Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

LOU - för dig som jobbar inom offentlig sektor. Bli leverantör till offentlig sektor för en dag

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2 995,00 kr
Exkl. moms

Om kursen

LOU – för dig som jobbar inom offentlig sektor riktar sig till köpare inom offentlig verksamhet, som önskar sätta sig in i leverantörernas perspektiv kring offentlig upphandling. Utbildningen visar på vikten av bättre förståelse mellan parterna såsom tydligare dialoger för att få insikt i varandras förutsättningar och kunna generera de avtal som båda parter eftersträvar. Relevanta nyckelord: Anbudsförfarande, Upphandling, Offentlig upphandling, Lagar och regler, Juridik, Kontraktsskrivning, Konkurrens, Leverantörsval

Innehåll

  • Att skapa dialog
  • Vem ska du föra dialog med?
  • Vem är kund?
  • Vad ska ni prata om?
  • Mötesformat och mötets resultat
  • Vad ska du lyfta fram i texten?
  • Dags att lämna anbud
  • Rätt ledning, organisation, arbetsprocess och budskap
  • Tidsbrist
  • Att vinna anbudet
  • Att förlora anbudet
  • Uppgifter och övningar

Om området och gällande regelverk

Offentlig upphandling omfattar de inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av statliga myndigheter, kommuner, regioner och andra offentligt styrda organisationer. I praktiken spänner arbetet från behovsanalys och kravställning till annonsering, anbudsutvärdering, tilldelningsbeslut, avtalsskrivning och avtalsuppföljning. För marknadens aktörer innebär det ofta att tolka upphandlingsdokument, bedöma risk och affärsvillkor, samt lämna anbud inom givna tidsfrister och med formkrav som är relativt strikta.

Rättslig ram: EU-regler och svensk upphandlingslagstiftning

Svenska upphandlingsregler bygger i stor utsträckning på EU-rätten, särskilt direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling. Direktivet och närliggande EU-regler påverkar bland annat vilka förfaranden som får användas, hur annonsering ska ske och vilka minimikrav som gäller för transparens och konkurrens. Den centrala svenska regleringen finns i lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), som typiskt tillämpas av upphandlande myndigheter vid köp inom den klassiska offentliga sektorn. För upphandlingar i försörjningssektorerna (exempelvis vatten, energi, transporter och posttjänster) finns särskilda regler i lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). När ersättningsmodellen innebär att leverantören bär en väsentlig verksamhetsrisk (typiskt genom rätten att ta betalt av användare) aktualiseras ofta lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK). Vilken lag som gäller påverkar bland annat detaljkrav, utrymmet för dialog och förhandling, samt hur vissa undantag och specialregler är utformade. Därtill finns nivåer (tröskelvärden) och vissa processkrav som följer av EU-regelverk och som uppdateras över tid.

Grundprinciper och praktiska konsekvenser i upphandlingsarbetet

Oavsett lagstöd är en bärande utgångspunkt att upphandlingen ska genomföras på ett sätt som är objektivt, förutsebart och konkurrensneutralt. De fem grundläggande principerna (likabehandling, icke-diskriminering, transparens/öppenhet, proportionalitet och ömsesidigt erkännande) beskrivs samlat i Upphandlingsmyndighetens vägledning om de grundläggande upphandlingsprinciperna. I praktiken får principerna genomslag i allt från hur krav formuleras till hur frågor och svar hanteras och hur utvärderingsmodellen måste vara möjlig att följa i efterhand. En typisk upphandling dokumenteras i upphandlingsdokument som anger ramarna för konkurrensen och som blir centrala vid både anbudsprövning och senare avtalsförvaltning. Vanliga byggstenar är:
  • krav på leverantören (kvalificering), till exempel ekonomisk och teknisk kapacitet
  • krav på det som ska levereras (ska-krav) och kommersiella villkor
  • tilldelningskriterier och poäng-/prislogik som styr hur anbud jämförs
  • former för kommunikation under processen (exempelvis frågor och svar) och tidsfrister
Redan i tidiga skeden kan marknadsdialog förekomma, men den behöver normalt utformas så att information inte snedvrider konkurrensen och så att det i efterhand går att förstå vilka uppgifter som varit tillgängliga för alla intresserade aktörer.

Öppenhet, sekretess och hantering av uppgifter

Offentlig sektor omfattas av offentlighetsprincipen, vilket innebär att handlingar i många fall kan begäras ut. Samtidigt kan uppgifter skyddas av sekretess, exempelvis när det gäller affärs- och driftförhållanden, vilket regleras i offentlighets- och sekretesslag (2009:400). I praktiken påverkar detta hur upphandlande organisationer och leverantörer behöver tänka kring vilka uppgifter som lämnas, hur de motiveras och hur de kan komma att hanteras vid utlämnandefrågor.

Ansvariga myndigheter, tillsyn och rättsmedel

Två centrala aktörer i systemet är Upphandlingsmyndigheten, som tar fram vägledning och stöd om regelverket och processen (se exempelvis Vad är offentlig upphandling?), samt Konkurrensverket, som har tillsyn över regelefterlevnaden. Tillsynen får särskild praktisk betydelse vid frågor om direktupphandling och risker för otillåtna undantag; Konkurrensverket beskriver detta under Otillåten direktupphandling. Parallellt med tillsynssystemet finns rättsmedel genom domstolsprövning (överprövning) i förvaltningsdomstol, vilket gör att både upphandlande organisationers dokumentation och leverantörers invändningar ofta behöver vara möjliga att knyta till konkreta krav, principer och händelser i processen.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas