Hoppa till innehåll

Grundläggande Brandkunskap

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Grundläggande Brandkunskap

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Målgrupp

Utbildningen vänder sig till alla medarbetare på en arbetsplats oavsett om man är privatanställd eller arbetar på en kommunal eller statlig arbetsplats.

Syfte/mål

Motiveras kurs Grundläggande brandkunskap syftar till att utbilda kursdeltagaren i grundläggande brandkunskap med kunskap om riskbedömning och agerande vid brand. Målet är att ge en övergripande kunskap och ökad förståelse för riskerna och förfaranden kring brand, förebyggande av brand och agerande vid brandsituationer som kräver utrymning och släckinsatser.

Utbildningen kan anpassas efter verksamhetens inriktning och de specifika brandrisker som finns i samband med den. Kursen
består av en teoretisk del och en praktisk släckövning där handhavande av släckutrustning tränas.

Tidsåtgång

3 timmar (beroende på verksamhetsanpassning)

Innehåll

Brandteori
Brand ur ett organisatoriskt perspektiv
Lagar och regler
Brandrisker
Tidsaspekten – vikten av en snabb insats
Rädda, Varna, Larma, Släck
Släckmedel
Riskbedömning
Brandorsaker i hemmet och på arbetsplatsen
Utrymning & återsamling
Praktisk släckövning

Vad säger lagen?

Lag 2003:778 om skydd mot olyckor 2 kap. Enskildas skyldigheter: 1 § Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp.2 § Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand.


Om området och gällande regelverk

Brandskydd i en verksamhet handlar i praktiken om att minska sannolikheten för brand och att begränsa konsekvenserna om något ändå händer. Det omfattar bland annat ordning och reda kring brännbart material, kontroll av tändkällor (el, heta arbeten, laddning av batterier), fungerande larm- och släckutrustning, tydliga utrymningsvägar samt rutiner för att upptäcka avvikelser och åtgärda brister innan de leder till incidenter.

Rättslig grund: förebyggande ansvar och kommunal tillsyn

Den centrala regleringen för det olycksförebyggande brandskyddet finns i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Lagen är en svensk författning beslutad av riksdagen och utgår från att den som äger eller nyttjar en byggnad/anläggning ska hålla ett skäligt brandskydd utifrån riskbilden. Det konkreta arbetssättet brukar i många organisationer struktureras som systematiskt brandskyddsarbete (SBA), även om SBA i sig är en etablerad branschpraxis snarare än ett eget lagbegrepp. Regeringens mer detaljerade kompletteringar finns i Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor. Tillsynen över verksamheters brandskydd utövas normalt av kommunen (ofta via räddningstjänsten), vilket i praktiken innebär att dokumentation, rutiner och tekniska åtgärder kan behöva kunna visas upp och följas upp över tid. På nationell nivå samordnar och stödjer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utvecklingen inom området, bland annat genom vägledningar och kunskapsstöd om brandskydd i byggnader och anläggningar, se Brandskydd i byggnader och anläggningar.

Byggnadstekniskt brandskydd: krav vid byggande och ändring

De byggnadstekniska kraven (t.ex. brandcellsindelning, bärförmåga vid brand, ytskikt, brand- och utrymningslarm, rökkontroll samt dimensionering av utrymning) hör främst hemma i plan- och byggregelverket. På lagnivå finns funktionskravet om “säkerhet i händelse av brand” i Plan- och bygglag (2010:900). Boverket preciserar detta genom föreskrifter och allmänna råd, samlade under Boverkets byggregler (BBR). Kravbilden påverkas av om det handlar om nyproduktion, ombyggnad eller ändring, och av byggnadens användning (t.ex. industri, kontor, vård, publik lokal).

Arbetsmiljö: organisatoriska rutiner och utrymningssäkerhet på arbetsplatsen

När brandrisker berör arbetstagare blir arbetsmiljöregelverket centralt. Arbetsmiljölag (1977:1160) är en ramlag som kompletteras av Arbetsmiljöverkets bindande föreskrifter (AFS). De grundläggande kraven på att undersöka risker, genomföra åtgärder och följa upp arbetet konkretiseras i AFS 2023:1 och förtydligas ytterligare i AFS 2023:2, exempelvis kring hur arbetsmiljöarbetet behöver planeras och organiseras när risker ska hanteras i vardagen. Utformningsfrågor som rör utrymningsvägar, dörrar, skyltning, nödbelysning och att utrymning ska fungera även vid nedsatt sikt eller särskilda behov regleras i AFS 2023:12. I praktiken innebär det att brandskyddet ofta behöver kopplas till drift- och underhållsrutiner, kontroll av förändringar i lokalen (ombyggnader, möblering, förvaring) samt samordning på gemensamma arbetsställen.

Myndigheter, standarder och branschpraxis

  • Kommunens räddningstjänst: tillsyn enligt LSO och dialog om skäligt brandskydd.
  • MSB: nationellt stöd, statistik, vägledningar och utveckling av området skydd mot olyckor.
  • Boverket och byggnadsnämnden: krav och processer vid byggande/ändring (PBL/BBR) samt byggnadstekniska lösningar.
  • Arbetsmiljöverket: krav på riskhantering, organisation och arbetsplatsers utformning (AML/AFS).
Utöver bindande regler används ofta standarder och branschregler (t.ex. för skyltning, släckutrustning, brandlarm och kontrollrutiner) som ett praktiskt sätt att specificera lösningar. Sådana standarder är normalt frivilliga, men kan få stor betydelse som “god praxis”, vid upphandling, och i försäkringssammanhang.

Alla utbildningar kan företagsanpassas