Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Betong - Årlig kunskapsuppdatering

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Betong - Årlig kunskapsuppdatering

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Varje år genomför vi en årlig kunskapsuppdatering (ÅKU) för dig som jobbar inom betongbranschen. Målsättningen är att
möta de tre kompetensinriktningar som finns inom betong dvs fabrik (tillverkning av betongmassa), elementtillverkning (Prefabricerade byggdelar) och för er som platsgjuter betong (gjuter betong i form byggd på plats) Vi lyssnar in branschen och formar program utifrån det.

Om eventet – Årlig kunskapsuppdatering Betong

Välkommen till ÅKU Betong 2024. I denna upplaga så har vi i skrivande stund ett program med talare som enskilt besitter stor kunskap och tillsammans representerar en stor kompetensbredd. Vi har försökt sätta ihop ett program som vi hoppas ni ska lämna med känslan att ni är uppdaterade på en hel del saker som t.ex hur man lyckas med undervattensgjutningar, hur du kan bidra miljömässigt som konstruktör och hur du utför betongreparationer på rätt sätt.

Välkomna till Årlig kunskapsuppdatering 2024!

Schema

09.00 Välkomna med Peter Bergermark

09.05 – 09.30 Daniel Hedén

Miljömedveten betongkonstruktion – fem sätt att aktivt miljömässigt bidra som konstruktör

09.30 – 10.00 Mattias Haraldsson

Att lyckas med UV gjutningar – Framgångsfaktorer och en spaning mot nya AFS:en

För vem

Alla som arbetar med betong på det ena eller andra sättet och vill uppdatera sig inom det senaste och som söker ett betongnätverk med fokus på praktisk tillämpning.

Talare

Daniel Hedén – Byggnadskonstruktör, Ingenjörsfirma Hedén AB

Mattias Haraldsson – VD, Norrdyk AB

Peter Bergermark – VD, Vi

Fler föreläsare kan tillkomma

Hur går det till?

Vid anmälan kommer en länk till eventet skickas ut

Eventet kommer att vara digitalt via zoom/youtube

Om området och gällande regelverk

Arbete med betong spänner från tillverkning av betongmassa och prefabricerade element till platsgjutning, efterbehandling och reparationer i befintliga konstruktioner. I praktiken handlar det ofta om att kombinera produktionslogistik och kvalitetsstyrning (recept, konsistens, härdning och temperatur) med säkra arbetsmetoder vid formbyggnad, armering, gjutning, vibrering, lyft och rivning. Särskilda moment, som gjutning i vattenmiljö eller reparation i trånga utrymmen, kan medföra ytterligare risker och krav på planering.

Arbetsmiljö i produktion, montage och platsgjutning

Den övergripande ramen för arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivare ska förebygga ohälsa och olycksfall och att arbetet ska planeras och organiseras med hänsyn till människors förutsättningar. I betongrelaterade arbeten återkommer riskbilder som tunga manuella hanteringar, fallrisker vid kant- och höjdarbeten, kläm- och påkörningsrisker i trånga produktions- och byggmiljöer samt exponering för cement och damm vid bilning, slipning och rivning. Från 1 januari 2025 gäller Arbetsmiljöverkets moderniserade regelstruktur, där centrala krav för planering och roller på byggarbetsplatser samlas i Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter (AFS 2023:3). Reglerna knyter an till hur risker ska hanteras redan i projektering och i samordningen på byggarbetsplatsen, vilket i praktiken påverkar val av gjutmetod, form- och stämpningslösningar, åtkomlighet för pumpar/kranar, säkra tillträdesvägar samt hur arbetsmiljöplanering dokumenteras och följs upp. För mer konkreta risker i särskilda arbetstyper finns samlade krav i Risker vid vissa typer av arbeten (AFS 2023:13), där ett helt kapitel rör byggnads- och anläggningsarbete och ett annat rör dykeriarbete. För betongarbete blir detta särskilt relevant vid tillfälliga bärande konstruktioner (t.ex. form, stämp och stödsystem), arbete i/vid schakt och vatten, samt vid moment där stabilitet och lastvägar kan förändras snabbt under produktion och härdning. Det är också vanligt att kraven påverkar hur arbetsberedningar utformas och hur kompetens, instruktioner och kontrollpunkter säkerställs inför kritiska gjutetapper.

Bygglagstiftning och tekniska funktionskrav

Utformning och ändring av byggnadsverk styrs i grunden av plan- och bygglagen (2010:900). Lagen kompletteras av föreskrifter och vägledning som bland annat påverkar hur bärförmåga och beständighet ska visas, hur kontroll i byggprocessen organiseras och vilken dokumentation som normalt behöver finnas för att underbygga tekniska lösningar. På den tekniska sidan har Boverkets byggregler (BBR) historiskt varit en central utgångspunkt för funktionskrav, medan branschen ofta använder etablerade standarder (exempelvis eurokoder och betongstandarder) som verifieringsmetod för att visa att funktionskraven är uppfyllda. Regelmiljön är samtidigt under omställning; Boverket beskriver hur ett nytt byggregelsystem trätt i kraft från 1 juli 2025 med en övergångsperiod fram till 30 juni 2026 i Nya byggregler. I praktiken innebär sådana förändringar ofta att fler vägledande detaljer flyttas från föreskrifter till standarder, projekteringsanvisningar och branschpraxis, vilket kan påverka hur krav på beständighet, utförandekontroll och toleranser hanteras i kontrakt och produktion.

Miljö, klimat och byggprodukter

Betongens klimat- och miljöprofil har fått större regulatorisk betydelse genom lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, där klimatpåverkan från uppförandet av nya byggnader ska redovisas. För material som cement och betong kan detta i praktiken öka behovet av spårbarhet i materialdata, tydligare underlag från leverantörer och medvetna val av bindemedel, recept och konstruktionslösningar som balanserar klimatpåverkan mot tekniska krav (t.ex. beständighet och livslängd). För betong som byggprodukt (t.ex. prefabricerade element och andra produkter som omfattas av harmoniserade produktstandarder) är EU:s produktregelverk centralt. Den nya byggproduktförordningen förordning (EU) 2024/3110 (som ersätter den tidigare CPR 305/2011) sätter ramar för bland annat prestandadeklaration och CE-märkning när regelverket är tillämpligt. I branschens vardag kan detta påverka krav på fabrikstillverkningskontroll, provning, dokumentation och hur prestanda kommuniceras mellan tillverkare, projektörer och entreprenörer.

Myndigheter och tillsyn i praktiken

  • Arbetsmiljöverket är central tillsynsmyndighet för arbetsmiljö och kontrollerar efterlevnad av arbetsmiljölagen och AFS, vilket ofta får direkt genomslag i arbetsberedningar, skyddsåtgärder och samordning på byggarbetsplatsen.
  • Boverket tar fram föreskrifter och vägledning om tekniska egenskapskrav i byggandet och är även kopplat till regelutveckling kring byggregelsystemet och klimatdeklarationer.
  • Kommunens byggnadsnämnd har en nyckelroll i byggprocessen enligt plan- och bygglagstiftningen, vilket i praktiken påverkar vilka handlingar och kontroller som behöver finnas för att styrka valda konstruktions- och utförandelösningar.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas