Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Fastighetsägarens Ansvar

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

5 900,00 kr
Exkl. moms

En grundläggande utbildning om fastighetsägarens omfattande ansvar gällande säkerhet, inomhusmiljö, miljöskydd och fastighetsstandard. Kursen ger fastighetsägare och förvaltare en samlad bild av de lagstadgade krav och åtaganden som följer med fastighetsägande.

Grundläggande utbildning i Fastighetsägarens Ansvar

Det ansvar en fastighetsägare har för sina hyresgäster och andra som vistas tillfälligt i fastigheten är vittomspännande. Ansvaret omfattar både att begränsa risk för skador och olyckor, men också att hyresgästerna har en god inomhusmiljö, att mark och vatten inte förorenas på grund av verksamhet på fastigheten, men också att bostäder och lokaler upprätthåller en viss standard.

Samhället ställer också krav på fastighetsägaren. Rapporter och besiktningar skall utföras. Vid om och tillbyggnad skall byggherren visa hur han uppfyller byggnadsnämndens krav.

Syfte med kursen är att ge fastighetsägare och förvaltare en samlad bild av de åtagande som krävs för att vara fastighetsägare.

Program/Innehåll

  • Allmän inledning och genomgång av ämnet och kursens innehåll
  • Fastighetsägarens ansvar att förebygga olyckor
  • Snö- och is på tak
  • Brandskydd
  • Ägarens ansvar för tekniska utrustningar och installationer:t.ex. motordrivna lyftanordningar, hissar, pannanläggningar, cisterner med flera
  • Rättsfall
  • Egenkontroll enligt miljöbalken – ägarens ansvar för boendes och lokalhyresgästers innemiljö
  • Obligatoriska besiktningar
  • OVK- obligatorisk ventilationskontroll, Hissar, Energideklarationer m.fl.
  • Byggherreansvar vid om- och tillbyggnad
  • Ägarens ansvar som hyresvärd

Deltagare

Målgruppen är fastighetsägare, förvaltare i privata och kommunala bolag samt övriga med intresse i dessa frågor.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Pris online: 5900 kr/deltagare. Anmäl 4 betala för 3, vilket ger 4425 kr/deltagare. Pris är exkl. moms.

Pris på plats: 6400 kr/deltagare. Anmäl 4 betala för 3, vilket ger 4800 kr/deltagare. Pris är exkl. moms.

Om området och gällande regelverk

Fastighetsägarens ansvar i praktiken handlar om att förvalta en byggnad så att den är säker att vistas i, har en hälsosam inomhusmiljö och inte orsakar skador på omgivande mark och vatten. Det omfattar både löpande drift (tillsyn, skötsel, felavhjälpning och planerat underhåll) och mer sällan återkommande händelser som ombyggnader, besiktningar och hantering av klagomål från boende eller lokalhyresgäster. I vardagen blir ansvaret ofta konkret i frågor som halk- och fallrisker, snö och is från tak, brandskydd, ventilation, fukt, buller, samt säkra tekniska installationer som hissar och värmesystem.

Rättslig ram och tillsyn

Kraven kommer från flera parallella regelverk. En del är civilrättsliga (relationen hyresvärd–hyresgäst), andra är offentligrättsliga och kopplade till kommunal tillsyn (byggnadsnämnd respektive miljö- och hälsoskydd). Därtill påverkar EU-rätt området, framför allt genom energikrav och vissa produkt- och säkerhetsregler som sedan genomförs i svensk lagstiftning. I praktiken innebär det att samma brist (till exempel bristande ventilation eller brandskydd) kan få konsekvenser i flera spår: som tillsynsärende, som avtalsfråga och i vissa fall som skadeståndsfråga.

Plan- och bygglagstiftningen (byggnadens tekniska egenskaper och ändringar)

Vid nybyggnad, om- och tillbyggnad samt vissa större ändringar styrs mycket av Plan- och bygglag (2010:900) och den tillhörande förordningsnivån, bland annat Plan- och byggförordning (2011:338). Regelverket anger övergripande krav på byggnadsverk, processkrav (till exempel anmälan, kontrollplan, start- och slutbesked) och fördelning av ansvar i byggprocessen, där byggherren har en central roll. Kommunens byggnadsnämnd är den primära tillsynsmyndigheten i PBL-systemet och kan hantera både brister i processen och vissa brister i byggnadens egenskaper. I förvaltningsskedet syns plan- och byggreglerna bland annat i krav på återkommande kontroller och dokumentation i vissa frågor. Ett välkänt exempel är obligatorisk ventilationskontroll (OVK), där byggnadens ventilationssystem ska kontrolleras med bestämda intervall och protokoll ska hållas tillgängliga. Även andra typer av funktions- och säkerhetskrav på installationer kan aktualiseras genom återkommande besiktning och krav på att åtgärda avvikelser.

Miljöbalken (inomhusmiljö och påverkan på mark och vatten)

Frågor om inomhusmiljö och risken att verksamhet eller drift påverkar omgivningen regleras ofta genom Miljöbalk (1998:808). För bostäder och lokaler blir detta praktiskt i ärenden om fukt, mögel, ventilation, temperatur, buller, lukt eller andra förhållanden som kan bedömas som olägenhet för människors hälsa. Kommunens miljö- och hälsoskyddsfunktion (ofta miljö- och hälsoskyddsnämnden) utövar normalt den operativa tillsynen och kan förelägga om utredningar, mätningar och åtgärder. Dokumenterad egenkontroll är ett återkommande tema i miljöregelverket. Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll preciserar i vilka delar verksamheter behöver ha rutiner, ansvarsfördelning och uppföljning. För fastigheter kan det i praktiken handla om att kunna visa hur man arbetar systematiskt med drift och underhåll som påverkar miljö och hälsa, hur avvikelser fångas upp och hur klagomål hanteras och återkopplas.

Brandskydd och olycksförebyggande arbete

Brandskydd i byggnader ligger ofta i gränslandet mellan byggnadstekniska krav och organisatoriska rutiner i driften. Den övergripande ramen för olycksförebyggande ansvar och vissa skyldigheter finns i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Tillsyn sker typiskt genom kommunen (räddningstjänsten), medan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en nationell roll för stöd och uppföljning. I praktiken bedrivs detta ofta som systematiskt brandskyddsarbete (SBA), som är en etablerad arbetsmetod och branschpraxis för att omsätta kraven i rutiner, kontroller och dokumentation.

Civilrättsligt ansvar och konsekvenser

Som hyresvärd styrs många skyldigheter mot hyresgästen av Jordabalk (1970:994), särskilt 12 kap. (hyresreglerna). Det handlar i praktiken om att hålla lägenheter och lokaler i ett godtagbart skick, hantera fel och brister skyndsamt och tydliggöra gränsdragningen mellan vad hyresvärden respektive hyresgästen ansvarar för. Om någon skadas eller får egendom skadad i eller vid en fastighet kan civilrättsliga frågor också aktualiseras, där Skadeståndslag (1972:207) är en central del av bakgrunden. Det gör att brister i exempelvis halkskydd, belysning, avspärrningar eller hantering av snö och is kan få praktiska följder även utanför tillsynsspåret, beroende på händelseförlopp och ansvarsförhållanden.

Återkommande kontroller och energikrav

Utöver OVK och andra funktionskontroller förekommer krav på energirelaterad dokumentation. Lag (2006:985) om energideklaration för byggnader är ett exempel på nationell lagstiftning som i hög grad hänger ihop med EU:s regler om byggnaders energiprestanda. I praktiken innebär det att fastighetsägare behöver säkerställa att energideklaration finns när det krävs, att den tas fram av behörig expert och att uppgifterna kan göras tillgängliga i relevanta situationer.
  • Typiska underlag som ofta efterfrågas vid tillsyn eller intern uppföljning är protokoll från OVK och andra besiktningar, dokumentation över felanmälningar och åtgärder, drift- och underhållsplaner, brandskyddsdokumentation samt rutiner och loggar för egenkontroll.
Sammantaget innebär regelverken att fastighetsförvaltning sällan bara är en teknisk fråga. Det är också en fråga om process, ansvarsfördelning och spårbar dokumentation, där kommunala myndigheter, nationella expertmyndigheter och ackrediterade kontrollorgan kan vara inblandade beroende på vilket område som berörs.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas