Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Betong - Undervattensgjutning

Utbildningen består av en teoretisk och praktisk del och genomförs i sin helhet på plats i Stockholm

Kontakta oss för mer information om Betong - Undervattensgjutning

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Detta är kursen för dig som har en beställare som kräver en behörighet för undervattensgjutningar. Kursen ger kompetens inom både arbetsutförandet, likväl som kontroll av undervattensgjutning samt de tekniska bestämmelserna som finns på området och uppfyller kraven i VV publ 2004:69.

Om kursen – Undervattensgjutning av betong

Utbildningen består av en teoretisk och praktisk del och genomförs i sin helhet på plats i Stockholm och vänder sig till dig som primärt är arbetsledare och provtagare. Du som operatör kan också gå kursen men behöver ej deltaga i den praktiska delen av kursen.

Kursen förutsätter att du tidigare gått Betong platsgjuten klass 1 i rollen som arbetsledare och klass 2 i rollen provtagare och operatör. Ett godkänt teoretiskt prov krävs för att intyg ska kunna ställas ut.

Provet genomförs vid kurstillfället eller vid någon av de ordinarie provtillfällen som erbjuds för klass 1 och klass 2 varje månad. Se kurssidorna för klass 1 och klass 2 för datum.

2 veckor innan kursstart kommer du som deltagare få tillgång till vår lärportal där en del av kursen kommer finnas tillgänglig i avsikt att öka dina chanser till godkänt resultat på tentamen.

Sagt om kursen

Hur stor sannolikhet är det att du skulle rekommendera kursen till vän eller kollega?

10/10 – Ola Backman NCC

10/10 – Robert Edberg NCC

10/10 – Magnus Ahlskog GRK Sverige

För vem

Kursen vänder sig i första hand till dig arbetsledare och provtagare men passar till del även dig som operatör eller för dig som vill öka din beställarkompetens.

Kursmål – Undervattensgjutning

Målet med kursen är att ge deltagaren kunskap som möjliggör ett säkerställande av ett fullgott genomförande av undervattensgjutningar med fullgod kvalitet och på ett säkert sätt i enlighet med VV publ 2004:69.

Ur innehållet

  • Undervattensbetongens sammansättning
  • Olika konstruktioner
  • Planering av uppdrag
  • Utrustning
  • Genomförande inkl dykplanering
  • Provtagning
  • Beställarkrav och regelverk
  • Arbetsmiljö
  • Laboration & Gruppuppgift

Hur går det till?

Detta är en fysisk kurs så vid bokning erhålls en konfirmation som sedan följs upp med mer specifik information om det aktuella kurstillfället via e-post.

Kurstillfälle

17-19 mars Stockholm

Om området och gällande regelverk

Undervattensgjutning av betong används när en konstruktion behöver gjutas i vatten eller i vattenfyllda schakt, till exempel vid brostöd, kajer, slussar, erosionsskydd eller bottenplattor under grundvattennivå. I praktiken handlar det ofta om att få betongen på plats utan att den separerar eller ”tvättas ur” av omgivande vatten, samtidigt som formen hålls tät och stabil och gjutningen kan genomföras i en miljö med begränsad sikt, svår åtkomst och känsliga toleranser. Metoder med gjutrör (tremie/contractor) och noggrann planering av gjutsequens, logistik och kontroll är därför centrala.

Arbetsmiljö: lagkrav och föreskrifter i bygg- och dykarbeten

Det övergripande regelverket för säkerhet och hälsa i arbetet utgår från Arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en ramlag. Den kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), som anger mer konkreta krav på hur risker ska förebyggas och hur ansvar ska fördelas och dokumenteras. Vid undervattensgjutningar uppstår ofta en kombination av byggarbetsplatsrisker (tunga lyft, pumpning och slanghantering, arbete nära vatten, temporära konstruktioner) och ibland även dykarbete för inspektion, montage eller kontroll. Den arbetsmiljömässiga ”grundnivån” i hur arbetet planeras och följs upp hänger nära ihop med AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete, där krav på struktur för riskbedömning, åtgärder och uppföljning normalt får praktiska konsekvenser i form av rutiner, kompetenskrav, tillbudshantering och samordning mellan aktörer. När arbetet ingår i bygg- och anläggningsverksamhet är ansvarsfördelningen mellan byggherre, projektörer och byggarbetsmiljösamordnare (Bas-P/Bas-U) särskilt viktig. Detta regleras i AFS 2023:3, där det bland annat framgår att arbetsmiljöfrågor ska hanteras tidigt i projektering och att samordning och dokumentation (till exempel arbetsmiljöplan) behöver anpassas till projektets riskbild. För arbeten som bedöms som särskilt riskfyllda finns dessutom mer riktade regler i AFS 2023:13, som samlar bestämmelser för bland annat byggnads- och anläggningsarbete och dykeriarbete. I praktiken brukar detta påverka hur man utformar säkra arbetsmetoder, räddningsberedskap, kommunikationslösningar samt hur gränssnittet hanteras mellan exempelvis dykinsatser, kran- och lyftarbeten och pågående gjutning.

Miljö och arbeten i vatten

När gjutning sker i vattenmiljö aktualiseras ofta miljöprövning och villkor kopplade till grumling, pH-påverkan och hantering av spill, samt hur temporära åtgärder (spont, tätningar, avskärmningar) påverkar omgivningen. Den rättsliga grunden finns i Miljöbalken (1998:808), där frågor om vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet kan bli relevanta beroende på plats, omfattning och påverkan. Ansvariga prövnings- och tillsynsaktörer varierar med åtgärdens art och storlek, men i praktiken är länsstyrelsen och kommunens miljönämnd ofta centrala i dialog och tillsyn, och i mer tillståndspliktiga ärenden prövas frågor i mark- och miljödomstol. I vattenområden kan också krav uppstå från sjöfartsrelaterade aktörer kring utmärkning och framkomlighet, särskilt vid arbeten i farleder eller hamnlägen.

Tekniska krav, standarder och beställarstyrning

Tekniska krav på betong och ingående produkter påverkas både av standarder och av beställarens kontraktshandlingar. På EU-nivå styr byggproduktförordningen (EU) nr 305/2011 hur byggprodukter får tillhandahållas på marknaden (bland annat via prestandadeklaration och CE-märkning där harmoniserade standarder finns). I Sverige används dessutom branschpraxis och standarder (till exempel tillämpningar av EN 206 med nationella kompletteringar) för att specificera betongens egenskaper, provning och dokumentation. Vid infrastrukturprojekt är det vanligt att beställaren kompletterar standardkraven med projektspecifika krav på metod, kontroll och kompetens. Ett exempel som ofta refereras i sammanhanget är VV publ 2004:69, som beskriver en utbildningsplan/kravbild kopplad till undervattensgjutning. I praktiken fungerar sådana dokument som ett sätt att skapa förutsägbarhet i kvalitet och säkerhet genom att tydliggöra roller, kontrollmoment och krav på dokumenterad kompetens i utförande och provning.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas