Hoppa till innehåll

Anläggningsskötare Sprinkler

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Anläggningsskötare Sprinkler

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Det finns olika typer av sprinkleranläggningar men för att en anläggning ska uppfylla försäkringsbolagens krav krävs bland annat att anläggningsskötaren är utbildad och har ingående kunskaper om drift, kontroll och underhåll.

Målgrupp

Utbildningen riktar sig till den som skall bli anläggningsskötare av en sprinkleranläggning, samt till fastighetsansvariga, fastighetsförvaltare och räddningspersonal.

Syfte/Mål

Motiveras kurs Anläggningsskötare Sprinkler syftar till att utbilda kursdeltagaren för denna viktiga roll i er organisation. Målet är att ge en övergripande kunskap om olika typer av sprinkleranläggningar och att uppfylla försäkringsbolagens krav på utbildning för en anläggningsskötare.

Efter denna utbildning skall kursdeltagarna ha erhållit den grundläggande kunskap som erfordras för drift, skötsel och underhåll av en sprinkleranläggning.

Innehåll

  • Allmän brandkunskap
  • Föreskrifter, regler och standarder SBF 120:8
  • Beskrivning av sprinkleranläggningar
  • Olika system
  • Komponenter
  • Riskklasser och godsklassificering
  • Larm och larmhantering
  • Besiktning och anläggningens skötsel
  • Slutprov – teoretiskt och praktiskt

Tidsåtgång

4 timmar

VAD SÄGER LAGEN?

Citat från Arbetsmiljölagen 3 kap 3 §:

”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet. Arbetsgivaren ska se till att endast arbetstagare som har fått tillräckliga instruktioner får tillträde till områden där det finns en påtaglig risk för ohälsa eller olycksfall”.


Om området och gällande regelverk

En automatisk sprinkleranläggning är ett tekniskt brandskydd som ska upptäcka och begränsa en brand tidigt genom att vatten avges från en eller flera sprinklerhuvuden. I praktiken handlar förvaltningen av en sprinkleranläggning om att säkerställa driftsäkerhet över tid: att rätt ventiler står öppna, att vattenförsörjning och tryck är tillräckliga, att larm och överföringar fungerar och att förändringar i byggnaden eller verksamheten inte urholkar skyddsnivån.

Sprinkleranläggningens funktion och drift i vardagen

Sprinkler är normalt en del av ett större brandskydd där även brandcellsgränser, utrymning, brandlarm, rökkontroll och räddningstjänstens insatsförutsättningar ingår. För att anläggningen ska fungera vid skarpt läge krävs återkommande egenkontroller, planerat underhåll och att avvikelser (till exempel stängda avstängningsventiler, frysrisk, korrosion, oavsiktlig påverkan vid byggarbeten eller fel i larmkedjan) fångas upp och hanteras. I många organisationer formaliseras detta genom rutiner och dokumentation som kopplas till det systematiska brandskyddsarbetet. Exakt omfattning styrs av anläggningens typ, riskklassning och vilka krav som ställts vid projektering och övertagande.
  • Löpande kontroll av anläggningens statusindikeringar (till exempel ventiläge, trycknivåer och larmbilder).
  • Provning och funktionskontroller enligt skötselinstruktioner, samt loggning i journal.
  • Samordning vid service, reparationer och tillfälliga avställningar, inklusive återställning och uppföljning.
  • Hantering av ändringar i byggnad eller verksamhet som kan påverka dimensionering, täckning eller vattenförsörjning.

Regelverk som påverkar krav och ansvar

De byggnadstekniska kraven på brandskydd utgår från plan- och bygglagen (2010:900), där brandsäkerhet är ett tekniskt egenskapskrav. För nybyggnad och vissa ändringar preciseras kravnivån genom Boverkets föreskrifter. Sedan 1 juli 2025 finns brandskyddskraven samlade i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2024:7) om säkerhet i händelse av brand i byggnader. Boverket har samtidigt infört ett nytt byggregelsystem med en övergångsperiod; i sin information om nya byggregler beskriver myndigheten att byggherren under övergångsperioden kan välja att tillämpa antingen de äldre reglerna eller de nya föreskrifterna i sin helhet. Det innebär att många befintliga anläggningar är projekterade och bedömda mot äldre regelstruktur, till exempel Boverkets byggregler (BBR), BFS 2011:6 (konsoliderad version). Vid ombyggnad, ändrad användning eller andra åtgärder som påverkar brandskyddet kan det därför bli viktigt att förstå vilket regelverk och vilka projekteringsförutsättningar som ligger till grund för just den aktuella byggnadens lösning. Parallellt med byggreglerna finns ansvar i användningsskedet. Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor lägger ett grundläggande ansvar på ägare och nyttjanderättshavare att arbeta förebyggande och hålla skälig utrustning för brandbekämpning. För en sprinkleranläggning får detta i praktiken konsekvenser för rutiner, egenkontroll och hur brister följs upp, inte minst eftersom fel som uppstår i driften kan påverka byggnadens samlade skyddsnivå. I arbetslivet påverkas även roller och instruktioner av arbetsmiljökrav. Arbetsmiljölagen (1977:1160) tydliggör arbetsgivarens ansvar för att arbetstagare har kunskap, instruktioner och utbildning för att kunna arbeta säkert, vilket blir relevant när driftåtgärder kan innebära risker (till exempel arbete i pumprum, hantering av trycksatta system, el och larmöverföring, eller samordning vid entreprenadarbeten).

Myndigheter och normgivning utanför lag

Centrala myndigheter i sammanhanget är Boverket (föreskrifter om byggnaders tekniska egenskaper), kommunens byggnadsnämnd (tillsyn och prövning i byggprocessen) och den kommunala räddningstjänsten (tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor). Arbetsmiljöverket har tillsyn över arbetsmiljöregelverket. MSB stödjer och samordnar på nationell nivå inom området skydd mot olyckor. Utöver lag och myndighetsföreskrifter styrs sprinkleranläggningar i stor utsträckning av standarder och branschregler. I Sverige används ofta SBF 120:8 som normgivande regelverk för projektering, installation, kontroll och underhåll, och det är vanligt att försäkringsvillkor och besiktningsrutiner hänvisar till sådana krav. Den här typen av dokument är normalt inte lag, utan branschpraxis och avtalskrav, men får stor praktisk betydelse för hur anläggningen sköts, dokumenteras och följs upp över tid.

Alla utbildningar kan företagsanpassas