Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Arbetsmiljöutbildning - Introduktion till arbetsmiljöarbete (för chefer och skyddsombud)

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Arbetsmiljöutbildning - Introduktion till arbetsmiljöarbete (för chefer och skyddsombud)

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Målgrupp

Kursen vänder sig till chefer, ledare, skyddsombud och annan personal med arbetsmiljöansvar.
Motiveras arbetsmiljöutbildning är en introduktion till arbetsmiljöarbetet för skyddsombud och personer med ett övergripande arbetsmiljöansvar. Den ger baskunskaper om det regelverk som styr arbetsmiljöarbetet.

Syfte/mål

Syftet är att klargöra hur deltagaren aktivt kan delta i det löpande arbetsmiljöarbetet inom företaget samt hur man på ett korrekt sätt arbetar med sina rättigheter och skyldigheter i den interna arbetsmiljön.

Tid

1 dag

Kursinnehåll

  • Begreppet Arbetsmiljö
  • AML och föreskrifter på arbetsmiljöområdet
  • Ansvarsfördelning arbetsgivare respektive arbetstagare
  • Det straffrättsliga ansvaret
  • Rättigheter och skyldigheter
  • Skyddsombudets roll på den egna arbetsplatsen
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete
  • Indelning av åtgärdsområden
  • Kartläggning, analys och genomförande
  • Checklistor
  • Praktikfall med koppling till egna arbetsplatsen

Vad säger lagen?

AFS 2023:1 samt AFS 2023:11

Skrivningarna innebär att chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om:

  • Arbetsmiljöregler
  • Fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för hälsa och olycksfall
  • Åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall
  • Arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö

Dessutom ska de ha kompetens för att driva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Kraven förtydligas i de allmänna råden.

Om området och gällande regelverk

Arbetsmiljöarbete handlar i praktiken om att planera, organisera och följa upp arbetet så att risker för olycksfall och ohälsa förebyggs, samtidigt som arbetet fungerar i vardagen. Det kan röra allt från maskiner, lyft, fallrisker och kemikalier till arbetsbelastning, bemanning, arbetstidens förläggning, hot och våld, samt hur förändringar i verksamheten genomförs. I många verksamheter blir arbetsmiljöfrågor därför en del av ordinarie styrning: rutiner, introduktion, avvikelsehantering, incidentutredningar och åtgärdsplaner.

Rättslig struktur: lag, förordning och föreskrifter

Den centrala svenska ramen är arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en ramlag: den anger grundläggande principer och ansvar, medan många mer konkreta krav preciseras i myndighetsföreskrifter. Regeringens kompletterande regler och bemyndiganden finns bland annat i arbetsmiljöförordningen (1977:1166), som i sin tur ligger till grund för Arbetsmiljöverkets föreskriftsgivning. Svensk arbetsmiljörätt påverkas också av EU-rätten, särskilt genom ramdirektivet om arbetsmiljö, rådets direktiv 89/391/EEG, som har drivit fram krav på förebyggande arbete, riskbedömningar och arbetstagarinflytande. Utöver bindande föreskrifter publicerar Arbetsmiljöverket ofta allmänna råd, som inte är lag i sig men beskriver hur kraven kan uppfyllas i praktiken.

Centrala krav i arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

En bärande del av regelverket är AFS 2023:1, som beskriver grundläggande skyldigheter för att bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften tar sikte på att arbetsmiljöarbetet ska vara integrerat i den dagliga verksamheten och omfatta fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden. I praktiken handlar det ofta om att skapa en tydlig struktur för vem som gör vad, hur risker undersöks och bedöms, hur åtgärder beslutas och följs upp, och hur medarbetare och skyddsorganisation görs delaktiga.
  • Undersöka arbetsmiljön och genomföra riskbedömningar (även vid förändringar).
  • Utreda orsaker vid ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud för att förhindra upprepning.
  • Planera och genomföra åtgärder samt följa upp resultat (inklusive återkommande uppföljning).

Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning

För många verksamheter är användning av maskiner, verktyg och annan utrustning en central riskkälla. AFS 2023:11 samlar krav kring säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Reglerna knyter typiskt an till praktiska frågor som instruktioner och utbildning, kontroll/underhåll, val av rätt skydd (och att skyddet faktiskt fungerar i den miljö där det används), samt att riskbedömningen ska styra vilka tekniska och organisatoriska åtgärder som behövs.

Roller, samverkan och tillsyn

Arbetsgivaren har normalt huvudansvaret för arbetsmiljön, medan arbetstagare förväntas medverka och följa givna instruktioner och rutiner. I den svenska modellen är samverkan viktig, och skyddsombud är en central funktion; Arbetsmiljöverket beskriver uppdrag och befogenheter på sidan Skyddsombud och arbetsmiljöombud. Hur ansvar fördelas internt (till exempel i linjeorganisationen) och vilken kompetens som krävs för uppgifterna blir ofta avgörande för att strukturen ska fungera. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och kan vid inspektioner ställa krav på åtgärder, besluta om förelägganden eller förbud, och i vissa fall ta ut sanktionsavgifter. Myndigheten förklarar centrala tillsynsbegrepp på sidan Begrepp som förekommer i samband med inspektion. Vid allvarliga händelser kan dessutom straffrättsliga frågor aktualiseras, där bedömningen ytterst prövas inom rättsväsendet. Utöver bindande krav används ibland frivilliga branschstandarder och ledningssystem (till exempel ISO-baserade arbetsmiljöledningssystem) för att skapa struktur och spårbarhet. Sådana standarder ersätter inte lagkraven, men kan i praktiken fungera som ett sätt att organisera arbetet när verksamheten är komplex eller starkt reglerad.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas