Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Maskinförarutbildning - Teleskoplastare TYA

Kontakta oss för mer information om Maskinförarutbildning - Teleskoplastare TYA

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Endast internt för grupper eller företag.

Beskrivning

För att få använda truck på arbetsplatsen krävs dokumenterade teoretiska och praktiska kunskaper samt ett körtillstånd utfärdat av arbetsgivaren. Kursen för teleskoplastare följer Truckläroplanen (TLP10) och leds av våra certifierade och erfarna instruktörer. Syftet med kursen är att höja kompetensen, öka säkerheten, förbättra effektiviteten och sänka kostnaderna.

Våra instruktörer är både TYA-, BYN- och C7-certifierade.
Utbildningens längd varierar beroende på tidigare erfarenhet och kunskap.

Viktigt! Alla deltagare skall ha med skyddsskor och varsel-/oömma kläder.
Praktiken sker utomhus så tänk även på att ta med varma kläder vid kyla och regnkläder vid dåligt väder.

Kursinnehåll

  • Trucktyper
  • Truckens konstruktion
  • Ergonomi
  • Truckens arbetssätt
  • Daglig tillsyn
  • Material- och godshantering
  • Trafiklagstiftning
  • Arbetarskydd och interna regler
  • Farligt gods
  • Praktiska övningar
  • Praktiskt slutprov
  • Teoretiskt slutprov

Målgrupp

  • Alla som arbetar med teleskoplastare.

Intyg och uppföljning

  • Efter godkänt prov erhåller kursdeltagarna utbildningsbevis.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i svenska språket.

Om området och gällande regelverk

Användning av teleskoplastare (telehandler) innebär i praktiken att förflytta, lyfta och placera material med gafflar och andra redskap, ofta på byggarbetsplatser, terminaler eller i industriell materialhantering. Arbetsmomenten sker vanligtvis i trånga ytor, nära andra fordon och gående, och påverkas starkt av underlag, sikt, lastens tyngdpunkt, redskapsval och hur last säkras. Vanliga risker är påkörning, vältning, fallande last, klämning vid manövrering samt belastningsergonomiska problem vid repetitiva moment och helkroppsvibrationer.

Arbetsmiljörättsliga utgångspunkter

Det övergripande ansvaret styrs av Arbetsmiljölagen (1977:1160), där arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och se till att arbetet kan utföras säkert. I praktiken innebär det att arbetsgivaren behöver bedöma riskerna i den aktuella miljön (till exempel trafikflöden, lastzoner och lyftmoment), besluta om arbetssätt och tekniska/organisatoriska skyddsåtgärder och följa upp att rutinerna fungerar. Den löpande strukturen för detta arbete regleras i AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften tar sikte på att risker ska undersökas och riskbedömas återkommande och inför förändringar, att åtgärder ska planeras och genomföras, samt att tillbud och olyckor ska utredas så att liknande händelser kan förebyggas. För maskinarbete på rörliga arbetsplatser blir detta ofta konkret i form av etablerade rutiner för exempelvis avspärrningar, samordning med andra entreprenörer och tydliga instruktioner för hur och var maskinen får köras och lyfta. De mer direkta kraven på säker användning av själva utrustningen samlas i AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Där framgår bland annat att arbetsutrustning ska vara lämplig för uppgiften, användas enligt instruktioner, kontrolleras och underhållas så att den fortsatt är säker, och att arbetsgivaren ska säkerställa att användare har rätt teoretiska och praktiska kunskaper. För teleskoplastare får detta betydelse för exempelvis daglig tillsyn, hantering av lastdiagram/stabilitet, användning av redskap, säkra lyft (inklusive begränsningar vid personlyft) samt rutiner för felrapportering och avställning vid brister. Planering, organisering och kompetensfrågor preciseras också i AFS 2023:2. På arbetsplatser där flera aktörer delar ytor och maskiner blir det ofta viktigt att ansvarsfördelning, instruktioner, språk/kommunikation och praktiska tillståndsprocesser fungerar i vardagen, så att rätt person kör rätt utrustning under rätt förutsättningar.
  • Riskbedömningar och praktiska regler för interna transportvägar, siktlinjer, backning och samspel med gående.
  • Kontroll- och underhållsrutiner (inklusive daglig tillsyn) samt hantering av avvikelser och skador.
  • Dokumentation av kunskaper och arbetsgivarens skriftliga tillstånd för vissa typer av utrustning/arbetsuppgifter.
  • Instruktioner för redskapsbyten, lastning/lossning, säkring av last och arbete i lutning eller på mjukt underlag.

Trafik och farligt gods

När teleskoplastare används på eller i anslutning till allmän väg aktualiseras även trafikregler, exempelvis Trafikförordningen (1998:1276). Hur fordonet klassas och vilka krav som gäller (till exempel för framförande, hastighet, belysning, last och behörighet) kan variera med användning och utförande, och hanteras i praktiken ofta i samspel med Transportstyrelsens regelverk och lokala trafikmiljöförutsättningar. Om verksamheten innefattar transport av ämnen eller produkter som klassas som farligt gods tillkommer särskilda krav på bland annat märkning, förpackning, dokumentation och utbildning enligt ADR-S. I Sverige ges de nationella föreskrifterna för väg- och terrängtransport bland annat genom MSBFS 2024:10 (ADR-S), där Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är central regelgivare.

Ansvariga myndigheter och branschpraxis

Arbetsmiljöverket är huvudmyndighet för arbetsmiljöreglerna och tillsynen kring säker användning av arbetsutrustning, medan Transportstyrelsen typiskt hanterar vägtrafik- och fordonsrelaterade frågor och MSB regelverket kring farligt gods. Utöver bindande lagar och föreskrifter används ofta branschgemensamma riktlinjer och standardiserade upplägg (exempelvis truckläroplaner) för att skapa enhetlighet i hur kunskaper dokumenteras och hur arbetsgivare praktiskt utformar körtillstånd och interna regler. Dessa branschdokument är normalt inte lag, men kan fungera som ett stöd för att uppfylla kravet på att arbetet ska kunna bedrivas säkert och kontrollerat.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas