Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

EBR-ESA-E3 - Röjning ledningsgata

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om EBR-ESA-E3 - Röjning ledningsgata

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Om utbildningen

EBR-ESA-E3 Röjning ledningsgata hette tidigare EBR-ESA Röjning. Utbildningen vänder sig till dig som ska arbeta med röjningsarbete i, eller i anslutning till, en ledningsgata och behöver kompetens för att kunna analysera och undvika risker vid arbete med elektrisk ström.

Utbildningen bygger på publikationen ”ESA Röjning i ledningsgata – skog”. Den bygger även på och följer de krav som finns beskrivna i Elnätsbranschens Riktlinjer, EBR:s Kravdokument. Utbildningen kan hållas fysiskt på plats eller vara digital. Första gången ska utbildningen vara lärarledd och hållas fysiskt på plats.

Lärarledd utbildning ska omfatta en effektiv utbildningstid om minst 6 timmar för att uppnå önskad kunskaps- och erfarenhetsnivå. Maximalt 16 deltagare per utbildningstillfälle. Vi rekommenderar att utbildningen även omfattar praktiska moment.

Repetitionsutbildning kan genomföras antingen fysiskt på plats eller som digital, lärarledd utbildning. Digital, lärarledd utbildning ska ha motsvarande innehåll.

Målgrupp

Utbildningen vänder sig till den som ska arbeta med röjningsarbete i eller i anslutning till en ledningsgata och behöver kompetens för att kunna analysera och undvika risker vid arbete med elektrisk ström.

Förkunskapskrav

Inga förkunskapskrav.

Syfte/Mål

Utbildningen bygger på och följer de krav som finns beskrivna i Elnätsbranschens Riktlinjer, EBR:s Kravdokument. Nedan är utdrag från dessa kravdokument som gäller som krav och förutsättningar för denna utbildning. Utbildningen bygger på publikationen ”ESA Röjning i ledningsgata – skog”. Den bygger även på och följer de krav som finns beskrivna i Elnätsbranschens Riktlinjer, EBR:s Kravdokument.

Efter utbildningen, med godkänt slutprov, ska deltagaren kunna arbeta med röjningsarbete i ledningsgata och ha kunskap om innehållet i ”ESA Röjning i ledningsgata

– skog”. Hen ska kunna undvika elektriska risker genom att tillämpa den teoretiska kunskapen i det praktiska dagliga arbetet.

Efter genomförd utbildning ska deltagaren bland annat:

· förstå ansvarsfördelning enligt arbetsmiljö- och elsäkerhetslagstiftning

· förstå och kunna tillämpa ESA Funktioner

· förstå bevisväxling

· förstå riskhantering

· förstå och kunna tillämpa arbetsmetoderna

· förstå och kunna tillämpa underhållsröjning i ledningsgator

· förstå vad ett icke-elektriskt arbete är

· förstå informationen i EBR-blanketten ”ESA Överenskommelse om tillträde”.

Intyg och giltighetstid

Certifikat som utfärdas till deltagarna efter godkänt slutprov heter ” EBR ESA-E3 Röjning ledningsgata”. Det är giltigt i 3 år. Detta innebär ett repetitionskrav på vart tredje år.

Om området och gällande regelverk

Röjning i ledningsgator handlar i praktiken om att hålla vegetation borta från luftledningar och tillhörande anläggningsdelar, så att elnätet kan drivas driftsäkert och utan onödiga avbrott. Arbetet sker ofta i kuperad terräng och varierande väder, med röjsåg, motorkedjesåg och ibland maskinell utrustning, och inkluderar både underhållsröjning och selektiv fällning av träd som kan nå ledningen vid fall eller nedböjning.

Riskbild vid arbete nära luftledningar

Även när arbetsuppgiften i sig är skoglig betraktas den ofta som ett icke-elektriskt arbete i närheten av en elektrisk anläggning, vilket ger en särskild riskprofil. Den mest kritiska risken är att träd, toppar eller verktyg kommer inom otillåtna avstånd till spänningsförande delar, eller att en ledare skadas och faller ned. Därutöver kan markförhållanden och fel i anläggningen medföra farliga berörings- och stegspänningar i ett skadeområde. I praktiken behöver arbetssättet därför bygga på planering av fällriktning, säkerhetsavstånd, avspärrning, kommunikation och tydliga gränser för var och hur arbetet får bedrivas, särskilt när flera aktörer samtidigt rör sig i samma ledningsgata.
  • Elrisker: närhet till spänningsförande delar, nedfallna ledare, oavsiktlig påverkan på anläggningen.
  • Skogliga risker: fallande träd och grenar, kast, spänningsved, fastfällning, buller och vibrationer.
  • Arbetsmiljörisker: terräng, transporter, ensamarbete, väder, trötthet och tidspress.

Rättslig styrning: arbetsmiljö och elsäkerhet

Arbetsmiljörätt (lag och myndighetsföreskrifter)

Den övergripande ramen utgår från Arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivare ska förebygga ohälsa och olycksfall och anpassa arbetet efter människors förutsättningar. På en praktisk nivå omsätts detta ofta genom krav på riskbedömning, instruktioner, lämplig utrustning och uppföljning. Ett centralt stöd är Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), som beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas som en kontinuerlig process. För själva röjningsmomenten är även AFS 2012:1 relevant, eftersom den tar sikte på risker och hantering vid användning av motorkedjesågar och röjsågar, inklusive kunskapskrav och säkra arbetsmetoder.

Elsäkerhetsrätt (lag, förordning och kompletterande krav)

Parallellt gäller elsäkerhetsregelverket, där Elsäkerhetslag (2016:732) och Elsäkerhetsförordning (2017:218) utgör viktiga utgångspunkter. Regelverket fokuserar på att elektriska anläggningar ska vara säkra och att arbete som kan påverka elsäkerheten ska ske kontrollerat. I röjning nära luftledning innebär det i praktiken att nätägaren (anläggningsinnehavaren) vanligtvis ställer villkor för tillträde och arbetsutförande, och att entreprenören behöver arbeta enligt fastställda rutiner för att minimera risken för elolyckor och driftstörningar.

Standarder och branschpraxis i elnätsmiljö

Utöver bindande regler används standarder och branschdokument för att beskriva “god praxis” och gemensamma arbetssätt. Den europeiska standarden SS-EN 50110-1 är ett exempel på ett normerande dokument för arbete på eller i närheten av elektriska anläggningar. Inom svensk elnätsbransch används också ESA (Elsäkerhetsanvisningar) och tillhörande rutiner och blanketter som ett praktiskt system för roller, planering, tillträde och kommunikativa kontrollpunkter (som bevisväxling). Dessa krav konkretiseras ofta i EBR:s styrande dokumentation, exempelvis EBR:s kravdokument och publikationer som ESA Röjning i ledningsgata – skog. Sådana branschkrav är i grunden inte lag, men används ofta avtalsmässigt för att skapa en enhetlig och spårbar säkerhetsnivå mellan nätägare och utförare.

Ansvariga myndigheter och tillsyn

Arbetsmiljöverket ansvarar för regler och tillsyn inom arbetsmiljöområdet, inklusive föreskrifter för systematiskt arbetsmiljöarbete och säkert arbete med skogliga motordrivna verktyg. Elsäkerhetsverket ansvarar för elsäkerhetsregelverket och tillsyn kopplad till elektriska anläggningar och elinstallationer. I praktiken möts dessa två perspektiv i ledningsgatan: arbetsmiljökraven styr hur arbetet planeras och genomförs för att undvika skador, medan elsäkerhetskraven och branschpraxis styr hur arbetet avgränsas och samordnas så att varken människor eller elanläggningen utsätts för oacceptabla risker.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas