Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Ansvarsutbildning - Utbildning för arbetsledare och chefer med ansvar för exempelvis truck-, travers- och/eller skyliftförare

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Ansvarsutbildning - Utbildning för arbetsledare och chefer med ansvar för exempelvis truck-, travers- och/eller skyliftförare

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se
5500 kr
Exkl. moms

Målgrupp

Ansvarsutbildning vänder sig till arbetsledare eller chefer som har materialhantering inom sitt ansvarsområde.

Utbildningstid

1 dag – lärarledd på distans.

Mål och syfte

Utbildningens syfte är att visa på det stora ansvar som vilar på den arbetsledande personalen och att anvisa praktiska vägar för att leva upp till de krav som lagstiftningen ställer. De stora ekonomiska och säkerhetsmässiga vinster som finns att hämta vid en väl fungerande materialhantering belyses ingående.

  • Orientering i arbetsmiljölagen
  • Ansvarsfördelning arbetsgivare – arbetstagare
  • Det straffrättsliga ansvaret
  • Delegering/uppgiftsfördelning
  • Säkerhet och ekonomi
  • Kända riskfaktorer och den systematiska olyckan
  • Daglig tillsyn, service och underhåll
  • Sanktionsavgifter
  • Företagsspecifik anpassning

Vad säger lagen?

AFS 2023:1 och AFS 2023:11

Skrivningarna innebär att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om:
Arbetsmiljöregler, fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö. Dessutom ska de ha kompetens för att driva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Kraven förtydligas i de allmänna råden.

En truck får enbart användas av person som har dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper för att använda den på ett säkert sätt. Den som leder och övervakar arbetet med truckar ska ha den kunskap, information och erfarenhet som krävs för att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt.

Om området och gällande regelverk

Arbetsledning inom materialhantering handlar i praktiken om att få ett flöde av gods och människor att fungera säkert och effektivt: truckar som kör i lagergångar och vid lastkaj, traverser som lyfter och förflyttar tunga laster i produktion, och skyliftar (mobila arbetsplattformar) som används vid montage, underhåll eller inventering på höjd. Riskbilden påverkas ofta av trängsel, tidspress, varierande kompetens hos förare och medhjälpare, samt att flera arbetsmoment och entreprenörer kan pågå samtidigt i samma ytor.

Materialhantering som arbetsmiljöfråga

De typiska olycksriskerna vid truck-, travers- och skyliftarbete är påkörning och klämning, vältning, fallande last, fall från höjd samt felaktig koppling eller riggning vid lyft. Till detta kommer mer ”vardagliga” risker som bristande sikt, dålig belysning, brister i underhåll, otydliga trafikregler inne på området och att gående och fordon delar samma stråk. I många verksamheter är även belastningsergonomi och organisatoriska faktorer (bemanning, skift, stress) en del av helheten, eftersom de påverkar förutsättningarna att arbeta säkert över tid.
  • I praktiken blir gränsdragningen mellan drift och arbetsmiljö tydlig: val av utrustning, layout i lokaler, körvägar, hastigheter, lastbärare och rutiner för avvikelsehantering påverkar direkt risknivån.
  • En återkommande utmaning är att säkerheten ofta beror på samspel: förare, signalman, lastkopplare, underhåll och arbetsledning behöver agera utifrån samma regler och samma riskbedömning.

Regelverkets uppbyggnad och vad som är bindande

Den övergripande ramen är Arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en lag beslutad av riksdagen. Lagen anger grundläggande skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall och att arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Regeringen har i sin tur fördelat bemyndiganden och närmare struktur i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). På den nivån kan Arbetsmiljöverket besluta föreskrifter (AFS) som är bindande regler, ofta framtagna mot bakgrund av EU-rätt (till exempel direktiv om arbetsmiljö och användning av arbetsutrustning). Utöver detta förekommer branschpraxis och standarder (t.ex. ledningssystemstandarder) som kan användas som stöd, men som normalt inte är tvingande om de inte uttryckligen görs till krav i avtal eller regelverk. För den praktiska styrningen av arbetsmiljöarbetet är AFS 2023:1 central. Föreskriften beskriver hur arbetet med att undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, dokumentera riskbedömningar, ta fram instruktioner vid allvarliga risker, utreda olyckor/tillbud och följa upp åtgärder behöver organiseras för att bli ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. I praktiken innebär detta att ansvar, befogenheter och resurser behöver vara tydliga i vardagen: vem beslutar om körvägar och avspärrningar, vem stoppar arbete vid avvikelse, och hur säkerställs att rutiner faktiskt efterlevs i skiftgång och vid personalomsättning. När det gäller själva användningen av truckar, lyftanordningar och annan arbetsutrustning är AFS 2023:11 en nyckel. Den tar sikte på säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning och knyter an till frågor som val av rätt utrustning för uppgiften, instruktioner, kontroller samt att arbetet ska planeras så att risker förebyggs. I arbetsvardagen blir detta ofta konkret i krav på dokumenterad kompetens för förare, tydlig arbetsledning och övervakning av riskfyllda moment, samt rutiner för daglig tillsyn, service och underhåll så att utrustningen är säker när den tas i drift.

Ansvariga myndigheter, tillsyn och konsekvenser

Arbetsmiljöverket är den centrala tillsynsmyndigheten på området och kan genom inspektioner ställa krav på åtgärder, besluta om förbud eller förelägganden och i vissa fall ta ut sanktionsavgifter. För en översikt över hur sanktionsavgifter fungerar och vad de kan omfatta hänvisas ofta till Arbetsmiljöverkets information om sanktionsavgifter. Om en allvarlig olycka inträffar kan frågor också aktualiseras i andra processer, exempelvis genom brottsutredning eller prövning av organisatoriska brister. Därför får dokumentation, uppföljning och tydliga beslutsvägar stor praktisk betydelse: de visar hur risker har bedömts, vilka instruktioner som gällt och hur avvikelser har hanterats i den löpande driften.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas