Hoppa till innehåll

Betongkonstruktör / Miljödiplomerad

Kontakta oss för mer information om Betongkonstruktör / Miljödiplomerad

Denna utbildning kan företagsanpassas.

3900 kr
Exkl. moms

För dig som aktivt vill bidra till minskad klimatpåverkan

Det här är en kurs för dig som konstruktör eller i annan roll i föreskrivande led som vill få bättre koll på byggmaterialet betong, men framförallt ge en grund till hur du som konstruktör kan aktivt bidra till ett lägre klimatavtryck.

Om kursen – Miljödiplomerad betongkonstruktör

Kursen består av tre delar som e-learning där du inledningsvis får en repetition runt byggmaterialet betong, följt av det senaste inom klimatförbättrad betong följt av ett sista kapitel där vi praktiskt går igenom hur du inom konstruktör kan ta aktiva beslut för att minska klimatavtrycket i ditt projekt.

Under din abbonemangtid erbjuds du att delta i ett online webinar med utbildare och andra kursdeltagare där vi återvänder till kursen och dess innehåll i en strävan att skapa dialog och fördjupat lärande.

För vem

Kursen vänder sig till dig med ett intresse för betong och vilka möjligheter som finns att bygga klimatsmartare med betong. Projektörer är den primära målgruppen, men många i både föreskrivande och utförande led kan ha nytta av kursen. De första två delarna ingår i samtliga av våra behörighetsgivande betongkurser klass 1-3.

Kursmål – Miljödiplomerad betongkonstruktör

Målet med kursen är att ge deltagaren kunskap som möjliggör ett aktivt agerande i konstruktionsarbetet genom att göra aktiva val till förmån för klimatet. Efter genomgången kurs ska du förstå hur utbudet ser ut av klimatförbättrande betongprodukter och hur du kan påverka klimatavtrycket som projektör.

Ur innehållet

  • Betong som material
  • Färsk betong och tillverkning
  • Hård betongs egenskaper
  • Exponeringsklasser och nedbrytning
  • Klimatförbättrad betong- och konstruktioner
  • Klimatmedvetet arbete för konstruktörer

Hur går det till?

  • När du bokar dig på kursen får du (Inom 12 timmar – Under kontorstid i regel inom 1h) ett e-mail med instruktioner och inloggningsuppgifter till kursportalen.
  • Du går kursen när och var du vill på datorn eller i telefonen.
  • Under hela kursen har du tillgång till vår erfarne ämnesexpert om du har frågor eller funderingar kring de ämnen vi tar upp i kursen.
  • Kursen varvar innehåll med övningar och instuderingsfrågor.
  • I slutet på kursen finns ett kunskapsprov. När du har klarat det provet kan du ladda ner ett kursintyg

Om området och gällande regelverk

I praktiken handlar betongkonstruktion om att dimensionera och detaljera bärande delar som plattor, balkar, pelare, väggar och grundläggning så att de fungerar säkert under hela avsedd livslängd. Val av betongrecept, armeringsmängder, täckskikt, sprickviddskrav och utförandedetaljer påverkar inte bara bärförmåga och beständighet (till exempel mot karbonatisering, klorider och frost) utan också klimatpåverkan genom materialåtgång och bindemedelstyp.

Regelverket för bärande konstruktioner

För byggnader i Sverige utgör plan- och bygglagen (2010:900) den grundläggande ramen för krav på byggnadsverk och hur lov- och byggprocessen ska genomföras. Lagen kompletteras av plan- och byggförordningen (2011:338), som bland annat utvecklar hur krav, kontroll och tillsyn knyts till kommunernas handläggning. I reala projekt får detta konsekvenser för hur konstruktionshandlingar, beräkningar och kontrollunderlag behöver vara spårbara och anpassade till byggnadsnämndens prövning och till byggherrens ansvar i genomförandet. De tekniska funktionskraven konkretiseras i stor utsträckning genom Boverkets föreskrifter. Under senare år har regelstrukturen förändrats: Boverkets nya byggregler började gälla den 1 juli 2025 och har en övergångsperiod på ett år (till och med 30 juni 2026), vilket i praktiken innebär att vilket regelpaket som tillämpas kan bero på när ett lov- eller anmälningsärende initierats och hur projektet valt att hantera övergången. För bärförmåga, stadga och beständighet är en central utgångspunkt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2024:6) om bärförmåga, stadga och beständighet i byggnader m.m.. I praktiken samspelar dessa krav med eurokoderna och branschens dimensionerings- och utförandestandarder. Boverket har även beskrivit hur Boverkets konstruktionsregler, EKS historiskt fungerat som verkställighetsföreskrifter till funktionskraven, vilket har betydelse för hur nationella val och tillämpningsregler kopplas till europeiska standarder.

Klimatpåverkan som styrparameter

Utöver bärande säkerhet har klimatfrågan blivit mer formaliserad i byggprocessen. Kravet på klimatdeklaration för nya byggnader följer av lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader, som trädde i kraft den 1 januari 2022. På övergripande nivå innebär detta att klimatpåverkan från byggskedet ska beräknas och registreras, vilket ökar behovet av strukturerad mängdning, tydliga materialval och konsekvent klimatdata (till exempel från EPD:er enligt etablerade LCA-standarder). Boverket sammanställer även vägledning om systemet och hur deklarationen förstås och hanteras i praktiken på sidan Om klimatdeklaration. För betongkonstruktioner blir kopplingen ofta konkret i frågor som materialoptimering, val av bindemedel (exempelvis inblandning av slagg eller flygaska där det är tekniskt lämpligt), armeringsgrad, prefabriceringsgrad samt avvägningar mellan minskad cementhalt och krav på beständighet i givna exponeringsmiljöer.

Byggprodukter, prestanda och dokumentation

Materialval och produktdata påverkas också av EU-regler för byggprodukter. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/3110 innehåller harmoniserade regler för saluföring av byggprodukter och ersätter tidigare byggproduktregelverk. I praktiken berör detta bland annat hur byggprodukter ska kunna styrkas avseende prestanda (till exempel genom deklarationer och CE-märkning där harmoniserade standarder finns), vilket i sin tur påverkar vilka underlag som används vid projektering, upphandling och uppföljning av valda betong- och armeringslösningar.

Vanliga branschpraxis som kompletterar juridiken

En stor del av “hur man gör” i betongprojekt kommer inte direkt ur lagtext utan ur standarder och etablerade branschmetoder. Exempel är användning av SS-EN 206 och svensk tillämpning (för betongens egenskaper och beständighet), SS-EN 13670 (utförande) samt projekt- och entreprenaddokumentation som knyter ihop krav, kontroll och spårbarhet. I praktiken tar detta ofta formen av att konstruktören behöver formulera verifierbara krav som går att följa upp i produktion och på arbetsplats, till exempel:
  • specificerade beständighets- och exponeringskrav som kopplas till täckskikt, sprickvidd och betongkvalitet,
  • tydliga krav på toleranser och utförande som påverkar faktisk livslängd och underhållsbehov,
  • underlag för mängdning och klimatberäkningar som är konsistenta med projekterad lösning.
Sammantaget innebär regelverket och branschpraxis att klimatambitioner i betongkonstruktion behöver balanseras mot verifierbar bärförmåga, robusthet och långsiktig beständighet, med dokumentation som fungerar genom hela kedjan från projektering till kontroll och slutligt genomförande.

Alla utbildningar kan företagsanpassas