Hoppa till innehåll

Säkra lyft och lasthantering

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

1795 kr
Exkl. moms

Utbildningen säkra lyft ger dig de kunskaper som krävs för att få jobba som lastkopplare, signalman eller på annat sätt involveras i arbetet med materiallyft på arbetsplatsen. Syftet med denna utbildning är att öka kunskapen och medvetenheten hos deltagaren, för att säkerställa en trygg arbetsmiljö fri från olyckor och tillbud. Utbildningen följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter för användning av lyftanordningar och lyftredskap (AFS 2023:11).

Varför är utbildning i säkra lyft viktig?

Lyft är väldigt vanligt på många arbetsplatser och ofta är det lyft som sker med väldigt tunga laster. Har inte de involverade i arbetet en god utbildning och riskmedvetenhet finns det risk att lyften och lastkopplingen inte sker på ett säkert sätt, vilket leder till att risken för olyckor och tillbud ökar markant.

Att förstå riskerna i varje skede av arbetets gång är centralt i denna kurs, men också kunskapen kring de olika lyftredskapens egenskaper, hur kommunikationen mellan signalman, kranförare och lastkopplare sker på ett tydligt och säkert sätt samt val av vilket lyftredskap som är lämpligt att användas i olika situationer.

Olyckor vid lyft är tyvärr vanligt och det bästa sättet att minimera antalet olyckor är genom god kunskap och förståelse för riskerna i arbetet. Ungefär 80% av olyckorna med lyft på arbetsplatsen beror på felhantering av lyftredskap. Med rätt kunskap kring lyftredskap och risker samt förståelse för uppgiften kan antalet olyckor minskas kraftigt.

Lagar och föreskrifter

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs för att undgå riskerna i arbetet.

Enligt AFS 2023:11, 11 kap. 27 § får en lyftanordning eller ett lyftredskap användas endast av den som är väl förtrogen med arbetet och har teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning. En arbetsgivare som låter en arbetstagare eller inhyrd arbetskraft använda lyftanordningar eller lyftredskap skall ha dokumentation över dennes praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen.

Onlineutbildning i säkra lyft

I vår användarvänliga och pedagogiska utbildningsportal erbjuder vi en onlineutbildning som är tillgänglig på alla enheter. Oavsett om du använder telefon, dator eller surfplatta kan du enkelt genomföra kursen. Dessutom sparar utbildningsportalen dina framsteg och minns var du sist var, vilket ger dig flexibiliteten att göra kursen i din egen takt och när det passar dig bäst.

Utbildningsbevis

Efter avslutad kurs utfärdas ett fysiskt utbildningsbevis som skickas hem till kursdeltagaren via post. Dessutom utfärdas ett digitalt utbildningsbevis som går att se och ladda ned från utbildningsportalen direkt efter avslutad kurs. Vi är dessutom ackrediterad ID06-registrator så det finns möjlighet att få sitt resultat registrerat i deras databas efter slutförd kurs.

Giltighetstid för säkra lyft-utbildningen

För utbildningen säkra lyft finns det ingen giltighetstid definierad i arbetsföreskrifterna eller liknande. Ansvaret att säkerställa att samtliga arbetstagare har nödvändig och aktuell kunskap ligger hos arbetsgivaren. Med tanke på att föreskrifterna ändras, och att repetition är nyttigt, rekommenderar vi att utbildningen ska förnyas åtminstone var femte år.


Om området och gällande regelverk

Arbete med säkra lyft och lasthantering omfattar planering och genomförande av materiallyft med exempelvis kranar, traverser, lyftblock, trucktillbehör och olika typer av lyftredskap (kätting, bandstropp, schackel, lyftok m.m.). I praktiken handlar det om att koppla, styra och förflytta laster på ett sätt som minimerar risken för fallande last, klämskador, okontrollerade pendelrörelser, överlast och felkommunikation mellan inblandade roller.

Arbetsmoment, roller och vanliga riskkällor

Lyftarbete är ofta ett samspel mellan den som manövrerar lyftanordningen och funktioner som lastkopplare och signalman. Riskbilden påverkas av bland annat lastens vikt och tyngdpunkt, slingvinklar, infästningspunkter, väder (vid utomhuslyft), siktförhållanden, samtidiga arbeten i närheten samt om lyftet sker över personer eller utrustning. Återkommande praktiska kontrollpunkter är att lyftutrustning används inom angiven WLL, att lastens väg hålls fri, att kommunikation (handsignaler/radio) fungerar och att avspärrningar och rutiner efterlevs.
  • Planering: val av lyftmetod, redskap, lyftväg och avspärrningar.
  • Lastkoppling: kontroll av redskap, infästning och lastens balans/tyngdpunkt.
  • Genomförande: tydlig signalering, kontrollerade rörelser och hantering av avvikelser.
  • Efterarbete: frånkoppling, återställning, kontroll och rapportering av tillbud/defekter.

Rättslig ram i Sverige: lag, förordning och myndighetsföreskrifter

Den övergripande grunden är Arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger generella krav på att förebygga ohälsa och olycksfall och att arbetet ska planeras och ordnas så att risker hanteras. Lagen är en ramlag och kompletteras därför av mer detaljerade regler, bland annat genom föreskrifter från Arbetsmiljöverket. ([riksdagen.se](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljolag-19771160_sfs-1977-1160/?utm_source=openai)) I Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) regleras bland annat Arbetsmiljöverkets roll och vissa delar av det statliga genomförandet av arbetsmiljöpolitiken. Tillsynen i praktiken sker typiskt genom inspektioner och, vid brister, genom förelägganden eller förbud. ([riksdagen.se](https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/arbetsmiljoforordning-19771166_sfs-1977-1166/?utm_source=openai)) På den praktiska styrningsnivån finns också krav på systematik: AFS 2023:1 tydliggör grundläggande skyldigheter kring systematiskt arbetsmiljöarbete, inklusive regelbundna undersökningar, riskbedömningar och dokumentation. För lyftarbete blir detta ofta en fråga om hur riskbedömningar och rutiner kopplas till återkommande lyftmoment och förändringar i verksamheten (t.ex. nya arbetsmetoder, ny utrustning eller nya arbetsplatser). ([av.se](https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-20231)) De mest direkt tillämpliga detaljkraven för själva lyftmomenten finns i AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning. Där behandlas bland annat krav på säker användning av arbetsutrustning, instruktioner, underhåll och kontroller, samt särskilda regler för lyftanordningar och lyftredskap (inklusive frågor om lastkoppling, styrning av last och krav på att användare ska ha tillräckliga teoretiska och praktiska kunskaper som arbetsgivaren kan behöva kunna dokumentera). ([av.se](https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/afs-202311/))

EU-regler och produktkrav vid inköp och användning

Utöver reglerna för användning på arbetsplatsen påverkas lyftområdet av produktregelverk. På EU-nivå finns exempelvis maskinförordningen (EU) 2023/1230, som ställer produktkrav för maskiner och relaterade produkter när de släpps ut på marknaden. I svensk rätt hanteras produktkrav för maskiner även genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter, bland annat AFS 2023:4 om produkter – maskiner. I praktiken får detta betydelse vid inköp, ombyggnad och sammansättning av lyftutrustning, där dokumentation och bruksanvisningar behöver stämma med den tänkta användningen. ([eur-lex.europa.eu](https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2023/1230/oj?utm_source=openai))

Ansvariga myndigheter och hur kraven märks i vardagen

Arbetsmiljöverket är den centrala myndigheten för föreskrifter och tillsyn inom arbetsmiljöområdet, medan EU:s produktregler sätter ramar för hur maskiner får konstrueras och tillhandahållas. I den dagliga driften brukar kraven konkretiseras genom lokala rutiner: vem som får koppla last, hur signalering ska ske, hur ofta lyftredskap kontrolleras, hur avvikelser tas ur drift samt hur planering och riskbedömning dokumenteras. Ofta kompletteras regelverket av tillverkarens anvisningar och branschpraxis, särskilt i frågor som rör lyftplanering, kommunikationsdisciplin och gränsdragning mellan olika entreprenörer på gemensamma arbetsställen.

Alla utbildningar kan företagsanpassas

Kursinnehåll

  • Lagar och regler
  • Lyft och lastkoppling
  • Val av lyftredskap
  • Lyftredskapens egenskaper
  • Signalschema
  • Riskanalys
  • Lastkopplare och signalman
  • Kontroll och underhåll
  • Teoriprov