Hoppa till innehåll

Lag om offentlig upphandling – LOU

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Lag om offentlig upphandling – LOU

Denna utbildning kan företagsanpassas.

En kurs om Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) för anställda i kommuner, regioner, statliga bolag och deras leverantörer. Utbildningen ger kunskap om regler, principer och rutiner för upphandlingsprocessen samt senaste ändringarna i lagstiftningen.

Deltagare

Alla som har behov av kunskaper i LOU. Målgruppen för kursen är personal i kommuner, regioner, statliga bolag samt alla företag som levererar till dessa.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Lag om offentlig upphandling – LOU

Det finns flera lagar inom om offentlig upphandling.

Den klassiska LOU för byggentreprenader, varor och tjänster samt en inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningssektorn) LUF. Det finns även Lag om upphandling av koncessioner (LUK). Den gäller för upphandling av byggkoncessioner och tjänstekoncessioner som genomförs av en upphandlande myndighet eller enhet.

Kursen behandlar huvudsakligen LOU men flertalet bestämmelser samt det grundläggande regelverket gäller för samtliga upphandlingslagar. Målet med denna kurs är att ge dig trygghet och kunskap om vad som gäller vid offentlig upphandling eller lämnande av anbud för att uppfylla kraven samt möjliggöra bra affärer. Både för beställare och leverantörer.

Omfattande ändringar i lagstiftningen har gjorts senaste åren.

Ändringarna berör bland annat:

  • Grundläggande principer: ”konkurrensprincipen” samt Miljö- och social hänsyn
  • Förhandlat förfarande – nya möjligheter att förhandla
  • Regler för ÄTA-arbeten
  • Grunder för uteslutning av leverantörer och ”self cleaning” – vad händer för leverantörer?
  • Tekniska specifikationer – livscykelkostnader
  • Tilldelning av kontrakt
  • Anbud med onormalt låga priser, nollpriser och negativa priser
  • Ändring av avtal och byte av part i upphandlade avtal
  • Ramavtal, Inköpscentraler

I denna kurs går vi igenom

  • LOU:s uppbyggnad, kapitelindelning m.m.
  • Genomgång av begrepp och definitioner
  • Grundläggande principer, tilldelning av kontrakt
  • Rangordning, utvärderingskriterier
  • Ramavtal, elektroniska metoder för upphandling
  • Urval av anbudsgivare vid selektiv upphandling
  • Anbudsgivares rätt att åberopa annans leverantörs kapacitet
  • Utvärderingen m.m.
  • Anbudens giltighet, förlängning av anbudstid, avbruten upphandling m.m.
  • Sekretessregler, praxis
  • Tilldelningsbeslutet, utformning av tilldelningsbeslut
  • Överprövning, processen i förvaltningsdomstol
  • Vanliga ärenden hos Förvaltningsrätten

Om området och gällande regelverk

Offentlig upphandling handlar i praktiken om hur offentligt styrda organisationer planerar, konkurrensutsätter och köper varor, tjänster och byggentreprenader – från behovsanalys och kravställning till utvärdering, avtalsskrivning och uppföljning. För leverantörer innebär området ett formaliserat sätt att lämna anbud där transparens, likabehandling och spårbar dokumentation ofta är lika viktiga som pris och kvalitet.

Rättslig ram: svensk lag och EU-rätt

Den centrala svenska regleringen finns i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), som huvudsakligen tar sikte på upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader hos upphandlande myndigheter. För upphandling inom vatten, energi, transporter och posttjänster finns parallella regler i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). När ersättningsmodellen bygger på att leverantören får rätten att utnyttja en tjänst eller anläggning (och tar en väsentlig verksamhetsrisk) aktualiseras i stället lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). De svenska upphandlingslagarna genomför EU:s upphandlingsdirektiv. För den klassiska upphandlingen är en central utgångspunkt direktiv 2014/24/EU, medan sektors- och koncessionsupphandling har egna direktiv, exempelvis direktiv 2014/25/EU och direktiv 2014/23/EU. Det innebär att tolkningen påverkas både av svensk praxis och av EU-domstolens avgöranden, särskilt kring konkurrensneutralitet och proportionalitet.

Principer och genomförande i praktiken

Regelverket är i hög grad en förfarandelagstiftning: fokus ligger på hur inköpet ska genomföras, vilka tidsfrister som ska hållas, hur krav och utvärderingsmodeller ska formuleras och hur beslut ska motiveras. De grundläggande principerna (som likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet och proportionalitet) får praktiska konsekvenser i allt från hur obligatoriska krav ställs till hur dialog och förhandling får användas. Det påverkar även arbetet med miljömässiga och sociala hänsyn, till exempel hur uppföljningsbara villkor byggs in i kontrakt och hur de kontrolleras under avtalsperioden. Vanliga frågor i genomförandet rör bland annat gränsdragningen mellan direktupphandling och annonserad upphandling, hur tekniska specifikationer kan utformas utan att styra mot en viss leverantör, samt hur anbud kan förkastas på grund av brister, onormalt låga priser eller bristande kvalificering. I bygg- och anläggningskontrakt blir också hantering av ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) och avtalade ändringsklausuler ofta centrala, eftersom större ändringar kan utlösa krav på ny konkurrensutsättning.

Insyn, sekretess och rättsmedel

Offentlig upphandling sker i ett gränsland mellan affärsmässighet och offentlig insyn. Under en pågående upphandling kan uppgifter om anbud och affärs- eller driftförhållanden omfattas av sekretess, men bedömningen sker inom ramen för offentlighets- och sekretesslag (2009:400). Efter tilldelning kan frågor om utlämnande av handlingar, sekretessmarkeringar och motiveringar få stor betydelse för både leverantörer och upphandlande organisationer. Systemet bygger även på möjligheten till överprövning i allmän förvaltningsdomstol, vilket innebär att formalia och dokumentation i praktiken kan bli avgörande för om en upphandling står sig. Parallellt finns tillsyn och sanktioner mot vissa överträdelser, särskilt vid otillåtna direktupphandlingar, där Konkurrensverket kan besluta om upphandlingsskadeavgift i vissa situationer.

Ansvariga myndigheter och stöd

På nationell nivå har Upphandlingsmyndigheten en stödjande roll med vägledning om regelverket och om tillämpningsfrågor som ofta återkommer i praktiken, exempelvis kopplingen mellan kravställning, utvärdering och uppföljning. Konkurrensverket är samtidigt tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen. Tillsammans med domstolarnas praxis formar dessa aktörer hur regelverket fungerar i vardagen, utöver den formella lagtexten.

Alla utbildningar kan företagsanpassas