information om hur du loggar in och startar utbildningen.

Vid frågor hjälper Branschutbildarna dig på 0250-911 00.

Om området och gällande regelverk

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) handlar om hur arbetet planeras, leds och följs upp – och hur det sociala samspelet på arbetsplatsen fungerar i praktiken. I vardagen rör det bland annat krav och resurser i arbetet, arbetsmängd och tempo, möjligheter till återhämtning, arbetstidens förläggning samt hur man förebygger och hanterar konflikter och kränkande särbehandling. OSA-frågor märks ofta genom signaler som hög arbetsbelastning, otydliga prioriteringar, återkommande övertid, stressrelaterad ohälsa eller försämrat samarbete.

Rättslig ram och normhierarki

Det övergripande ansvaret för arbetsmiljön utgår från Arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en lag beslutad av riksdagen. Lagen anger ramarna för att förebygga ohälsa och olycksfall och för att uppnå en god arbetsmiljö, och den bygger på att arbetsgivaren ska arbeta förebyggande och systematiskt. Mer konkreta krav finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), som är bindande regler beslutade av myndigheten med stöd i arbetsmiljölagstiftningen. Föreskrifter kompletteras ofta av “allmänna råd”, som inte är bindande men som beskriver hur regler kan tolkas och tillämpas i praktiken. Den grundläggande strukturen för det löpande arbetsmiljöarbetet finns i AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete, som i praktiken sätter ramar för hur risker ska undersökas, bedömas, åtgärdas och följas upp.

OSA i Arbetsmiljöverkets föreskrifter

De mer specifika kraven på organisatorisk och social arbetsmiljö finns samlade i AFS 2023:2, där OSA behandlas i ett eget kapitel. Reglerna tar sikte på risker som inte alltid syns i den fysiska miljön men som kan ge betydande konsekvenser för hälsa och säkerhet, till exempel långvarig obalans mellan krav och resurser, bristande återhämtning eller otydliga roller och befogenheter. I praktisk tillämpning brukar OSA-arbete behöva knytas till verksamhetsstyrningen: hur mål sätts, hur uppgifter prioriteras, vilken bemanning och kompetens som finns, hur förändringar genomförs och hur chefer får förutsättningar att leda. OSA-reglerna förutsätter därför ofta rutiner som gör det möjligt att fånga upp varningssignaler tidigt, exempelvis återkommande övertid, hög personalomsättning, ökande korttidsfrånvaro eller återkommande konflikter.

Arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling

En central del i OSA är att förebygga ohälsosam arbetsbelastning genom att anpassa krav, resurser och prioriteringar över tid. Arbetstidens längd och förläggning kan vara en viktig riskfaktor, och här samspelar OSA-reglerna med Arbetstidslagen (1982:673), som anger grundläggande ramar för arbetstid, övertid och viloperioder (med stora möjligheter till avvikelser genom kollektivavtal i många branscher). Reglerna om kränkande särbehandling i OSA innebär typiskt att arbetsgivaren behöver ha kända och fungerande rutiner för hur situationer ska tas emot, utredas och hanteras, samt hur man motverkar att problemen uppstår. I arbetslivet kan frågor om bemötande och trakasserier också överlappa Diskrimineringslagen (2008:567) när det finns koppling till diskrimineringsgrunderna. Då kan både arbetsmiljö- och diskrimineringsrättsliga krav bli relevanta samtidigt, med olika tillsynsspår.

Ansvariga myndigheter och tillsyn i praktiken

Arbetsmiljöverket är den centrala tillsynsmyndigheten för arbetsmiljöreglerna och kontrollerar efterlevnaden genom inspektioner och uppföljning. Tillsynen fokuserar ofta på om arbetsgivaren bedriver ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete: att risker identifieras, att åtgärder beslutas och genomförs, att ansvar är tydligt fördelat, samt att det finns uppföljning som visar om åtgärderna haft effekt. I OSA-frågor blir dokumentation, tydliga roller och praktiskt fungerande rutiner ofta avgörande för att kunna visa hur arbetsgivaren arbetar förebyggande.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas