Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Entreprenadjuridik I – Grundkurs, 2 dagar

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Entreprenadjuridik I – Grundkurs, 2 dagar

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Grundkurs i entreprenadjuridik för alla som arbetar med entreprenader inom bygg, mark-, anläggnings- och installationssektorn. Kursen täcker avtalsrätt, AB 04, ABK 09 och ger kunskap om rättigheter och skyldigheter i byggprocessen.

Deltagare

Målgruppen är alla som projekterar, bygger, levererar, köper, säljer, kontrollerar, upphandlar eller besiktigar entreprenader i hus, mark-, anläggnings- och installationssektorn.

Kursen är lämplig för konsulter, projektörer, arkitekter, beställare, entreprenörer, bygg- och projektledare, inköpare, kontrollanter, besiktningsmän, jurister med flera.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Entreprenadjuridik I – Grundkurs

Entreprenadjuridik I – Grundkurs är en mycket populär och omtyckt kurs för dig som kommer i kontakt med anbud, avtal, AB 04 och ABK 09 i alla typer av entreprenader.

Inom bygg, anläggning, installation och fastighetssektorn är tvister vanliga.

En grundkurs i Entreprenadjuridik är ett bra sätt att vara informerad om vilka regler som gäller samt undvika processer som tar din tid, energi och pengar. Du lär dig grunderna, riskfördelningen och strukturen i AB 04.

Vi går igenom dina rättigheter och skyldigheter från förfrågningsunderlag till slutbesiktning och du får värdefull information om fallgropar inom området.

Kursen är grundläggande och på dessa två dagar går vi igenom:

 

Dag 1:

Grundläggande avtalsrätt

  • Avtalslagen – När blir anbud bindande?
  • Under vilka förutsättningar är muntliga anbud bindande?
  • Vad gäller om man av misstag angett fel anbudssumma?
  • Vem är behörig att beställa ÄTA-arbete?
  • Vad gäller om en obehörig person beställt ÄTA-arbete?

Upphandlings- och entreprenadformer

  • Vad är skillnaden mellan upphandlingsform och entreprenadform?
  • Hur påverkar upphandlingsform och entreprenadform parternas ansvar
  • Utförandeentreprenad
  • Totalentreprenad
  • Underentreprenad

ABK 09 – Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag

  • Vad innebär uppdrag preciserat i samråd?
  • Under vilka förutsättningar kan man som konsult bli skadeståndsskyldig?
  • Vilka skador omfattas av konsultansvarsförsäkringen?

Övningsuppgifter

Dag 2:

AB 04 – Allmänna bestämmelser

Det entreprenadjuridiska avtalet för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader.

  • Kapitel 1: Omfattning
  • Kapitel 2: Utförande
  • Kapitel 3: Organisation
  • Kapitel 4: Tider
  • Kapitel 5: Ansvar och avhjälpande
  • Kapitel 6: Ekonomi
  • Kapitel 7: Besiktning
  • Kapitel 8: Hävning
  • Kapitel 9: Tvistelösning
  • Kapitel 10: Förenklad tvistelösning

Vi går igenom viktiga avsnitt i AB 04 och berör till exempel:

  • Omfattningen av kontraktsarbetena – vad ingår i det fasta priset?
  • Vad innebär begreppet entreprenad?
  • Praktiska konsekvenser av beställarens ansvar för att förfrågningsunderlaget är samordnat
  • Motstridiga uppgifter – särskilt ansvar för angivna mängder
  • Entreprenörens rätt till kostnadsreglering för ÄTA-arbeten
  • Vem bär risken för oförutsedda kostnadsändringar?
  • Hinder, tidsförlängning och kostnadsersättning
  • Garantiansvar och ansvar efter garantitiden
  • Särregleringar, fasta bestämmelser och täckbestämmelser
  • AB-U 07 för underentreprenörer
  • Besiktningsregler och särskilt om slutbesiktningen
  • Praktiska konsekvenser av AB 04 och AB-U 07

Om området och gällande regelverk

Entreprenadjuridik handlar i praktiken om hur rättigheter, skyldigheter och risker fördelas när ett bygg-, mark-, anläggnings- eller installationsprojekt ska projekteras och utföras. I ett typiskt projekt samverkar beställare, entreprenörer, underentreprenörer och konsulter i en kedja av avtal, där frågor som omfattning, tidplan, betalning, ÄTA (ändrings- och tilläggsarbeten), fel/avhjälpande och besiktning behöver hanteras strukturerat för att undvika kostnadsdrivande oklarheter.

Rättslig ram: avtalsfrihet och allmän avtalsrätt

Utgångspunkten är att kommersiella aktörer i stor utsträckning kan bestämma innehållet i sina avtal (avtalsfrihet). Den allmänna bakgrunden finns i Avtalslagen (1915:218), som bland annat har betydelse för hur anbud och accept blir bindande, hur fullmakt och behörighet bedöms och vilka förutsättningar som kan finnas för att jämka eller lämna avtalsvillkor utan avseende. I entreprenadsammanhang får sådana frågor ofta en konkret innebörd, exempelvis när någon beställer ÄTA utan tydlig intern behörighet eller när anbudshandlingar innehåller motstridiga uppgifter.

Standardavtal som branschpraxis i entreprenader och konsultuppdrag

Det finns ingen heltäckande speciallag som i detalj reglerar ansvarsfördelningen mellan professionella parter i byggprocessen. Därför används ofta standardavtal som är framtagna genom branschens gemensamma arbete (branschstandard). Dessa blir bindande först när parterna uttryckligen hänvisar till dem och införlivar dem i kontraktet. För utförandeentreprenader är AB 04 ett vanligt avtalsunderlag. Det ger en etablerad struktur för bland annat kontraktshandlingars inbördes rang, tidsfrågor (hinder och tidsförlängning), ekonomiska regler (exempelvis ersättningsformer och ÄTA-hantering), felansvar/avhjälpande samt besiktning och garantier. Avtalet är inte lag, men fungerar i praktiken som en gemensam ”spelplan” i många projekt, särskilt eftersom roller och informationsflöden i byggprocessen ofta är komplexa. För arkitekt- och teknikkonsulter används ofta ABK 09, som är en branschstandard för konsultuppdrag. Den reglerar typiskt uppdragets innehåll och avgränsning, dokumentation och leveranser, ansvar och skadestånd samt frågor kopplade till konsultansvarsförsäkring. I projekteringsintensiva projekt blir gränsdragningen mellan beställarens kravställning och konsultens fackmässighet central, liksom hur ändringar ska initieras och prissättas. När entreprenören i sin tur anlitar underentreprenörer förekommer särskilda underentreprenadvillkor, exempelvis AB-U 07, som bygger vidare på logiken i AB-systemet men anpassar regleringen för relationen mellan huvudentreprenör och underentreprenör. Här får frågor om gränsdragning, samordningsansvar, tidsstyrning och betalningsvillkor ofta stor praktisk betydelse.
  • Före kontrakt: förfrågningsunderlag, anbud, anbudsutvärdering och kontraktsskrivning.
  • Under genomförande: ÄTA, hinder, tidsförlängning, samordning, kvalitetskrav och löpande dokumentation.
  • Vid avslut: besiktningar, fel/avhjälpande, garanti- och ansvarstider samt ekonomisk slutreglering.

Offentlig upphandling: procedurregler med EU-bakgrund

När beställaren är en offentlig aktör (t.ex. kommun, region eller statlig myndighet) påverkas upphandlingsfasen av upphandlingsrätten. Den centrala regleringen finns i Lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), som i stor utsträckning bygger på EU-rättens upphandlingsdirektiv. LOU styr främst hur leverantör ska väljas (annonsering, likabehandling, kravställning och utvärdering) snarare än hur entreprenaden sedan ska drivas. Efter tilldelning och kontraktstecknande tar avtalsvillkoren och den civilrättsliga hanteringen vid, ofta med standardavtal som AB 04/ABK 09 som ram. På myndighetssidan har Upphandlingsmyndigheten en vägledande roll och Konkurrensverket tillsynsansvar inom upphandlingsområdet. Överprövningar av upphandlingar hanteras i regel inom förvaltningsdomstolarna, vilket gör att tidplan och avtalsspärrar kan få direkt påverkan på projektstart.

Tvister och tvistelösning

Entreprenadtvister rör ofta ekonomi (ÄTA, mängder, index, vite), tid (hinder/tidsförlängning) eller ansvar (fel, skador och regress i avtalskedjan). Tvistelösning kan ske i allmän domstol eller genom skiljeförfarande, vilket är vanligt i kommersiella entreprenadförhållanden. Skiljeförfarande regleras i Lag (1999:116) om skiljeförfarande, medan parternas avtal (och ibland standardavtalens tvistelösningsklausuler) avgör om tvisten ska prövas av domstol eller skiljenämnd. Valet påverkar bland annat sekretess, tidsåtgång, kostnadsrisk och möjligheter till överprövning.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas