Hoppa till innehåll

Ergonomi

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

1 500,00 kr
Exkl. moms

Belastningsergonomi

Onlineutbildning / E-learning

Belastningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i Sverige. Värk i rygg, nacke, axlar och armar drabbar tiotusentals arbetstagare varje år, med stora konsekvenser för både individen och arbetsplatsen. Den här utbildningen ger dig kunskapen som krävs för att förstå hur arbete påverkar kroppen, vilka lagar som styr området och hur du kan arbeta förebyggande för att förhindra att belastningsskador uppstår.

  • Giltighet 5 år
  • Förkunskaper Krävs inga
  • Utförande 100% Online

Kursbeskrivning

Varför är utbildning inom belastningsergonomi viktigt?

Belastningsskador påverkar inte bara individen genom smärta och försämrad livskvalitet, utan även arbetsplatsen i form av sjukfrånvaro, produktionsbortfall och kostnader för rehabilitering. Forskning visar att satsningar på god ergonomi ger tillbaka mer än vad de kostar, vilket gör det till en investering som lönar sig på flera plan samtidigt.

Det är dessutom ett lagstadgat krav. Reglerna finns i kapitel 6 av Arbetsmiljöverkets föreskrift “Risker i arbetsmiljön” (AFS 2023:10). Arbetsgivaren har ett tydligt ansvar att planera och ordna arbetet så att skadlig belastning undviks, och att arbeta systematiskt med riskbedömningar och åtgärder.

Vem riktar sig utbildningen till?

Utbildningen vänder sig till alla som har ett ansvar för eller intresse av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. Innehållet är även relevant för dig som arbetstagare och som vill förstå mer om hur arbetet påverkar kroppen och vad du själv kan göra för att minska belastningen. Utbildningen är relevant för följande yrkesgrupper:

  • Chefer och arbetsledare
  • Skyddsombud och arbetsmiljöombud
  • HR-personal
  • Personalansvariga
  • Företagshälsovård och ergonomer
  • Arbetstagare som vill fördjupa sin kunskap

Utbildningen är branschoberoende och passar lika bra inom kontor, vård och omsorg, industri, lager, bygg och hantverk.

En utbildning som passar din vardag

Utbildningen är helt webbaserad och bygger på självstudier, vilket innebär att du genomför den när det passar dig. Du loggar in från valfri enhet, läser i din egen takt och kan när som helst pausa och återuppta där du slutade. Det gör utbildningen lika smidig att ta del av på arbetsplatsen, hemma eller under en resa, och varje deltagare kan anpassa upplägget efter sitt eget schema utan att behöva planera in en fast kurstid.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är belastningsergonomi?

Belastningsergonomi är den del av ergonomin som handlar om hur kroppen påverkas av fysisk belastning i arbetet. Det inkluderar allt från tunga lyft och påfrestande arbetsställningar till repetitivt arbete och långvarigt stillasittande. Målet är att utforma arbetet så att kroppen inte tar skada av den belastning arbetet innebär.

Är arbetsgivaren skyldig att arbeta med belastningsergonomi?

Ja. Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Specifikt för belastningsergonomi finns reglerna i kapitel 6 av föreskriften “Risker i arbetsmiljön” (AFS 2023:10), som från och med 1 januari 2025 ersatte den tidigare AFS 2012:2. Arbetsgivaren ska bland annat undersöka och bedöma belastningsrisker, dokumentera bedömningen skriftligt och vidta åtgärder för att minska eller undanröja riskerna.

Vilka är de vanligaste belastningsskadorna i arbetslivet?

De allra vanligaste är ryggbesvär, nack- och axelbesvär samt seninflammationer i armar och händer som musarm och tennisarmbåge. Andra vanliga tillstånd är karpaltunnelsyndrom, slitageskador i leder och akuta skador som muskelbristningar och diskbråck. Belastningsbesvär är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning i Sverige.

Räcker det inte att lära ut rätt lyftteknik?

Nej, det räcker tyvärr sällan. Forskningen visar att utbildning i lyftteknik i sig har begränsad effekt om inte också arbetet i övrigt anpassas. Enligt åtgärdshierarkin ska man i första hand försöka eliminera risken helt, exempelvis genom att automatisera eller mekanisera momentet, eller ersätta det med ett säkrare alternativ. Att lära ut lyftteknik och dela ut skyddsutrustning är begränsande och skyddande åtgärder, vilka är längre ned i hierarkin och därför mindre effektiva.

Vem på arbetsplatsen bör gå en utbildning i belastningsergonomi?

Utbildningen är relevant för alla på arbetsplatsen som vill förstå hur arbetet påverkar kroppen och hur belastningsskador kan förebyggas, det innebär att målgruppen är bland annat chefer, arbetsledare, skyddsombud och HR-personal. Många arbetsgivare väljer att låta hela arbetsgrupper genomgå utbildningen för att skapa en gemensam grundförståelse och en kultur där belastningsergonomi tas på allvar.

Kursinnehåll

Denna kurs sammanfattas i följande områden:

  • Arbetsmiljölagen
  • Arbetsmiljöverkets författningssamling
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete
  • Kroppens uppbyggnad
  • Besvär och skador
  • Fysiska riskfaktorer
  • Organisatoriska riskfaktorer
  • Riskbedömning
  • Arbetsteknik och hjälpmedel
  • Arbetsplatsens utformning
  • Branschexempel
  • Teoriprov

Om området och gällande regelverk

Belastningsergonomi i arbetslivet handlar om hur arbetets fysiska krav samspelar med människans förutsättningar. I praktiken rör det sig ofta om lyft och bärande, drag- och skjutmoment, arbete i obekväma arbetsställningar (till exempel över axelhöjd, på knä eller med vriden rygg), handintensiva och repetitiva moment samt exponering för vibrationer från handhållna maskiner. Inom bygg, anläggning och industri uppstår belastningsrisker ofta i gränslandet mellan produktionstakt, materialflöden, tillgängliga hjälpmedel och hur arbetsplatsen är planerad och utformad.

Rättslig ram och centrala krav

Den övergripande ramen finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och fortlöpande förbättra arbetsmiljön. Lagen är en ramlag: den beskriver huvudsakliga skyldigheter och principer, medan mer konkreta krav normalt preciseras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). I belastningsergonomiska frågor får det därför stor praktisk betydelse hur risker undersöks, bedöms och hanteras i det dagliga arbetsmiljöarbetet. Kärnan i detta arbetssätt är AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. I praktiken innebär det ett återkommande kretslopp där risker identifieras, riskbedöms, åtgärdas och följs upp, och där roller, rutiner och uppföljning behöver vara tillräckligt tydliga för att fungera även vid förändringar som ombyggnation, ny utrustning, nya arbetsmetoder eller bemanningsvariationer. För ergonomi innebär det ofta att belastningsrisker behöver fångas tidigt i planering och inköp, inte enbart när besvär redan har uppstått. De mer specifika reglerna om fysiska riskkällor, inklusive belastningsergonomiska risker, finns i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön. Föreskriften knyter ihop krav på undersökning och riskbedömning med krav på att vidta åtgärder när riskerna inte är acceptabla. I praktiken brukar åtgärderna behöva kombineras, till exempel genom teknik (lyfthjälpmedel, verktyg och maskiner), arbetsplatsutformning (placering av material, höjder, åtkomlighet), arbetsorganisation (variation, arbetsrotation, bemanning, pauser) och fungerande instruktioner.
  • Tekniska och organisatoriska åtgärder för att minska manuella lyft och ogynnsamma arbetsställningar.
  • Planering av materialhantering och logistik så att onödiga förflyttningar, dubbelhantering och tidsstress inte driver upp belastningen.
  • Uppföljning som kontrollerar att åtgärder fungerar i verklig drift, inte bara på papper.
Äldre hänvisningar förekommer fortfarande i branschen, särskilt till AFS 2012:2 om belastningsergonomi. Den är upphävd i Arbetsmiljöverkets regelförnyelse, men används ibland som historisk referens till hur krav och begrepp tidigare var strukturerade.

EU-regler och branschpraxis

Det svenska regelverket påverkas även av EU:s minimikrav på arbetsmiljöområdet. Ett exempel är rådets direktiv 90/269/EEG om manuell hantering av laster, som ligger i bakgrunden till nationella krav på att förebygga särskilt ryggrelaterade belastningsskador. Utöver bindande regler används också olika metoder och standarder i branschen (till exempel mät- och bedömningsmodeller för belastning), men sådana är normalt frivilliga och får sin praktiska betydelse genom att de kan hjälpa verksamheter att visa ett systematiskt och spårbart arbetssätt.

Ansvar, roller och tillsyn

Arbetsmiljöverket är den centrala tillsynsmyndigheten för arbetsmiljö och ger ut föreskrifter samt kan genomföra inspektioner och följa upp brister med krav på åtgärder. I det dagliga arbetet är ansvarsfördelningen inom verksamheten ofta avgörande: chefer och arbetsledning påverkar planering, bemanning och prioriteringar, medan arbetstagarnas erfarenheter behövs för att riskbedömningar ska spegla verkliga arbetsmoment. I många verksamheter används även företagshälsovård som ett stöd för bedömning av belastning, framtagning av åtgärdsförslag och uppföljning av besvär och frånvaro, men det förändrar inte arbetsgivarens grundläggande ansvar för att förebygga risker.

Alla utbildningar kan företagsanpassas