Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

EBR-Luftledningsbyggnation för maskinförare

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om EBR-Luftledningsbyggnation för maskinförare

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Om utbildningen

EBR Luftledningsbyggnation för maskinförare vänder sig till dig som utför maskinellt byggande och underhåll av luftledningar. Utbildningen hette tidigare EBR Maskinförare.

Grundutbildningen ska omfatta 10 timmar. Utbildningen får ha maximalt 16 deltagare. Max 8 deltagare per linjemaskin och instruktör. Repetitionsutbildningen ska omfatta 6 timmar (vart sjätte år)

Efter genomgången utbildning ska deltagaren ha kunskap i enlighet med utbildningsspecifikationen och visat förmåga att omvandla kunskap till praktiskt utförande genom godkänt resultat på kunskapstest och praktiska övningar.

Målgrupp

Utbildningen vänder sig till den som utför maskinellt byggande och underhåll av luftledningar.

Förkunskapskrav

Deltagaren behöver ha giltigt yrkesbevis för grävmaskin/grävlastare, alternativt lärlings-/utbildningsbok från godkänd grundutbildning för grävmaskin/grävlastare. I de fall deltagaren har lärlings-/utbildningsbok ska arbetsgivaren göra en särskild bedömning av om deltagaren har tillräcklig erfarenhet och kompetens innan anmälan till utbildningen.

EBR rekommenderar att man har genomgått utbildning och innehar giltigt certifikat för EBR Kabelförläggning samt ESA-E2 Icke-elektriskt arbete.”

Innehåll

Utbildningen bygger på publikationerna ”A 300:95 – EBR Stolpresning och luftledningsmontage 0,4-52 kV” och ”U 304C:99 – Förstärkning av trästolpar”. Den bygger även på, och följer de krav som finns beskrivna i Elnätsbranschens Riktlinjer, EBR:s Kravdokument.

Efter utbildningen ska deltagaren kunna tillämpa det teoretiska innehållet i publikationerna A 300:95 – EBR Stolpresning och luftledningsmontage 0,4-52 kV” och ”U 304C:99 – Förstärkning av trästolpar” i sitt dagliga praktiska arbete för att därigenom undvika risker kopplade till arbete med elektrisk ström. Deltagaren ska även ha genomfört utbildningen med godkänt slutprov.

Godkänd deltagare får medverka vid lindragning och utdragning av hängkabel men får inte utföra fastsättning/uppspänning/najning (av linor eller hängkabel).

Certifikat för utbildningen

Efter godkänt slutprov utfärdas certifikat till deltagarna; ”EBR Luftbyggnation för Maskinförare” .

Repetitionsutbildningen vart sjätte år.

Om området och gällande regelverk

Maskinell byggnation och underhåll av elnätets luftledningar omfattar i praktiken arbeten som stolpresning, förstärkning av befintliga trästolpar, schakt och framkomlighetsåtgärder, lin- och hängkabeldragning samt transporter och etablering i terräng. Arbetet sker ofta i närheten av spänningssatta anläggningar och kombinerar därför elsäkerhetsrisker med typiska risker från bygg- och anläggningsarbete och användning av tunga maskiner.

Praktiskt arbete och riskbild

Luftledningsarbete utförs ofta i skiftande miljöer (skog, jordbruksmark, vägkant och tätort) där arbetsplatsen förändras längs ledningssträckan. Riskbilden påverkas av bland annat spänningsnivåer, avstånd till spänningssatta delar, markförhållanden, väder (vind/påfrestningar på linor och kranar) samt samtidiga arbeten från flera entreprenörer.
  • Elektrisk fara: direkt beröring, överslag/ljusbåge, inducerade spänningar, steg- och beröringsspänning vid fel eller skadad anläggning.
  • Mekaniska risker: belastade linor och dragspel/vinschar, kläm- och piskrisk, fallande föremål och kollapsrisk vid stolp- och mastarbete.
  • Maskin- och lyftrisker: vältning, svängradier, begränsad sikt, arbete nära luftledning med bom/mast, och risker vid lyft och hantering av material.
  • Arbetsplatsmiljö: arbete på höjd, schakt och markarbeten, trafikpåverkan och behov av avspärrningar och tydlig kommunikation.
Elsäkerhetsrisker uppstår inte bara vid elektriskt arbete utan också vid “icke-elektriska” moment, till exempel när maskindelar, last eller verktyg kan komma för nära ledningen, eller när mark- och anläggningsarbeten sker i ledningsgatan och påverkar säkerhetsavstånd och framkomlighet.

Arbetsmiljörätt och ansvar i entreprenadmiljö

Den grundläggande ramen för säkerhet och hälsa i arbetet är arbetsmiljölagen (1977:1160). Den anger bland annat att arbetsmiljön ska planeras och ordnas så att ohälsa och olycksfall förebyggs, vilket i den här typen av verksamhet typiskt omsätts i krav på planering, riskbedömningar, instruktioner, samordning och uppföljning. Arbetsgivarens löpande struktur för att hantera risker konkretiseras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematik, exempelvis AFS 2023:1. I verksamheter med både maskinell produktion och arbete nära el blir det särskilt viktigt att risker fångas upp tidigt (till exempel i etablering och val av arbetsmetod), att roller och ansvar tydliggörs, och att avvikelser och förändringar längs sträckan hanteras på ett kontrollerat sätt. När arbetet bedrivs som byggnads- eller anläggningsarbete får även de särskilda bestämmelserna för sådana arbeten stor praktisk betydelse. Ett exempel är AFS 2023:13, som samlar regler för risker vid vissa typer av arbeten och innehåller delar som ofta blir relevanta vid ledningsprojekt, såsom krav på planering, ordning på byggarbetsplatsen, samordning mellan aktörer samt hantering av särskilda riskmoment (exempelvis fallrisker och risker vid olika typer av anläggningsarbeten).

Elsäkerhet, innehavaransvar och branschpraxis

Den centrala lagstiftningen på elsäkerhetsområdet är elsäkerhetslagen (2016:732) tillsammans med elsäkerhetsförordningen (2017:218). Regelverket tar sikte både på säkerheten i själva elanläggningen och på hur arbeten på eller i anslutning till anläggningen ska utföras så att betryggande säkerhet uppnås. Tillsyn och föreskriftsrätt ligger bland annat hos Elsäkerhetsverket, medan Arbetsmiljöverket har tillsyn inom arbetsmiljöområdet. Gränsdragningen mellan elinstallationsarbete och andra arbetsmoment i närheten av elanläggningar är central för entreprenadupplägg och kompetenskrav. Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2017:2 är ett exempel på regelverk som används för att tolka vad som räknas som elinstallationsarbete och vilka undantag som kan finnas i vissa situationer. Vid arbete på eller nära en befintlig elanläggning blir samordningen mellan arbetsgivare, entreprenörer och anläggningsinnehavare en praktisk nyckelfråga, särskilt kring arbetsmetoder, avspärrningar, driftåtgärder och kontroll av att riskerna är hanterade. Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket har gemensamt beskrivit detta samspel i handboken Arbete vid risk för elektrisk fara. För arbete i närheten av transmissionsnätets kraftledningar förekommer dessutom kompletterande anvisningar och krav från anläggningsägare, exempelvis Svenska kraftnäts vägledning om säkerhetsavstånd och arbetssätt i Infrastruktur – elsäkerhet. Utöver lagar och myndighetsföreskrifter används branschpraxis i stor utsträckning. I elnätssektorn fungerar exempelvis ESA (en arbetsmetodstandard för arbete i och nära elanläggningar) och EBR:s publikationer och kravdokument som praktiska styrdokument för planering och utförande. Dessa är i grunden inte lag, men de används ofta i beställarkrav och entreprenadkontrakt och kan därför få stor faktisk betydelse för hur arbetsmoment avgränsas, hur roller definieras och hur säkerhetsåtgärder standardiseras i det dagliga arbetet.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas