Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Anläggningsskötare - Brandlarm SBF110:8

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Anläggningsskötare - Brandlarm SBF110:8

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Varje byggnad som har ett installerat brandlarm ska enligt ’SBF 110 Regler för brandlarm’ och försäkringsbolagen minst ha två anläggningsägaren utsedda och utbildade anläggningsskötare.

Målgrupp

För den som skall arbeta som anläggningsskötare av en brandlarmanläggning eller för dig som är fastighetsskötare.

Ett automatiskt brandlarm kan vara en livsviktig del i det totala brandskyddet och det är viktigt att det sköts på rätt sätt av utbildad personal. Den här utbildningen ger anläggningsskötare rätt kunskap om brandlarmets skötsel och funktion. Med rätt kunskap om brandlarmet kan antalet onödiga larm minskas.

Syfte/mål

Motiveras kurs Anläggningsskötare Brandlarm syftar till att utbilda kursdeltagaren för denna viktiga roll i er organisation. Målet är att ge en övergripande kunskap och ökad förståelse för riskerna och förfaranden kring brand och utrymning.
Efter denna utbildning skall kursdeltagarna ha kunskap om uppbyggnad, skötsel och underhåll av en brandlarmanläggning. Den teoretiska delen behandlar grundläggande brandkunskap och SBF 110:8 Regler för Brandlarm.

Innehåll

  • Brandteori
  • Byggnadstekniskt brandskydd
  • Lagar och regler
  • Anläggningsskötarens roll och ansvar
  • Brandlarmanläggningens uppbyggnad och funktion
  • Användning, skötsel och underhåll
  • Hur man motverkar onödiga larm
  • Riskbedömning
  • Hur brandskyddsarbete brukar organiseras
  • Slutprov – teoretiskt och praktiskt

Tidsåtgång

4 timmar teori  + handhavande av brandlarmscentralen

Utbildningen ska även innehålla en praktisk del där man går igenom handhavande av brandlarmcentralen. Detta kan även lösas med hjälp av er larmtekniker (lämpligtvis certifierad anläggarfirma). OBS att behörighet hos SOS krävs för att sätta larm i serviceläge.

Vad säger lagen?

Citat från Arbetsmiljölagen 3 kap 3 §:

”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall”.

Om området och gällande regelverk

Ett automatiskt brandlarm är ett tekniskt system som ska upptäcka en begynnande brand (t.ex. via rök-, värme- eller flamdetektorer), ge lokala larm i byggnaden och i många fall även överföra larmet till en larmcentral eller räddningstjänst. I den dagliga driften handlar det inte bara om att utrustningen “fungerar”, utan om att den är rätt konfigurerad för verksamheten, att larmzoner går att lokalisera, att provningar och kontroller genomförs och att avstängningar sker kontrollerat så att skyddsnivån inte oavsiktligt sänks. En vanlig praktisk utmaning är att minska onödiga larm, som kan orsakas av till exempel damm, matos, byggarbeten eller felaktig detektorplacering.

Lagstiftning som ramar in brandskyddet

På samhällsnivå utgår mycket av ansvaret för att förebygga bränder och begränsa konsekvenserna från lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Lagen ger kommunens räddningstjänst ett tillsynsuppdrag och lägger ett grundläggande ansvar på ägare och nyttjanderättshavare att hålla ett skäligt brandskydd. I praktiken leder det ofta till att byggnader och verksamheter behöver kombinera byggnadstekniskt brandskydd, organisatoriska rutiner och tekniska system som brandlarm. Vid ny- och ombyggnad påverkas utformningen av brandskyddet även av plan- och byggregelverket, där Boverkets byggregler (BBR, BFS 2011:6) är en central föreskriftssamling med föreskrifter och allmänna råd. BBR ställer inte “produktkrav” på ett enskilt brandlarm, men sätter funktionsnivåer för brandskydd i byggnader som kan innebära att brandlarm behöver projekteras, installeras och förvaltas på ett sätt som stödjer utrymning, räddningsinsats och begränsning av brand- och brandgasspridning.

Arbetsmiljö och organisatoriskt ansvar

När brandlarmet finns i en arbetsmiljö blir arbetsgivarens ansvar relevant. arbetsmiljölagen (1977:1160) betonar att arbetsgivaren ska se till att arbetstagare har den kännedom, utbildning och instruktion som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. För brandskydd i drift kan det få praktiska konsekvenser för exempelvis rutiner vid larm, utrymning, återställning efter larm, tillträde till teknikrum och hur avstängningar hanteras under service eller ombyggnad. Det löpande arbetssättet för att undersöka risker, genomföra åtgärder och följa upp dem knyter an till Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). Även om AFS:en är arbetsmiljöinriktad blir den ofta en praktisk “motor” för att få brandskyddsrutiner att fungera i vardagen, till exempel genom tydlig ansvarsfördelning, dokumenterade kontroller och hantering av avvikelser.

Branschregler, försäkringsvillkor och driftkrav

För brandlarmanläggningar är branschregelverket SBF 110:8 Regler för brandlarm en vanlig kravgrund i Sverige. Det är inte lag i sig, utan ett normerande regelverk som ofta används i upphandlingar, tekniska beskrivningar och som villkor från försäkringsbolag. När det tas in i avtal eller försäkringsvillkor blir kraven praktiskt bindande för hur anläggningen ska vara utförd och hur den ska skötas. I ett driftperspektiv beskriver SBF 110:8 bland annat hur roller och ansvar brukar definieras (t.ex. anläggningsägare, anläggningsskötare, anläggarfirma och besiktningsfunktion) samt vilka krav som typiskt ställs på dokumentation och återkommande kontroller. Det påverkar också gränssnittet mot omgivningen: om larmet är vidarekopplat till extern larmmottagare behöver provningar, frånkopplingar och servicelägen normalt hanteras enligt etablerade rutiner för att undvika oavsiktlig utryckning och för att säkerställa att rätt skyddsnivå gäller under hela åtgärdsperioden.
  • Kommunens räddningstjänst: tillsyn och uppföljning enligt LSO samt lokal praxis kring brandskydd i verksamheter.
  • Boverket: föreskrifter och allmänna råd för byggnader (BBR) som påverkar brandskyddets funktionskrav.
  • Arbetsmiljöverket: regelverk och tillsyn som rör arbetsgivarens ansvar för säkra rutiner, instruktioner och systematiskt arbete.
  • Försäkringsbolag och branschaktörer: krav via försäkringsvillkor och normerande regelverk som SBF 110.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas