Hoppa till innehåll

EBR-ESA-E1 Elektriskt arbete

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om EBR-ESA-E1 Elektriskt arbete

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Grundutbildning:

2 dagar på plats.

Repetitionsutbildning:

1 dag lärarledd via webinar.

Målgrupp

Utbildningen vänder sig till den som ska leda, utföra eller planera elektriska arbeten på eller i anslutning till elektriska starkströmsanläggningar.

Syfte och mål

EBR-ESA-E1 Elektriskt arbete vänder sig till dig som ska leda, utföra eller planera elektriska arbeten på eller i anslutning till elektriska starkströmsanläggningar.

Utbildningen ska hållas lärarledd fysiskt på plats och omfatta en effektiv utbildningstid om minst 12 timmar. Av dessa bör 4 timmar genomföras som praktiska övningar i syfte att skapa en bättre förståelse hos deltagarna. Utbildningen får ha max 16 deltagare per tillfälle.

Utbildningens längd

Grund: 2 dagar på plats

Orter:

  • Göteborg
  • Malmö
  • Västerås
  • Växjö

Repetition: 1 dag lärarledd/Webinar

Förkunskapskrav

Deltagare som ska utföra elektriska arbeten på eller i anslutning till elektriska starkströmsanläggningar ska ha tillräckliga kunskaper om elektricitet för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Övriga deltagare ska vara orienterade inom arbetsuppgifterna på en generell nivå.

Innehåll

Efter utbildningen ska deltagaren kunna tillämpa det teoretiska innehållet i publikationerna ”ESA Grund 19.1” och ”ESA Arbete 19.1” i sitt dagliga praktiska arbete för att därigenom undvika risker kopplade till arbete med elektrisk ström. Deltagaren ska även ha genomfört utbildningen med godkänt slutprov.

Efter genomförd utbildning ska deltagaren bland annat:

· förstå ansvarsfördelning enligt arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning

· förstå och kunna tillämpa ESA-funktioner

· förstå och kunna tillämpa riskhantering

· förstå och kunna tillämpa säker kommunikation

Intyg och giltighetstid

Intyg på godkänd genomförd ESA-utbildning fås efter avslutat utbildningstillfälle via Wattityd, Energiföretagen Sverige. Intyget har en giltighetstid på 3 år. Detta innebär ett repetitionskrav på vart tredje år.


Om området och gällande regelverk

Elektriskt arbete på eller i anslutning till starkströmsanläggningar omfattar i praktiken allt från kopplingar, mätning och provning till felavhjälpning, underhåll och ombyggnad i nätstationer, ställverk, kabelförband och ledningsnät. Arbetet sker ofta i miljöer där flera riskkällor sammanfaller: elektrisk chock, ljusbåge, inducerade spänningar, oavsiktlig återinkoppling samt sekundära risker som fall, trafik och tunga lyft. Säkerheten påverkas därför lika mycket av teknik och skyddsutrustning som av planering, rollfördelning och tydlig kommunikation.

Rättslig ram: arbetsmiljö och elsäkerhet

Det övergripande arbetsmiljöansvaret regleras i Arbetsmiljölagen (1977:1160). Den fungerar som en ramlag och innebär i korthet att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall, bland annat genom att anpassa arbetet efter riskerna, se till att det finns instruktioner och att arbetsuppgifter bara utförs av personer som har tillräckliga kunskaper för arbetsmomentets risknivå. För elarbete betyder det i praktiken att arbetsmetod (t.ex. arbete spänningslöst, nära spänning eller under spänning), avspärrningar, tillträdeskontroll och personlig skyddsutrustning behöver vara kopplade till en dokumenterad riskbedömning. Hur arbetsgivaren förväntas arbeta strukturerat med detta konkretiseras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2023:1. Föreskriften beskriver grundläggande krav på att undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp – vilket i elnäts- och anläggningsmiljö ofta innebär återkommande riskgenomgångar, kontroll av efterlevnad (t.ex. kopplingsrutiner) och lärande från tillbud. Parallellt finns elsäkerhetsregelverket som styr hur elinstallationer ska utföras och hur elsäkerheten ska upprätthållas över tid. Elsäkerhetslagen (2016:732) och Elsäkerhetsförordningen (2017:218) är centrala. I praktiken påverkar de både den som äger/innehar en anläggning (t.ex. krav på att anläggningen hålls i säkert skick) och den som utför elinstallationsarbete yrkesmässigt (t.ex. organisatoriska krav kopplade till hur arbetet styrs och kontrolleras i verksamheten).

Ansvariga myndigheter och tillsyn i praktiken

Två myndigheter är särskilt viktiga i vardagen. Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över arbetsmiljön och kan vid brister rikta krav mot arbetsgivaren (t.ex. om rutiner, riskbedömningar eller skyddsåtgärder inte håller måttet). Elsäkerhetsverket utövar tillsyn över elsäkerhetskrav kopplade till elinstallationsarbete, elinstallationsföretag och anläggningsinnehavare. Som ett praktiskt stöd publicerar myndigheten bland annat Handbok för elinstallationsföretag, som speglar hur regelkraven typiskt omsätts i rutiner som egenkontroll, kompetensstyrning och intern uppföljning.
  • Arbetsmiljöverket: arbetsmiljörättsliga krav på riskhantering, arbetsledning, instruktioner och uppföljning.
  • Elsäkerhetsverket: elsäkerhetsrättsliga krav på hur elinstallationsarbete organiseras och kontrolleras samt krav kopplade till anläggningars och installationers säkerhet.

Branschpraxis, standarder och ESA

Utöver lagar och myndighetsföreskrifter spelar standarder och branschgemensamma arbetssätt en stor roll för hur säkerhetsnivån faktiskt blir på arbetsplatsen. Den europeiska standarden SS-EN 50110-1 används ofta som tekniskt och organisatoriskt stöd för drift och arbete på eller nära elektriska anläggningar, bland annat genom att beskriva typiska roller och principer för säkra arbetsmetoder. Inom svensk elnätsbransch används också ESA (Elsäkerhetsanvisningar) som ett etablerat branschregelverk för att göra kraven praktiskt hanterbara i fält, exempelvis genom definierade funktioner, arbetssteg och krav på säker kommunikation. ESA är inte i sig en lag, men är en branschstandard som ofta används för att skapa en gemensam nivå och ett gemensamt språk mellan beställare, driftorganisation och entreprenörer. Energiföretagen Sverige samlar ESA inom EBR och beskriver publikationerna på EBR ESA-publikationer. Sammantaget kan regelbilden förstås i nivåer: riksdagslagar och förordningar sätter de juridiska kraven, myndighetsföreskrifter preciserar hur kraven ska uppfyllas, och standarder/branschpraxis (som SS-EN 50110-1 och ESA) används ofta för att omsätta kraven till genomförbara rutiner i det dagliga arbetet.

Alla utbildningar kan företagsanpassas