Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Ergonomi

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

1450 kr
Exkl. moms

Målgrupp

För personer verksam inom bygg, anläggning och industri, men innehållet kan tillämpas på andra branscher och sammanhang med liknande förekomst av risker och exponeringsnivåer

Mål

Få kunskaper om belastningsergonomi och åtgärder för att minska risken för skador.

Upplägg

Detta upplägg kombinerar teoretisk kunskap med praktiska åtgärder och verktyg för att minska riskerna kopplade till undermålig ergonomi på arbetsplatser. Avslutas med ett slutprov.

Innehåll

  • Fyra steg: planera, undersöka, åtgärda och kontrollera.
  • Gå igenom arbetsplatsen område för område och se till att involvera alla anställda.
  • Ergonomifilmen är framtagen i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter om belastningsergonomi och är anpassad till reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM.

Om området och gällande regelverk

Belastningsergonomi i arbetslivet handlar om hur arbetets fysiska krav samspelar med människans förutsättningar. I praktiken rör det sig ofta om lyft och bärande, drag- och skjutmoment, arbete i obekväma arbetsställningar (till exempel över axelhöjd, på knä eller med vriden rygg), handintensiva och repetitiva moment samt exponering för vibrationer från handhållna maskiner. Inom bygg, anläggning och industri uppstår belastningsrisker ofta i gränslandet mellan produktionstakt, materialflöden, tillgängliga hjälpmedel och hur arbetsplatsen är planerad och utformad.

Rättslig ram och centrala krav

Den övergripande ramen finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och fortlöpande förbättra arbetsmiljön. Lagen är en ramlag: den beskriver huvudsakliga skyldigheter och principer, medan mer konkreta krav normalt preciseras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). I belastningsergonomiska frågor får det därför stor praktisk betydelse hur risker undersöks, bedöms och hanteras i det dagliga arbetsmiljöarbetet. Kärnan i detta arbetssätt är AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. I praktiken innebär det ett återkommande kretslopp där risker identifieras, riskbedöms, åtgärdas och följs upp, och där roller, rutiner och uppföljning behöver vara tillräckligt tydliga för att fungera även vid förändringar som ombyggnation, ny utrustning, nya arbetsmetoder eller bemanningsvariationer. För ergonomi innebär det ofta att belastningsrisker behöver fångas tidigt i planering och inköp, inte enbart när besvär redan har uppstått. De mer specifika reglerna om fysiska riskkällor, inklusive belastningsergonomiska risker, finns i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön. Föreskriften knyter ihop krav på undersökning och riskbedömning med krav på att vidta åtgärder när riskerna inte är acceptabla. I praktiken brukar åtgärderna behöva kombineras, till exempel genom teknik (lyfthjälpmedel, verktyg och maskiner), arbetsplatsutformning (placering av material, höjder, åtkomlighet), arbetsorganisation (variation, arbetsrotation, bemanning, pauser) och fungerande instruktioner.
  • Tekniska och organisatoriska åtgärder för att minska manuella lyft och ogynnsamma arbetsställningar.
  • Planering av materialhantering och logistik så att onödiga förflyttningar, dubbelhantering och tidsstress inte driver upp belastningen.
  • Uppföljning som kontrollerar att åtgärder fungerar i verklig drift, inte bara på papper.
Äldre hänvisningar förekommer fortfarande i branschen, särskilt till AFS 2012:2 om belastningsergonomi. Den är upphävd i Arbetsmiljöverkets regelförnyelse, men används ibland som historisk referens till hur krav och begrepp tidigare var strukturerade.

EU-regler och branschpraxis

Det svenska regelverket påverkas även av EU:s minimikrav på arbetsmiljöområdet. Ett exempel är rådets direktiv 90/269/EEG om manuell hantering av laster, som ligger i bakgrunden till nationella krav på att förebygga särskilt ryggrelaterade belastningsskador. Utöver bindande regler används också olika metoder och standarder i branschen (till exempel mät- och bedömningsmodeller för belastning), men sådana är normalt frivilliga och får sin praktiska betydelse genom att de kan hjälpa verksamheter att visa ett systematiskt och spårbart arbetssätt.

Ansvar, roller och tillsyn

Arbetsmiljöverket är den centrala tillsynsmyndigheten för arbetsmiljö och ger ut föreskrifter samt kan genomföra inspektioner och följa upp brister med krav på åtgärder. I det dagliga arbetet är ansvarsfördelningen inom verksamheten ofta avgörande: chefer och arbetsledning påverkar planering, bemanning och prioriteringar, medan arbetstagarnas erfarenheter behövs för att riskbedömningar ska spegla verkliga arbetsmoment. I många verksamheter används även företagshälsovård som ett stöd för bedömning av belastning, framtagning av åtgärdsförslag och uppföljning av besvär och frånvaro, men det förändrar inte arbetsgivarens grundläggande ansvar för att förebygga risker.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas