Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Härdplastutbildning

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Härdplastutbildning

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

PDF Kursplan Härdplastutbildning: kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2023:10) Detta dokument är en kursplan för Härdplastutbildning (kemiska arbetsmiljörisker) och beskriver syfte, målgrupp, upplägg och centralt innehåll för en utbildn... Ladda ner

PDF Regelverk och utbildningskrav för härdplastutbildning (AFS 2023:10) Regelverk och utbildningskrav – Härdplastutbildning är ett kortfattat dokument som klargör vilka lagar och föreskrifter som styr utbildningskrav vid arbete m... Ladda ner

Beskrivning

Arbete med härdplaster kan vara hälsofarligt och de som utför eller leder arbete med vissa härdplaster skall enligt arbetsmiljölagen ha erforderlig utbildning samt genomgått hälsoundersökning. Exempel på farliga kemiska produkter är: diisocyanater, epoxiplastkomponenter, organiska syraanhydrider, formaldehydhartser samt metakrylater och akrylater märkta med H317 eller H334. Exempel på produkter som omfattas av detta är olika typer av lim, spackel, fogskum, rengöringsmedel, färg för målning och lackering.

Deltagaravgift 2 400 kr per person, exklusive moms.

Kursinnehåll

  • Lagar och föreskrifter
  • Planering och riskanalys
  • Typer av härdplaster
  • Exponering och upptagningsvägar
  • Hälsorisker
  • Säkerhetsdatablad och symboler
  • Användning och val av personlig skyddsutrustning

Målgrupp

  • Personal som utför eller leder arbete med härdplaster.

Intyg och uppföljning

  • Ramirent registrerar alla utbildningsinsatser och skickar utbildningsbevis till kursdeltagarna efter godkänd utbildning.
  • Kompetensen registreras i ID06 kompetensdatabas.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i svenska språket.

Om området och gällande regelverk

Arbete med härdplaster omfattar i praktiken hantering av reaktiva kemiska produkter som blandas och härdar på plats, till exempel epoxi, polyuretanbaserade produkter (med diisocyanater), akrylater/metakrylater, formaldehydhartser och organiska syraanhydrider. Det kan handla om limning, spackling, fogning, injektering, målning/lackering, golvarbeten eller applicering av fogskum. Riskerna uppstår ofta vid blandning, applicering, rengöring samt vid efterbearbetning som slipning eller rivning, där både hudkontakt och inandning av ångor, aerosoler eller damm kan förekomma.

Regelverk i arbetsmiljön

Grunden i Sverige är Arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Detta konkretiseras bland annat i AFS 2023:1, som beskriver hur risker ska undersökas, bedömas, åtgärdas och följas upp, och hur rutiner, ansvarsfördelning och kompetens behöver fungera i den dagliga verksamheten. De mer detaljerade kraven för kemiska riskkällor finns samlade i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön. Föreskriften tar sikte på hela kedjan från planering och riskbedömning till val av skyddsåtgärder, där tekniska och organisatoriska åtgärder (till exempel inkapsling, punktutsug och säkra arbetsmetoder) normalt ska prioriteras före personlig skyddsutrustning. I praktiken blir dokumentation, tydliga instruktioner och tillgång till relevant produktinformation centralt, särskilt för ämnen som kan orsaka allergi eller astma, vilket ofta indikeras genom faroangivelser som H317 eller H334. För att bedöma och kontrollera exponering används bland annat hygieniska gränsvärden. Dessa finns samlade i AFS 2023:14, vilket får praktisk betydelse vid exempelvis sprutapplicering, skumning eller arbete i trånga utrymmen där luftföroreningar kan byggas upp och där mätning och verifiering av ventilationens funktion kan behövas.

Medicinska kontroller och hälsouppföljning

För vissa exponeringar kan regelverket även innebära krav på medicinska kontroller. AFS 2023:15 reglerar medicinska kontroller i arbetslivet och kan bli aktuell vid arbete där det finns risk för allergi, hudeksem eller luftvägsbesvär från exempelvis isocyanater och (met)akrylater. Sådana kontroller används i regel som en del av det förebyggande arbetet för att tidigt upptäcka tecken på ohälsa och för att säkerställa att riskerna hanteras på ett strukturerat sätt.

EU-regler för kemikalier: information, märkning och begränsningar

Parallellt med arbetsmiljöreglerna gäller EU:s kemikalielagstiftning. Förordning (EG) nr 1907/2006 (REACH) styr bland annat krav på säkerhetsdatablad, informationsflöden i leverantörskedjan och vissa begränsningar av farliga ämnen, vilket påverkar vilka uppgifter som behöver ligga till grund för riskbedömning och skyddsåtgärder. För diisocyanater finns dessutom ett särskilt EU-krav kopplat till användning i yrkesmässiga sammanhang genom Kommissionens förordning (EU) 2020/1149, som innebär utbildningskrav och särskild märkning vid vissa halter. Klassificering och märkning med faropiktogram och H-fraser, som H317/H334, följer av förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP), vilket i sin tur påverkar både riskkommunikation och valet av skyddsåtgärder på arbetsplatsen.

Ansvariga myndigheter och tillsyn

Arbetsmiljöverket är central tillsynsmyndighet för arbetsmiljöreglerna och kontrollerar vid inspektioner att riskbedömningar, skyddsåtgärder och rutiner fungerar i praktiken. För produktrelaterade kemikaliefrågor (REACH/CLP), såsom märkning, säkerhetsdatablad och begränsningar, har Kemikalieinspektionen en viktig roll i Sverige, medan EU:s kemikaliemyndighet ECHA samordnar flera delar på EU-nivå. I många verksamheter innebär detta att man behöver kunna visa upp spårbar dokumentation, till exempel kemikalieförteckning, riskbedömningar, instruktioner, underlag för val av ventilation och skyddsutrustning samt underlag kopplat till eventuella exponeringsmätningar och medicinska kontroller.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas