Hoppa till innehåll

AMA EL 25

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om AMA EL 25

Denna utbildning kan företagsanpassas.

En kurs om AMA EL 25, referensverket för elektriska beskrivningar. Kursen täcker nya och reviderade koder, beskrivningsteknik och praktisk tillämpning. Utbildningen är anpassad för konstruktörer, projektörer, beställare, entreprenörer och andra med behov av kunskap i ämnet.

Deltagare

Målgruppen för kursen är konstruktörer, projektörer, beställare, entreprenörer och övriga som har behov av kunskaper i AMA EL 25.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Kurs AMA EL 25

AMA EL är ett referensverk som är avsett att användas i arbetet att upprätta elektriska beskrivningar.

AMA EL 25 är uppdaterad från AMA-Nytt men även nya och reviderade koder. Texten är anpassad efter teknikutvecklingen. Ändringar är gjorda för att gälla lagstiftning, standarder och andra föreskrifter.

I denna utbildning går vi igenom:

  • Introduktion och bakgrund till AMA EL 25
  • Varför en ny AMA EL 25?
  • Hur upprättas beskrivningar enligt AMA EL?
  • Beskrivningsteknik
  • AMA EL i praktiken
  • Uppbyggnad och kodsystem i AMA EL, RA EL och BSAB
  • EL AMA 25 har anpassats till AB, ABT och AMA AF
  • Orientering om AMA Beskrivningsverktyg
  • Ändringar och nyheter i AMA EL 25 och RA EL 25

Exempel på nyheter och ändringar är:

  • Ändrad kodstruktur och texter för eluttag, dosor och strömställare
  • Texter om fastighetsnät är samordnade mellan de olika avsnitten och avstämda mot standard
  • Kablar för fastighetsnät är nu samlade i eget avsnitt
  • Kodstrukturer och texter för kopplingsutrustningar elcentraler i kapitel S och kapitel Y är samordnade och uppdaterade
  • Avsnittet om potentialutjämning har anpassats mot Elinstallationsreglerna och SEK Handbok 461
  • För solcellsinstallationer har kodstrukturen utökats och nya krav och råd har tillkommit i flera avsnitt
  • Nya kodstrukturer för kraftnät
  • AMA EL 25 har även helt nya texter om AMA-systemet och hur reglerna ska tillämpas i teknisk beskrivning

Kurs på plats

Stockholm – 25/11-2025 och 24/3-2026


Om området och gällande regelverk

Att ta fram och tolka elektriska beskrivningar handlar i praktiken om att översätta en projekterad anläggning till tydliga, kontrollerbara krav för utförande och leverans. Det omfattar bland annat val av materiel och installationssätt, gränsdragningar mellan el och tele, samordning med andra discipliner samt krav på provning, märkning och dokumentation. I svenska bygg- och anläggningsprojekt sker detta ofta med hjälp av branschens gemensamma kod- och textstruktur i AMA EL 25, där formuleringar och koder används för att bygga upp en teknisk beskrivning.

AMA, RA och klassifikation i entreprenadhandlingar

AMA är inte lag, utan ett branschgemensamt referensverk. Dess betydelse uppstår när det åberopas i förfrågningsunderlag och avtal, där AMA-texter och koder hjälper till att skapa enhetlighet i kravställning och minska tolkningsutrymme. Tillämpningen kopplas ofta till etablerade entreprenadformer och standardavtal (exempelvis AB 04 och ABT 06) samt administrativa föreskrifter (AMA AF). Råd- och anvisningstexter (RA) används i praktiken som stöd för hur krav kan preciseras utan att motverka funktionskrav, samordning eller projektspecifika lösningar. För att krav ska bli sökbara och samordningsbara används även klassifikationssystem. BSAB är ett etablerat system för att strukturera byggdelar och produktionsresultat, vilket underlättar när beskrivningar, ritningar, mängdförteckningar och digitala modeller ska hänga ihop.

Tvingande krav: bygglagstiftning och elsäkerhet

Den övergripande ramen för byggande i Sverige styrs av plan- och bygglagen (2010:900). Den reglerar bland annat krav på byggnadsverk och processen kring bygglov, tekniskt samråd och kontrollplan. På föreskriftsnivå kompletteras detta av Boverkets regler och vägledning, där Boverkets byggregler (BBR) länge har varit ett centralt regelverk för byggnaders tekniska egenskaper. Även när el inte står i centrum påverkas elprojektering och elbeskrivningar indirekt av byggkrav, till exempel kring brandskydd, utrymning, driftsäkerhet och samordning med installationer. För elsäkerheten är kärnan elsäkerhetslagen (2016:732) och elsäkerhetsförordningen (2017:218), som bland annat ramar in ansvar, tillsyn och grundläggande krav för att förebygga person- och sakskador. I praktiken påverkar detta hur man formulerar krav i beskrivningar, till exempel kring kontroll, kompetens, egenkontroll och vad som behöver verifieras före idrifttagning. På föreskriftsnivå finns mer detaljerade krav för starkströmsanläggningar, exempelvis ELSÄK-FS 2022:1, som anger hur starkströmsanläggningar ska vara utförda. För många tekniska frågor är standarder centrala som praktisk metodik och tolkningsstöd. Elinstallationsreglerna (SS 436 40 00) och kommentarstexterna i SEK Handbok 444 används ofta som uttryck för god praxis, men standarder blir normalt bindande först när de föreskrivs, avtalas eller på annat sätt görs till krav i ett specifikt projekt.

Ansvariga aktörer och myndigheter

  • Boverket ger ut föreskrifter och allmänna råd inom byggområdet och stödjer en enhetlig tillämpning av bygglagstiftningen.
  • Kommunens byggnadsnämnd hanterar byggprocessens tillsyn och beslut (till exempel startbesked och uppföljning av kontrollplan).
  • Elsäkerhetsverket är central tillsynsmyndighet för elsäkerhet och ger ut föreskrifter som kompletterar lag och förordning.
Sammantaget innebär detta att elektriska beskrivningar behöver fungera på två nivåer samtidigt: dels som avtalsunderlag enligt branschpraxis (AMA/RA, BSAB och standardavtal), dels som ett sätt att säkerställa att projekterade och utförda lösningar kan uppfylla tvingande krav enligt bygg- och elsäkerhetsregelverket.

Alla utbildningar kan företagsanpassas