Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

AMA Anläggning 26 MER

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

6 400,00 kr
Exkl. moms

Kurs i MER Anläggning 23 för alla som arbetar med mängdbeskrivningar och mängdförteckningar till AMA Anläggning. Utbildningen täcker principer för mätning och ersättning, skrivsätt i mängdförteckning, och aktuella ändringar i regelverket.

MER Anläggning 26 är de mät- och ersättningsregler som ansluter till AMA Anläggning 26 och är framtagna i samarbete med Trafikverket.

Förkunskaper

Erfarenhet av tidigare MER Anläggning är bra men inget krav.

Innehåll

  • Allmänt om MER Anläggning 26
  • Genomgång av MER Anläggning 26
  • Koppling till andra kontraktshandlingar, rangordning
  • Begreppsförklaringar, Tillämpningsanvisningar
  • Reglerbara mängder
  • Skrivsätt i mängdförteckning
  • Principer för mätning och mätregler
  • Principer för ersättning och ersättningsregler
  • Övningsuppgifter och diskussion

Kurstider

Klockan: 08.30-16.30

Exempel på ändringar och nyheter är:

  • Komplettering av ersättningsregeln för hantering av vatten
  • Uppdaterade tilläggsersättningar för bergschakt
  • Överbyggnader för vegetationsytor mäts i volym
  • Tilläggsersättning för avvikande vägräckessektioner och radieanpassning av vägräcken
  • Begreppsbestämning och uppdaterad tilläggsersättning för rördelar

I MER Anläggning 26 ligger det största ändringarna på ökade klimatkrav, cirkulära material samt en tydligare kodstruktur.

Följande centrala ändringar och nyheter har införts:

  • Ökat fokus på klimat och återbruk: Krossmaterial tillåts nu som alternativ till naturgrus för ledningsbädd och kringfyllning. Det finns även en ny standard för alternativa bindemedel i klimatförbättrad betong samt en ny bilaga för koldioxidekvivalenter i asfalt.
  • Nya koder för växtbäddar: Koden DCL.13 Växtbädd av tillvaratagen jordmån har införts för att samla och underlätta arbetet med återbrukad jord.
  • Tydligare mät- och ersättningsregler (MER): Det har förtydligats att ett arbete måste vara både föreskrivet (angivet) och utfört för att det ska mätas och ersättas. Innan krävdes det endast att arbetet var utfört.
  • Ny kodstruktur: Koderna för bland annat bergschakt, vägkompletteringar och nedstigningsbrunnar har uppdaterats för enklare hantering

Pris: 6400 kr/deltagare. Anmäl 4 betala för 3, vilket ger 4800 kr/deltagare. Pris är ex moms.

Om området och gällande regelverk

Anläggningsentreprenader omfattar i praktiken allt från schakt, fyllning och förstärkning av mark till ledningsläggning, beläggningsarbeten och olika typer av anordningar i väg- och järnvägsmiljö. I många projekt blir ekonomin starkt beroende av hur mängder beskrivs, mäts och ersätts: vilka arbeten som ingår i ett à-pris, vilka som ska mätas som reglerbara mängder, och hur gränsdragningar hanteras när förutsättningarna i marken avviker från det förväntade.

Branschstandarder: AMA/MER och BSAB i kontraktshandlingar

I Sverige är tekniska beskrivningar för anläggningsarbeten ofta uppbyggda med AMA-systematik. AMA Anläggning 23 fungerar som ett referensverk för benämningar, kravtexter och struktur, medan MER Anläggning 23 är den branschgemensamma uppsättningen mät- och ersättningsregler som ofta kopplas till mängdförteckningar. Det är viktigt att se dessa som branschstandarder (inte lag): de får rättslig betydelse först när de hänvisas in i förfrågningsunderlag och entreprenadkontrakt, och då som en del av parternas avtalade kontraktsvillkor. En praktisk konsekvens är att samma arbetsmoment kan få olika ekonomisk effekt beroende på vilket mät- och ersättningssätt som valts, hur poster formulerats och hur kodning och rubriksättning styr tolkningen. Kodstrukturen bygger typiskt på BSAB, som är ett klassifikationssystem för att ordna bygg- och anläggningsinformation och som ligger till grund för många mängd- och kalkylupplägg. För bakgrund om systemet används ofta Svensk Byggtjänsts beskrivning av BSAB. I entreprenadjuridisk vardag samspelar AMA/MER ofta med standardavtal (framför allt AB 04 och ABT 06, utgivna av BKK) samt administrativa föreskrifter. Där regleras bland annat hur kontraktshandlingar rangordnas, hur ändringar och tillägg (ÄTA) hanteras och hur mätning/ersättning kopplas till kontraktsformer som mängdkontrakt och à-prisupplägg. Det gör att oklarheter i mängdförteckning eller gränssnitt mellan poster inte bara blir en kalkylfråga utan också en tolkning av kontraktsinnehåll.

Upphandling: offentliga beställare och krav på transparens

När beställaren är en upphandlande myndighet styrs processen av Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Lagen bygger på EU-rättsliga principer och påverkar hur förfrågningsunderlag utformas, hur krav och utvärderingsmodeller måste beskrivas, samt vilka möjligheter som finns att förtydliga eller ändra underlaget under pågående upphandling. I anläggningsupphandlingar innebär detta typiskt att mängdförteckningar och mätregler behöver vara tillräckligt tydliga för att anbud ska bli jämförbara, och för att riskfördelningen ska framgå redan vid anbudstidpunkten.

Masshantering, avfall och förorenade material: juridik som påverkar mätning och ersättning

Anläggningsprojekt hanterar ofta stora volymer massor, och gränsdragningen mellan resurs, biprodukt och avfall kan få både miljö- och kostnadskonsekvenser. Den övergripande ramen kommer från Miljöbalk (1998:808), som bland annat styr hänsynsregler, tillsyn och ansvar, samt från mer detaljerade regler om klassificering och hantering i Avfallsförordning (2020:614). I praktiken kan det påverka vilka provtagningar, transporter och mottagningskrav som behövs, och därmed hur poster för exempelvis borttransport, deponi eller omhändertagande behöver beskrivas och mätas. Naturvårdsverket tar fram vägledningar som ofta används som stöd i tillsyn och projektering, exempelvis kring hur schaktmassor kan hanteras mer resurseffektivt och när material riskerar att bedömas som avfall. En ingång till detta är Naturvårdsverkets information om schaktmassor och vägledning.

Viktiga aktörer och styrdokument i större anläggningsprojekt

Förutom lagstiftning och branschstandarder påverkas många anläggningsuppdrag av beställarspecifika tekniska krav. Trafikverket är en central aktör vid statlig infrastruktur och tillämpar egna tekniska regelverk (t.ex. TRVK/TRVR) som kan styra både utförande och redovisning. Trafikverkets ingång för tekniska krav och råd illustrerar hur kompletterande styrdokument kan behöva samordnas med AMA/MER och kontraktsvillkor.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas