Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Bas – Byggarbetsmiljösamordnare – utökad 2 dagars

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Bas – Byggarbetsmiljösamordnare – utökad 2 dagars

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Genomförande

I kursen varvas lektioner med grupparbeten och övningsmoment. I dessa ingår att framställa en ställnings- och arbetsmiljöplan, utforma en förhandsanmälan samt att göra riskbedömningar. Efter godkänt prov utfärdas utbildningsbevis som tillsammans med intyg från arbetsgivare avseende förkunskaper motsvarar de krav på Byggarbetsmiljösamordnare som ställs i AFS 2023:3 (Byggnads- och anläggningsarbete.)

Förkunskapskrav

Grundläggande kunskap i arbetsmiljö, som exempelvis en BAM -utbildning har gett. Vidare AFS 2023:3 ställer erfarenhet av utförande av byggnads- och anläggningsarbete, erfarenhet från arbete med samordning, ledning eller styrning av byggprojekt samt erfarenhet av projektering som krav.

Bas -P

Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering.

Bas -U

Byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och anläggningsarbete.
En byggarbetsmiljösamordnare (BAS) är en person som kan göra riskbedömningar på en byggarbetsplats med utgångspunkt från sin kunskap om vilka slags olyckor och vilka arbetssjukdomar som förekommer i branschen. Byggarbetsmiljösamordnaren behöver översiktliga kunskaper om varför belastningsskador uppstår, ljus och belysning, varför och när buller och vibrationer är skadliga och de vanligaste kemiska hälsoriskerna (exempelvis epoxi, limmer, färger samt ämnen i byggmaterial).

Utbildningstid

Utbildningen genomförs under 2 dagar.

Innehåll

  • Arbetsmiljön i byggbranschen
  • Grundläggande om Arbetsmiljölagen och regelverket
  • Samverkan i arbetsmiljöarbetet
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete
  • Personligt ansvar
  • Samordningsansvar i olika former
  • AFS 2023:3 Byggnads- och anläggningsarbete
  • Grupparbeten / övningar
  • Rättsfall
  • Byggarbetsmiljösamordnare i olika skeden
  • Viktiga föreskrifter i det praktiska byggandet
  • Begreppet Uppdragstagare och dess förutsättningar
  • Förhandsanmälan
  • Arbetsmiljöplan
  • Riskbedömningar
  • Prov

Följande föreskrifter reglerar

AFS 2023:1, 2023:3, 2023:12 samt 2023:13

Om området och gällande regelverk

Byggnads- och anläggningsarbete omfattar allt från mark- och grundläggning till stomresning, installationer, ombyggnad och rivning. I praktiken sker arbetet ofta i tillfälliga, snabbt föränderliga arbetsmiljöer där flera entreprenörer arbetar parallellt, med gemensamma riskkällor som fall från höjd, ras- och klämrisker, maskinrörelser, tunga manuella moment samt exponering för damm, buller, vibrationer och kemiska produkter. Det gör att arbetsmiljöfrågorna behöver hanteras både tidigt i planering och projektering och löpande under produktionen, med tydliga gränssnitt mellan aktörers ansvar.

Rättslig ram och ansvarskedjor

Regelverket för byggarbetsmiljö bygger på en kombination av EU-rätt, svensk lag och myndighetsföreskrifter. På EU-nivå är rådets direktiv 92/57/EEG om tillfälliga eller rörliga byggarbetsplatser en central utgångspunkt för krav på samordning och planering i byggprojekt. I Sverige ligger den övergripande ramen i arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger grundprinciper om att förebygga ohälsa och olycksfall och fördelar ansvar mellan bland annat arbetsgivare och andra som råder över arbetsförhållanden. Arbetsmiljöverket är central tillsynsmyndighet och preciserar lagens krav genom bindande föreskrifter (AFS). För byggprojekt är AFS 2023:3 (Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter) ett nav för hur arbetsmiljörisker ska förebyggas genom planering, projektering och samordning (föreskriften gäller från 1 januari 2025). Parallellt är AFS 2023:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar) viktig eftersom byggarbetsmiljöarbetet i praktiken behöver integreras i arbetsgivares löpande rutiner för undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning – även när arbetet sker i projektform och på arbetsplatser som delas med andra.

Planering, samordning och dokumentation i praktiken

I större eller mer riskfyllda byggprojekt blir dokumentation och informationsöverföring en praktisk förutsättning för att samordningen ska fungera. Exempel är frågor om etablering, logistik, tidsplanering mellan arbetsmoment och hur risker ska hanteras när flera arbetsgivare verkar samtidigt. Två återkommande delar är förhandsanmälan av byggarbetsplats (för att ge Arbetsmiljöverket kännedom om vissa större projekt) och arbetsmiljöplanen (som samlar projektspecifika risker, regler och arbetssätt).
  • Riskbedömningar kopplade till val av metod, material och utförande samt till samordning mellan arbetsmoment.
  • Rutiner för samordning (till exempel gemensamma skyddsronder, avvikelserapportering och regler för gemensamma skyddsanordningar).
  • Arbetsmiljöplan och uppdateringar när förutsättningar ändras under byggskedet.
  • Dokumentation som behöver kunna lämnas vidare inför framtida drift, underhåll, ändring eller rivning.
Utöver grundkraven i AFS 2023:1 och AFS 2023:3 får andra föreskrifter ofta stor praktisk betydelse i projektering och på byggarbetsplatsen. AFS 2023:12 (Utformning av arbetsplatser) berör bland annat hur arbetsplatser utformas så att tillträde, utrymmen, belysning och andra förutsättningar stödjer säkert arbete. AFS 2023:13 (Risker vid vissa typer av arbeten) samlar mer preciserade krav för särskilt riskutsatta arbeten, vilket i byggsammanhang typiskt påverkar planering av exempelvis höjdarbete, schakt, rivning och andra moment där skyddsåtgärder och samordning ofta behöver vara tydligt definierade.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas