Hoppa till innehåll

Fallskydd räddning passiv (Inkl grundkurs personligt fallskydd)

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Fallskydd räddning passiv (Inkl grundkurs personligt fallskydd)

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Syfte/mål

Passiv räddning innebär att personen som utför räddningen står på en säker plats, till exempel ett valv eller tak.  I den här utbildningen lär du dig att hantera fallskyddsutrustning för passiv räddning samt hur man genomför en räddning av en nödställd person från en säker plats.

Tidsåtgång

8 tim

Innehåll:

Under utbildningen får deltagarna praktiskt öva på hur man räddar sig själv eller passivt räddar en person som fallit över en kant eller från en konstruktion. Under den praktiska delen av utbildningen skall kursdeltagarna genomföra två räddningstyper. Först gör man en självevakuering genom att sänka sig själv ner till marken med rep från högre höjd med ett nedsänkningshantag. Därefter övar man på olika räddningar på en arbetskollega från en säker plats. Räddning kan utföras både genom att man tar upp personen där fallet skett eller att man sänker ner personen till lägre nivå.

Deltagare: Max 8 pers.

Vad säger lagen?

VAD SÄGER ARBETSMILJÖVERKET?
Arbetsmiljöverket ställer krav på att det skall ingå en praktisk del i utbildningen gällande det personliga fallskyddet och hänvisar då till följande AFS:ar:

AFS 2023:11, 2 kap. 14 § ”Arbetsgivare, som låter en arbetstagare använda en arbetsutrustning enligt 13 §, ska ha dokumentation över dennas praktiska och teoretiska kunskaper med avseende på säker användning av utrustningen.”

AFS 2023:11, 2 kap. 4 § ”Undersökning och riskbedömning ska göras för att bedöma om den arbetsutrustning som väljs och används är lämplig för det arbete som ska utföras, eller om den har anpassats till det på lämpligt sätt så att den kan användas med betryggande säkerhet. De riskmoment som föreligger på grund av användningen av arbetsutrustningen ska undersökas och riskbedömas.”

AFS 223:11, 2 kap. 8 § ”En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för.”


Om området och gällande regelverk

Personligt fallskydd och passiv räddning aktualiseras vid arbete där det finns risk att falla till lägre nivå, till exempel på tak, valv, ställningar, industrikonstruktioner eller vid montage nära kanter och öppningar. I praktiken handlar området både om att förebygga själva fallet (val av metod, tillträdesväg och skydd) och om att kunna hantera följderna om ett fall ändå inträffar, exempelvis när en person blir hängande i sele efter att ett fallskyddssystem har löst ut.

Praktiken: från fallrisk till räddningsbehov

”Passiv” räddning innebär typiskt att räddaren arbetar från en i övrigt säker position och använder räddnings- och fallskyddsutrustning för att få ned eller få upp den nödställde, snarare än att själv gå ut i exponerat läge. Det ställer krav på att systemet är riggat för räddning (förankringspunkter, fria fallhöjder, kantpåverkan, risk för pendelfall) och att utrustningens komponenter fungerar tillsammans även i en räddningssituation. En viktig praktisk aspekt är tiden efter ett fall. Även om fallet stoppas kan en person som hänger i sele snabbt få medicinska problem (suspension/intolerans i sele), vilket gör att räddningsförmåga ofta behöver vara en planerad del av arbetssättet, inte något som lämnas till improvisation.

Rättslig ram: arbetsmiljöansvar och föreskrifter

Den övergripande skyldigheten att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet följer av arbetsmiljölagen (1977:1160). Lagen kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), som konkretiserar vad som normalt behöver göras i olika riskmiljöer.

Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning

Grundstrukturen för att hantera fallrisker är att de ska undersökas, riskbedömas och följas upp inom ramen för AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. För höjdarbete innebär det ofta att man tydliggör när kollektiva skydd (till exempel skyddsräcken eller arbetsplattformar) ska prioriteras, och när personligt fallskydd blir aktuellt, samt vilka räddningsåtgärder som är realistiska på den aktuella platsen.

Val, användning och kompetens kring utrustning

När personligt fallskydd och räddningsutrustning används blir AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning central. Föreskriften tar bland annat sikte på att vald utrustning ska vara lämplig för arbetsuppgiften efter genomförd riskbedömning, att den används för avsett ändamål, och att arbetsgivaren kan behöva kunna visa dokumentation över arbetstagares teoretiska och praktiska kunskaper när viss arbetsutrustning används.

Höjdarbete och fallrisker

Mer situationsnära regler om riskfyllda arbeten (inklusive moment med fallrisk) finns även i AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten. I praktiken påverkar sådana krav hur arbete på höjd planeras, hur tillträde och arbetsposition ordnas, och vilka skyddsåtgärder som behöver vara på plats innan arbetet startar.

EU-krav och produktansvar för utrustningen

Själva produkterna (till exempel selar, kopplingskomponenter, falldämpare och vissa räddningsanordningar) omfattas vanligtvis av EU:s produktregelverk för personlig skyddsutrustning, särskilt förordning (EU) 2016/425. Det betyder i praktiken att utrustning som släpps ut på marknaden ska uppfylla grundläggande hälso- och säkerhetskrav och normalt vara CE-märkt; i arbetslivet blir detta en del av underlaget när arbetsgivare väljer, kombinerar och underhåller utrustning.

Myndigheter och tillsyn i Sverige

Arbetsmiljöverket har samlad vägledning om personligt fallskydd och är den centrala tillsynsmyndigheten för arbetsmiljö i Sverige. Vid inspektioner ligger fokus ofta på att fallrisker är identifierade, att valda skyddsåtgärder är rimliga i förhållande till arbetet, och att det finns fungerande rutiner kring användning, kontroll och hantering av avvikelser och tillbud.
  • Dokumenterad riskbedömning för arbetsmoment med fallrisk och val av skyddsåtgärder.
  • Rutiner för kompatibilitet, kontroll och skötsel av fallskydds- och räddningsutrustning enligt tillverkarens anvisningar.
  • Planering för hur en hängande person kan omhändertas snabbt och säkert, inklusive kommunikation och larmvägar.
  • Tydlig ansvarsfördelning på arbetsplatsen för vem som får använda vilken utrustning och under vilka förutsättningar.

Alla utbildningar kan företagsanpassas