Hoppa till innehåll

LOU - Grundkurs - Förbättra dina affärer med offentlig sektor

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2 495,00 kr
Exkl. moms

Om kursen

Magnus Josephsons efterfrågade LOU – Grundkurs är Sveriges mest spridda utbildning om offentlig upphandling och en kvalitetsstämpel i varje CV.

Den som säljer kommer i utbildningen att lära sig att utveckla effektivare säljprocesser och den som är försäljningschef får lära sig att förbättra strategierna för hur och till vem företaget bör sälja. Utbildningen belyser även hur ett framgångsrikt bidteam arbetar och ger VD råd kring hur säljorganisationen kan stärkas. I denna streamade version får du samma klassiska utbildning med fördelen att du kan repetera innehållet i samband med nästa upphandling. Utbildningen innehåller övningar att utföra individuellt eller i grupp så att du omgående kan omsätta nya kunskaper i din verksamhet

Deltagare

Utbildningen riktar sig till dig som arbetar med offentlig upphandling och ger anbudsansvarig hjälp med att formulera rätt budskap i förfrågningsunderlaget. .

Innehåll

  • Offentlig sektor som kund – vem gör du affärer med?
  • LOU, LUF, m.m. – vilka regler gäller?
  • Hur hitta affärer?
  • Hur vinna affärer så snabbt som möjligt?
  • Vad krävs för att få vara med i en upphandling?
  • Så går en upphandling till – steg för steg
  • Upphandlingsdokument – vad innehåller det?
  • Uteslutning, kvalificering och utvärdering
  • På vilka sätt kan du vinna en upphandling?

Om området och gällande regelverk

Offentlig upphandling är den process som används när statliga myndigheter, kommuner, regioner och vissa offentligt styrda organisationer köper in varor, tjänster eller byggentreprenader. För leverantörer innebär det att affärer ofta föregås av formella krav på annonsering, dokumentation och likabehandling, där anbud lämnas på ett strukturerat sätt och utvärderas enligt förutbestämda kriterier. I praktiken påverkar regelverket allt från hur krav ställs och besvaras, till hur dialog får ske före och under upphandlingen.

Rättslig ram – EU-rätt och svenska upphandlingslagar

Reglerna i Sverige bygger i stor utsträckning på EU-rätt, bland annat direktiv 2014/24/EU, och vilar på grundläggande principer som likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet (transparens), proportionalitet och ömsesidigt erkännande. Dessa principer får praktisk betydelse exempelvis för hur krav formuleras, hur kompletteringar hanteras och hur utvärderingsmodeller måste gå att följa i efterhand. Vilken svensk lag som styr beror främst på vem som köper och vad som ska köpas. Den bredaste och mest generellt tillämpliga lagen är lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), som typiskt omfattar upphandlingar i offentlig förvaltning när inget mer specialiserat regelverk tar över. För inköp inom vatten, energi, transporter och posttjänster gäller i stället lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), som är utformad för sektorer med särskilda marknadsförutsättningar. När det handlar om koncessioner (där ersättningen ofta knyts till rätten att utnyttja tjänsten eller anläggningen och där verksamhetsrisk kan ligga hos leverantören) aktualiseras lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK).

Upphandlingens praktiska moment och typiska ”knäckfrågor”

En upphandling brukar omfatta behovsanalys och förberedelser, framtagande av upphandlingsdokument, annonsering, anbudstid, kvalificering och prövning av obligatoriska krav, utvärdering enligt angiven modell, tilldelningsbeslut samt avtalsspärr och kontraktsskrivning. I senare skeden får även avtalsförvaltning och uppföljning betydelse, eftersom många krav (t.ex. leveransnivåer, kompetens, rapportering eller hållbarhetsvillkor) ska kunna kontrolleras under kontraktstiden. Frågor som ofta får stor praktisk betydelse är hur ska-krav och bör-krav skiljs åt, hur bevisning och intyg ska lämnas, hur förtydliganden får begäras utan att likabehandlingen rubbas, samt hur utvärderingskriterier behöver vara mätbara och förutsebara. Även gränsdragningen mellan tillåten direktupphandling och annonseringsplikt kan vara central, särskilt vid brådskande behov eller återkommande mindre inköp.

Ansvariga myndigheter och rättsmedel

Upphandlingsmyndigheten har en vägledande roll och tar fram stöd, kriterier och tolkningar som ofta används i praktiken av både upphandlande organisationer och leverantörer. Tillsynen över att regelverket följs ligger i huvudsak hos Konkurrensverket, som bland annat kan ingripa vid otillåtna direktupphandlingar och besluta om upphandlingsskadeavgift i vissa situationer. Leverantörer kan även begära överprövning i allmän förvaltningsdomstol (ofta förvaltningsrätt) om de anser att en upphandling strider mot regelverket och att detta har påverkat deras möjligheter att få kontraktet. Sammantaget innebär detta att offentlig upphandling är starkt formaliserad: affärsmässiga överväganden kombineras med tydliga processkrav, spårbar dokumentation och möjlighet till extern granskning.

Alla utbildningar kan företagsanpassas