Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

EBR Kabelförläggning - Inkl. ESA E2

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om EBR Kabelförläggning - Inkl. ESA E2

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

För de som arbetar med kabelförläggning kan vara grävmaskinister, anläggningsarbetare och lastbilsförare som hanterar kablar i samband med kabelutrullning.

Målgrupp

För yrkespersoner som arbetar med kabelförläggning av olika slag t.ex. grävmaskinister, anläggningsarbetare och lastbilsförare som hanterar kablar i samband med kabelutrullning.

Utbildningen vänder sig till den som arbetar med den särskilda verksamhetstypen kabelförläggning inom koncessionspliktiga nät. Det kan exempelvis vara grävmaskinister, anläggningsarbetare och transportpersonal som är direkt inblandade i arbetet.

Förkunskapskrav

För att kunna tillgodogöra sig utbildningen EBR Kabelförläggning ska kursdeltagaren vara orienterad inom arbetsområdet på generell nivå.

Syfte/mål

EBR Kabelförläggning vänder sig till dig som arbetar med den särskilda verksamhetstypen kabelförläggning inom koncessionspliktiga nät. Det kan exempelvis vara som grävmaskinist, anläggningsarbetare eller transportpersonal som är direkt inblandade i arbetet.

Utbildningen ska som grundutbildning i regel innehålla båda momenten EBR:s anvisningar kring kabelförläggning samt EBR:s elsäkerhetsanvisningar ESA. Utbildningen är därför uppdelad i två utbildningar som totalt ska omfatta en effektiv utbildningstid om minst 12 timmar för att uppnå önskad kunskapsnivå. Varav EBR Kabelförläggning åtta timmar och EBR-ESA-E2 Icke elektriskt arbete fyra timmar. Maximalt antal deltagare per utbildningstillfälle är 16 personer. Om deltagaren redan innehar giltigt certifikat (ej äldre än 3år) för EBR-ESA-E2 alternativt EBR-ESA-E1 kan deltagaren välja att inte genomgå detta delmoment.

Grundutbildning ska genomföras fysiskt på plats. Repetitionsutbildning kan även genomföras som lärarledd, digital utbildning.

Utbildningens längd

2 dagar, 8 timmar + 4 timmar

Innehåll

Utbildningen bygger på publikationerna ”Kabelförläggning max. 145 kV KJ 41:21.1”, ”Jordning enligt Jordningskonstruktioner för distributionsnät och nätstationer 0,4-24 kV, K25” samt ”Schaktning vid och nära en starkströmskabel, IN072:19”. Utbildningen bygger även på och följer de krav som finns beskrivna i Elnätsbranschens Riktlinjer, EBR:s Kravdokument (uppdaterade 2023-10-19).

Efter utbildningen ska deltagaren kunna tillämpa det teoretiska innehållet i publikationerna ” Kabelförläggning max. 145 kV KJ 41:21.1”, ”Jordning enligt Jordningskonstruktioner för distributionsnät och nätstationer 0,4-24 kV, K25” samt ”Schaktning vid och nära en starkströmskabel, IN072:19” i sitt dagliga praktiska arbete för att därigenom undvika risker kopplade till arbete med elektrisk ström. Deltagaren ska även ha genomfört utbildningen med godkänt slutprov.

Efter genomförd utbildning ska deltagaren bland annat:

· känna till relevanta lagar, förordningar och föreskrifter

· förstå arbetsmiljörisker och riskhantering vid kabelförläggning

· känna till miljöaspekter vid ledningsschakt och ledningsarbeten

· förstå och kunna tillämpa kabelförläggning enligt publikation EBR Kabelförläggning max 145 kV, KJ41:21.1

· förstå och kunna tillämpa egenkontroll

· förstå och kunna tillämpa schaktning i anslutning till befintlig kabel (IN072:19)

Intyg och giltighetstid

EBR Kabelförläggning innehåller och ger certifikat även för ESA- E2 ESA Icke elektriskt arbete. Giltighetstiden för certifikatet för EBR Kabelförläggning är 6 år och för ESA- E2 Icke elektriskt arbete 3 år. Certifikatet EBR Kabelförläggning är enbart giltigt tillsammans med certifikatet för ESA E2 ESA Icke elektriskt arbete. Detta framgår på certifikatet.

BASERAD PÅ REGELVERK
KJ 41:21.
Utbildningen kallades tidigare för Begränsad behörighet – BB3.

Om området och gällande regelverk

Kabelförläggning i elnät handlar i praktiken om att planera och genomföra mark- och anläggningsarbeten där elkablar transporteras, rullas ut, dras, placeras i schakt eller kanalisation och sedan återfylls och dokumenteras. Arbetet sker ofta i miljöer med andra ledningsslag (tele, fjärrvärme, VA), passerande trafik och befintliga starkströmskablar i drift. Vanliga moment är schaktning, materialhantering (kabeltrummor, rör, sand/kringfyllning), lyft och drag med maskiner, samt kontroll av läge, djup och märkning innan återställning.

Elsäkerhet och arbete nära starkströmskablar

Den övergripande ramen för elsäkerhet i Sverige ges av Elsäkerhetslagen (2016:732) och kompletteras av Elsäkerhetsförordningen (2017:218). Regelverket syftar bland annat till att förebygga person- och sakskador från el och ställer krav på att elinstallationsarbete bedrivs under ordnade former. I kabelförläggning är det vanligt att många arbetsmoment är icke-elektriska, men att de utförs i riskmiljö där elrisk kan uppstå vid skada på befintlig kabel, felaktig hantering, otillräcklig avspärrning eller bristande samordning med nätägare/anläggningsinnehavare. Inom koncessionspliktiga nät tillämpas ofta branschens arbetssätt för att tydliggöra roller, riskzoner och kommunikation vid arbete i närheten av elektriska anläggningar. Här används i stor utsträckning branschstandarder som EBR:s tekniska anvisningar och ESA (elsäkerhetsanvisningar). Dessa är i sig inte lag, men fungerar i praktiken som gemensam metodik i upphandlingar och entreprenadavtal, särskilt när flera aktörer arbetar nära spänningssatta anläggningsdelar.

Arbetsmiljö, schakt och byggarbetsmiljösamordning

Arbetsmiljökraven styrs på en övergripande nivå av Arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivare ska förebygga ohälsa och olycksfall och arbeta systematiskt med risker. Detta konkretiseras genom Arbetsmiljöverkets föreskrifter, där AFS 2023:1 beskriver grundläggande skyldigheter i det systematiska arbetsmiljöarbetet (t.ex. rutiner, uppgiftsfördelning, undersökning och riskbedömning, åtgärder och uppföljning). När kabelförläggning ingår i bygg- och anläggningsprojekt blir planering och samordning mellan aktörer central. AFS 2023:3 reglerar bland annat ansvar i planering/projektering och byggarbetsmiljösamordning (BAS-P/BAS-U) och hur arbetsmiljörisker ska hanteras i projektform. För mer specifika, riskfyllda moment som kan förekomma vid schakt och arbete i anslutning till trafik, tunga lyft eller andra särskilda risker, finns kompletterande krav i AFS 2023:13.
  • Typiska riskområden i fält är ras och instabilitet i schakt, kläm- och påkörningsrisker från maskiner/fordon, tunga lyft och dragkrafter, samt elrisk vid oavsiktlig kabelträff.
  • Vanliga styrmedel i verksamheten är arbetsberedning, riskbedömning inför förändrade förhållanden (t.ex. nya ledningslägen, trånga utrymmen, trafikomläggningar), och tydlig samordning av ansvar och kommunikation mellan entreprenörer och nätägare.

Koncession, markåtkomst och miljöhänsyn

Att arbetet avser koncessionspliktiga elnät knyter an till Ellagen (1997:857), där regler om bland annat nätkoncession och övergripande förutsättningar för elnätens drift och utbyggnad finns. I praktiken påverkar detta hur projekt beställs, vilka tekniska krav som ställs av nätägare och hur dokumentation och egenkontroll brukar organiseras i elnätsarbeten. Schakt och hantering av massor kan samtidigt beröra krav enligt Miljöbalken (1998:808), exempelvis vid hantering av förorenade jordmassor, skydd av mark och vatten eller andra lokala miljövillkor. Även när miljökraven inte är projektets huvudfråga kan de få praktiska konsekvenser för logistik, mellanlagring, transporter, val av material och återställning.

Viktigaste ansvariga myndigheter och vad som är ”regel” respektive ”standard”

Elsäkerhetsverket är central tillsynsmyndighet för elsäkerhet och regelverket kring elinstallationsverksamhet. Arbetsmiljöverket ansvarar för arbetsmiljöregelverket och föreskrifter (AFS) som konkretiserar kraven i arbetsmiljölagen. För frågor kopplade till elnätsverksamhet och nätkoncession är Energimarknadsinspektionen en viktig aktör. Sammanfattningsvis består ramen av bindande nivåer (lag och förordning, samt myndighetsföreskrifter) och av branschpraxis. EBR och ESA är exempel på etablerade branschstandarder som ofta används för att omsätta kraven i praktiskt arbete, skapa enhetliga arbetsmetoder och minska variationen i hur risker hanteras mellan olika entreprenörer och nätägare.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas