Hoppa till innehåll

Ansvarsutbildning - Utbildning för arbetsledare, kyrkogårdschefer, kyrkogårdsföreståndare

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Ansvarsutbildning - Utbildning för arbetsledare, kyrkogårdschefer, kyrkogårdsföreståndare

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Målgrupp

Ansvarsutbildning vänder sig till arbetsledare eller chefer med personalansvar som har materialhantering inom sitt ansvarsområde.

Tid

1 dag

Syfte/mål

Utbildningens syfte är att visa på det stora ansvar som vilar på den arbetsledande personalen och att anvisa praktiska vägar för att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. De stora ekonomiska och säkerhetsmässiga vinster som finns att hämta vid en väl fungerande materialhantering belyses ingående.

Innehåll

  • Orientering i arbetsmiljölagen
  • Ansvarsfördelning arbetsgivare – arbetstagare
  • Det straffrättsliga ansvaret
  • Delegering/uppgiftsfördelning
  • Säkerhet och ekonomi
  • Kända riskfaktorer och den systematiska olyckan
  • Daglig tillsyn, service och underhåll
  • Sanktionsavgifter
  • Företagsspecifik anpassning

Vad säger lagen?

AFS 2023:1 och 2023:11

Skrivningarna innebär att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om:
Arbetsmiljöregler, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall,åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Dessutom ska de ha kompetens för att driva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Kraven förtydligas i de allmänna råden.

En truck får enbart användas av person som har dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper för att använda den på ett säkert sätt. Den som leder och övervakar arbetet med truckar ska ha den kunskap, information och erfarenhet som krävs för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.


Om området och gällande regelverk

Ansvar i materialhantering handlar i praktiken om att planera, leda och följa upp arbeten där personer och arbetsutrustning rör sig i samma miljö. I verksamheter som kyrkogårdar och grönytor kan det omfatta transporter och lyft av jord, sten, växtmaterial och avfall, användning av truckar/lastmaskiner och annan mobil utrustning, samt löpande service och underhåll. Typiska risker är kläm- och krosskador, påkörningar, vältning, fall vid lastning och lossning, belastningsergonomi samt organisatoriska faktorer som tidspress, ensamarbete och bristande rutiner.

Rättslig struktur: lag, förordning och föreskrifter

Det svenska arbetsmiljöregelverket är uppbyggt i flera nivåer. Den övergripande skyldigheten att förebygga ohälsa och olycksfall och att ordna en tillfredsställande arbetsmiljö följer av arbetsmiljölagen (1977:1160). Regeringen kompletterar lagen genom förordningar, bland annat arbetsmiljöförordningen (1977:1166), som bland annat ramar in Arbetsmiljöverkets föreskriftsrätt och tillsyn. Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS) är bindande regler som preciserar vad som krävs i olika typer av arbeten och riskmiljöer. Till föreskrifterna hör ofta allmänna råd som visar exempel på hur kraven kan uppfyllas i praktiken. Många AFS bygger också på EU-rätt (till exempel arbetsmiljödirektiv) och fungerar som Sveriges genomförande av sådana minimikrav.

Systematiskt arbetsmiljöarbete och tydlig ansvarsfördelning

En central utgångspunkt är att arbetsmiljöarbetet behöver vara återkommande och integrerat i vardagen, inte något som görs vid enstaka tillfällen. AFS 2023:1 beskriver grundläggande skyldigheter för arbetsgivaransvar och lägger stor vikt vid att arbetet organiseras med rutiner, uppgiftsfördelning och uppföljning. I praktiken innebär det ofta att arbetsmiljöuppgifter behöver vara tydligt fördelade mellan roller (till exempel beställare, arbetsledning, maskinansvariga och skyddsombud) och att det finns förutsättningar i form av tid, befogenheter och kompetens att utföra uppgifterna. Vanliga delar som brukar behöva fungera i en verksamhet med materialhantering är:
  • återkommande undersökning av arbetsmiljön och dokumenterade riskbedömningar inför ändringar och riskfyllda moment,
  • rutiner för rapportering och utredning av tillbud/olyckor, samt åtgärdsplaner och uppföljning av genomförda åtgärder,
  • introduktion och instruktioner som är anpassade till arbetsplatsen (inklusive säsongsanställda och tillfälligt inhyrda),
  • årlig uppföljning av om arbetssätt och rutiner faktiskt fungerar i praktiken.

Arbetsutrustning, truckar och krav på säker användning

När arbetet bygger på maskiner och mobil utrustning blir gränsdragningen mellan teknik, organisation och beteende särskilt tydlig. AFS 2023:11 samlar krav kring säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Det handlar bland annat om att arbetsgivaren ska säkerställa lämplig utrustning för uppgiften, tydliga instruktioner, underhåll och kontroller, samt att arbetet organiseras så att risker förebyggs (exempelvis genom att separera gångtrafik från trucktrafik där det är möjligt). För truckar och liknande utrustning är kompetensfrågan central: kraven innebär i praktiken att den som kör behöver dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning, och att den som leder och övervakar arbetet behöver tillräcklig kunskap, information och erfarenhet för att kunna styra arbetet säkert. I miljöer med varierande underlag, trånga passager och samtidiga arbetsmoment blir detta ofta en kombination av tekniska lösningar (avskärmning, märkning, sikt, belysning) och organisatoriska regler (trafikflöden, hastigheter, zonindelning, ensamarbete och tillstånd vid särskilda lyft).

Tillsyn, sanktioner och ansvar vid olyckor

Arbetsmiljöverket är huvudmyndighet för tillsyn och kan vid inspektioner ställa krav på åtgärder, förena krav med vite och i vissa fall besluta om sanktionsavgifter när föreskriftskrav inte är uppfyllda. Om en allvarlig olycka eller ett allvarligt tillbud inträffar kan frågan även få straffrättsliga konsekvenser; arbetsmiljöbrott är kopplat till åsidosättanden av skyldigheter enligt arbetsmiljölagstiftningen och regleras i brottsbalken (1962:700). I praktiken får därför tydlig uppgiftsfördelning, fungerande kontroll av utrustning och dokumenterade rutiner betydelse både för säkerheten i vardagen och för hur ansvar kan bedömas i efterhand.

Alla utbildningar kan företagsanpassas