Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

KA – Praktisk tillämpning

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

6 400,00 kr
Exkl. moms

En kurs för certifierade Kontrollansvariga enligt PBL som vill fördjupa sina kunskaper i krav, regler och arbetsmetoder. Deltagarna får praktisk kunskap om konsultavtal, kontrollplaner, arbetsrutiner och myndighetskontakter.

Deltagare

Målgruppen är Kontrollansvariga enligt PBL som behöver mer kunskap i vilka krav, regler och arbetsmetoder som beställarna av tjänsten KA kräver.

Förkunskaper

Kursen Kontrollansvarig enligt PBL eller Uppdatering KA.

Kursen ger dig kunskap om hur ditt arbete som KA bedrivs på bästa sätt med arbetsmetoder, kontrollplaner samt kontakter med beställare, entreprenörer, kommuner och övriga myndigheter.

Program/innehåll

  • Konsultavtalet ABK 09, översiktlig genomgång
  • Avtal konsultuppdrag KA, Rättsfall KA
  • Var återfinns kraven i PBL?
  • Genomgång av arbetsrutin KA
  • Diskussion kring arbetsrutin
  • Genomgång av kontrollplan KA
  • Arbete med kontrollplan KA
  • Diskussion kring kontrollplan
  • Genomgång och diskussion kring:
    • Checklistor
    • KRL egenskapskrav
    • Byggnadsnämndens arbetsrutiner
    • KA utlåtande

Deltagare medtar kursdokumentation från genomförd KA utbildning.

Kurstid

kl: 09.00-16.00

Anmäl 4 betala för 3, vilket ger priset 4800 kr/deltagare. Pris är exkl. moms.

Om området och gällande regelverk

Kontrollansvar i byggprojekt handlar i praktiken om att planera, följa upp och dokumentera att ett projekt har rätt kontroller på plats så att samhällets krav kan uppfyllas. Rollen blir särskilt synlig i gränsytan mellan byggherre, projektering, entreprenörer och kommunens byggnadsnämnd, där underlag som kontrollplan, verifieringar och avvikelser behöver vara spårbara genom hela processen.

Byggprocessen och kontrollsystemet

Det formella kontrollsystemet i Sverige bygger på att byggherren är huvudansvarig för att reglerna följs, medan kontrollansvarig normalt fungerar som ett självständigt stöd som bidrar till struktur, riskfokus och ordning i dokumentationen. Kontrollerna ska i regel knytas till kritiska moment (till exempel bärförmåga, brandskydd, fuktsäkerhet, ventilation och energiprestanda) och beskriva vad som ska kontrolleras, mot vilket underlag och hur resultatet ska redovisas.
  • Inför byggstart behandlas ofta kontrollfrågor i tekniskt samråd och genom beslut om startbesked.
  • Under produktionen följs kontrollplanen upp, avvikelser hanteras och underlag samlas in.
  • Inför avslut ligger tyngdpunkten ofta på redovisning till byggnadsnämnden inför slutsamråd och slutbesked.

Juridisk ram: lag, förordning och föreskrifter

Den övergripande regleringen finns i plan- och bygglagen (2010:900), som är en lag beslutad av riksdagen. Lagen kompletteras av plan- och byggförordningen (2011:338), som är en regeringsförordning. Tillsammans anger de bland annat ramarna för byggprocessen, när kontrollplan ska upprättas och hur kommunens tillsyn och beslut är uppbyggda. De mer detaljerade tekniska kraven preciseras genom Boverkets föreskrifter (myndighetsregler). Under senare år har regelstrukturen förändrats: Boverkets nya byggregler började gälla den 1 juli 2025 och ersätter i huvudsak tidigare system. Samtidigt finns en övergångsperiod till och med 30 juni 2026 där byggherren kan välja att tillämpa de äldre regelverken i sin helhet, exempelvis Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets konstruktionsregler (EKS). I praktiken påverkar detta vilka kontrollpunkter som behöver formuleras och vilket verifieringsunderlag som anses relevant i projektet.

Myndigheter och ansvarsfördelning

Byggnadsnämnden i respektive kommun är den beslutande och tillsynande myndigheten i lov- och byggprocessen. Boverket har en nationell roll genom att ta fram föreskrifter och vägledning tillämpade i sektorn, bland annat om hur kontrollplan kan förstås och utformas i relation till projektets risker och komplexitet. I tillämpningen uppstår ofta behov av att samordna tolkningar mellan projektets tekniska lösningar, föreskriftskrav och kommunens handläggningsrutiner.

Certifiering och branschpraxis

För att kunna åta sig uppdrag i de fall där kontrollansvarig krävs ställs krav på certifiering enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om certifiering av kontrollansvariga (BFS 2011:14, KA 4). Certifieringen utfärdas av certifieringsorgan, som i sin tur normalt behöver vara ackrediterade; det hänger samman med Sveriges system för teknisk kontroll där Swedac är nationellt ackrediteringsorgan (se exempelvis Swedacs ackrediteringsregister). I många projekt hanteras kontrollansvaret som ett konsultuppdrag, där ansvar, omfattning, leveranser och avgränsningar behöver vara tydligt beskrivna i avtal. Här används ofta etablerade branschstandarder (till exempel ABK) som inte är lag, men som påverkar hur uppdrag struktureras, hur ändringar hanteras och hur dokumentationskrav konkretiseras i vardagen.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas