Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Arbete på väg (APV) - 2.3 - Skyddsanordningsansvarig

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2295 kr
Exkl. moms

I och med de nya reglerna för arbete på väg har en ny roll blivit definierad som skyddsanordningsansvarig med kompetenskrav APV steg 2.3. Denna roll handlar om etablering, modifiering och återställning/ometablering av skyddsanordningar sker på ett korrekt sätt och att de alltid uppfyller avsedd funktion. Denna utbildning ger dig som ska verka som den rollen all nödvändig information som krävs för att kunna arbeta som skyddsanordningsansvarig.

PDF APV 2.3 Skyddsanordningsansvarig – kursplan, krav och innehåll Detta kursdokument beskriver APV 2.3 (Skyddsanordningsansvarig), en utbildning enligt de nya reglerna för Arbete på väg där rollen skyddsanordningsansvarig h... Ladda ner

Kursinnehåll

När vi tagit fram vår utbildning har vi utgått från de krav som specificeras av Trafikverket men också anpassat kursplanen efter SBSV (Sveriges Branschförening för Säkrare Vägarbetsplatser) samt lagt till en del egen information som vi anser vara relevant och viktig. Följande moment utgör huvuddelen av utbildningen:

  • Fördjupad grundkompetens inom APV steg 1.1, 1.2 samt 1.3.
  • Kunskap om skyddsanordningar
  • Kunskap om samt kunna läsa och tolka dokumentation
  • Kunskap om längsgående skyddsanordningar och krockdämpare
  • Kunskap om tvärgående skyddsanordningar
  • Kunskap om skyddsanordningar för oskyddade trafikanter

Utbildningen uppfyller senaste kraven

I denna utbildning tar vi hänsyn till Trafikverkets nya krav som trädde i kraft den 1 september 2024. Utbildningen är anpassad efter ”APV Roller och kompetens i upphandlad verksamhet – Entreprenad och Projekteringstjänster” (TDOK 2018:0371, version 2.0) samt ”TRVK Apv – Trafikverkets tekniska krav för Arbete på väg” (TDOK 2012:86, version 5.0). Dessa uppdateringar innebär skärpta kompetenskrav för olika roller på arbetsplatsen samt tydligare riktlinjer för säkerhetsutrustning och arbetsmetoder. Vår utbildning säkerställer att du uppfyller de senaste kraven för säkerhet vid arbete på väg och har en god grund inför certifieringen hos Trafikverket.

Läs mer om vad de nya kompetenskraven innebär

Vilken APV-utbildning som krävs

Det är inte helt enkelt att förstå vilka kompetenskrav och vilka utbildningsnivåer som behövs. I bilden nedanför har vi sammanfattat vilka olika utbildningsnivåer som krävs för olika roller vid ett vägarbete.

Utbildningsnivåer för APV

Skillnaden i certifieringskrav mellan kommunen och Trafikverket

För arbeten som utförs på kommunal väg ställer kommunerna ofta egna krav på certifiering och utbildning. Dessa krav varierar mellan olika kommuner och omfattar vanligtvis en grundläggande förståelse för arbete på väg-regelverket. Kommunerna har oftast mer flexibla krav än Trafikverket och ställer generellt sett inga krav på certifiering hos Trafikverket.

För arbete på vägar som förvaltas av Trafikverket är kraven betydligt striktare. Trafikverket kräver att de som arbetar som skyddsanordningsansvarig har genomfört certifiering hos Trafikverket för APV 2.3 för att säkerställa att de förstår de specifika riskerna och säkerhetsåtgärderna som gäller i deras arbetsmiljö.

APV steg 2.3 som onlineutbildning

Vår utbildning för APV steg 2.3 är idealisk att genomföra online via vår utbildningsportal. Du kan enkelt utforska kursinnehållet i din egen takt och på dina egna villkor, tack vare portalens användarvänlighet och smidighet. Oavsett vilken enhet du väljer att använda kommer utbildningen gå lika smidigt.

Giltighetstid för APV-utbildningen

SBSV (Sveriges branschförening för säkrare vägar) har satt giltighetstiden för denna utbildning till 4 år och vi följer deras utbildningsriktlinjer. Om du väljer att göra certifieringsprovet hos Trafikverket så är även det giltigt i 4 år.

Utbildningsbevis

Efter avslutad kurs utfärdas ett fysiskt utbildningsbevis som skickas hem till kursdeltagaren via post. Dessutom utfärdas ett digitalt utbildningsbevis som går att se och ladda ned från kursportalen direkt efter avslutad kurs.

Om området och gällande regelverk

Arbete på och vid väg handlar i praktiken om att bedriva drift-, underhålls- eller anläggningsarbete samtidigt som vägen fortsatt används av trafikanter. Det innebär ofta etablering och ometablering av avstängningar, barriärer, krockdämpare, skyltning och andra tillfälliga trafikanordningar som både ska skydda personalen och leda trafiken säkert förbi arbetsplatsen. Riskbilden domineras typiskt av påkörningsrisk, begränsade utrymmen, fordon och maskiner i rörelse samt tidspress vid korta insatser.

Arbetsmiljöansvar och förebyggande arbete

Den grundläggande ramen är arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och anpassa arbetet till människans förutsättningar. I väg- och gatumiljö får detta ofta konkreta uttryck i krav på planering, riskbedömning, instruktioner, avvikelserapportering och löpande kontroll av att skydd och avspärrningar fungerar som avsett. Arbetsmiljöverkets närmare krav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras finns i Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:1). Föreskriften är en myndighetsreglering (inte en lag i SFS), men får rättsverkan genom bemyndiganden i arbetsmiljölagstiftningen och används vid tillsyn. I praktiken innebär det bland annat att risker ska undersökas och bedömas innan arbetet startar, att åtgärder ska prioriteras utifrån risknivå och att kontroller och uppföljning behöver dokumenteras i den omfattning som krävs för att arbetet ska kunna styras.

Bygg- och anläggningsprojekt: samordning och arbetsmiljöplan

När vägarbetet ingår i ett bygg- eller anläggningsarbete aktualiseras särskilda samordningsfrågor mellan aktörer, till exempel byggherre, projektörer och entreprenörer. Detta regleras bland annat i Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3), som trädde i kraft i Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur från 1 januari 2025. Här behandlas bland annat principer för att förebygga risker tidigt i planering/projektering, samordning (Bas-P/Bas-U) och användning av arbetsmiljöplan som verktyg för att hantera särskilda risker. För vägarbeten kan det få praktisk betydelse för hur etableringsytor, transporter, avstängningar och säkra arbetssätt planeras så att risker inte ”byggs in” i genomförandet.

Trafikregler, väghållarroll och kontraktskrav

Parallellt med arbetsmiljöreglerna gäller trafikregelverket för hur trafiken ska ledas och varnas. Centrala förordningar är trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90), som utgör statliga förordningar och bland annat ramar in användning av vägmärken, anordningar och regler i trafiken. I praktiken innebär detta ofta att en trafikanordningsplan (TA-plan) tas fram och att åtgärder behöver stämma med väghållarens beslut, lokala anvisningar och de begränsningar som gäller för en viss väg eller gata. För arbeten på vägar som förvaltas eller upphandlas av Trafikverket tillkommer vanligtvis detaljerade, kontraktsstyrda krav. Ett exempel är TRVK Apv – Trafikverkets tekniska krav för Arbete på väg (TDOK 2012:86, version 5.0), som beskriver hur skyddsanordningar och arbetsmetoder ska utformas i olika situationer. Trafikverkets krav på roller och kompetens i upphandlad verksamhet framgår i TDOK 2018:0371. Den typen av TDOK-dokument är inte lagtext, men kan bli bindande genom kontrakt och styr därmed arbetsplatsens rutiner för exempelvis dokumentation, kontroller och ansvarsfördelning kring etablering och förändring av skydd.

Produktkrav och standarder

Skyddsanordningar som barriärer och krockdämpare är ofta produkter som omfattas av standardiserad provning och prestandadeklaration. Där EU-harmoniserade produktregler är tillämpliga kan även Construction Products Regulation, förordning (EU) nr 305/2011 bli relevant genom krav på prestandadeklaration och CE-märkning för vissa produktkategorier. I praktiken kombineras detta med beställar-/väghållarkrav och branschpraxis kring godkännande, placering och underhåll för att säkerställa att skyddsanordningen fungerar i den faktiska trafikmiljön.

Ansvariga myndigheter

  • Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljöreglerna och kan ställa krav på riskbedömning, organisation och skyddsåtgärder.
  • Trafikverket är väghållare för statliga vägar och ställer ofta tekniska och administrativa krav i upphandlade kontrakt samt följer upp efterlevnad genom kontroller.
  • Transportstyrelsen har centrala uppgifter inom trafikreglering och normering kopplad till vägmärken och trafikregler, medan kommuner och andra väghållare kan ha lokala tillämpningar och processer för tillfälliga trafikarrangemang.
Sammanfattningsvis kombineras alltså bindande lag och förordning (SFS), myndighetsföreskrifter (AFS) och – i många projekt – beställarens kontraktskrav och tekniska dokument. Tillsammans styr de hur säkerheten planeras, dokumenteras och kontrolleras när arbete måste bedrivas i direkt anslutning till trafik.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas

Kursinnehåll

  • Olycksstatistik
  • Krockvåld
  • Säkerhetskultur
  • Lagar och regler
  • Dokumentation
  • Repetition steg 1.1, 1.2, & 1.3
  • Personlig skyddsutrustning
  • Allmänt om skyddsanordningar
  • Längsgående skyddsanordningar
  • Tvärgående skyddsanordningar
  • Skyddsanordningar för gående och cyklister