Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Motorkapsutbildning

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Motorkapsutbildning

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Beskrivning

Utbildningen syftar till att användare av motorkapsmaskiner skall kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt och i enlighet med gällande lagstiftning. Utbildningsprogrammet blandar teori och praktik med fokus på praktiska övningar för val av utrustning, personligt skydd och arbetsteknik vid olika arbetsmoment.

Viktigt! Alla deltagare skall ha på sig heltäckande arbetskläder för utomhusbruk samt medtaga personlig skyddsutrustning (skyddshjälm, skyddshandskar, hörselskydd, skyddsglasögon och skyddsskor med stålhätta).

Kursinnehåll

  • Lagstiftning, föreskrifter och regler
  • Planering och riskanalys
  • Ergonomi, buller, damm och vibrationer
  • Personlig skyddsutrustning
  • Arbetsområden och arbetsteknik
  • Inspektion, rengöring och service
  • Praktiskt och teoretiskt prov

Målgrupp

  • Användare av motorkap.
  • Ansvariga arbetsledare som behöver känna till risker med motorkap.

Intyg och uppföljning

  • Efter godkänt prov skickar Ramirent utbildningsbevis till kursdeltagarna.
  • Kompetensen registreras i ID06 kompetensdatabas.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i svenska språket.

Örnsköldsvik – 3/6 (kl. 08:00 eller 12:00)

Om området och gällande regelverk

Motorkapsmaskiner (motorkap) används för kapning i material som betong, sten, asfalt och metall, ofta med diamantklinga eller kapskiva. Arbetet förekommer i bygg- och anläggningsmiljöer, vid rivning, markarbeten och underhåll, och sker ofta utomhus men ibland i trånga eller dammkänsliga utrymmen. I praktiken handlar säkert arbete inte bara om själva kapningen, utan också om val av metod (våt/torr), avspärrning och skydd mot kast, damm, buller och gnistor.

Arbetsmoment och riskbild

De mest typiska olycksriskerna hänger ihop med hög skivhastighet och stora reaktionskrafter: fastklämning i snittet, kast/kickback, skivbrott, träff av roterande skiva samt fall- och klämskador vid arbete i obekväma ställningar. Gnistor kan dessutom antända brännbart material, och avskuret material kan falla eller rulla. Utöver olycksrisken är exponering för buller, hand- och armvibrationer och damm (särskilt respirabelt kvartsdamm vid kapning i mineraliska material) centrala arbetsmiljöfrågor.
  • Tekniska risker: roterande skiva, kast, skivbrott, gnistor och projektiler.
  • Fysikaliska exponeringar: buller och vibrationer med risk för hörselskada respektive vibrationsskador.
  • Kemiska/partikelrelaterade risker: damm och luftföroreningar där behov av vattenbegjutning/utsug och ibland andningsskydd kan uppstå.

Rättsliga krav i arbetsmiljön

Det övergripande regelverket utgår från Arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att ohälsa och olycksfall ska förebyggas och att arbetsgivaren ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och preciserar kraven genom föreskrifter (AFS), som i praktiken styr hur riskbedömningar, instruktioner, skyddsåtgärder och uppföljning behöver organiseras i den dagliga verksamheten. Grunden för det löpande arbetssättet finns i AFS 2023:1, som tydliggör ansvar, rutiner för att undersöka risker, åtgärda brister och följa upp. För motorkap innebär detta i praktiken att arbetsmomentet behöver planeras: val av kapmetod, avspärrning, ordning och reda, hantering av brännbart material samt hur exponering för buller, vibration och damm ska begränsas och kontrolleras. När motorkap används som arbetsutrustning blir AFS 2023:11 central. Den tar sikte på säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning, vilket i praktiken berör bland annat instruktioner, underhåll och att utrustning med fel eller brister inte används. I samma sammanhang hanteras ofta frågor om vilka personliga skydd som behöver finnas tillgängliga (till exempel ögon/ansiktsskydd, hörselskydd, skyddsskor och handskydd) och hur de ska kunna användas utan att skapa nya risker. Exponeringar och hälsorisker samlas i stor utsträckning under AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, där regler om bland annat buller, vibrationer, belastningsergonomi och kemiska riskkällor ligger. För damm och andra luftföroreningar kopplas detta ofta till hygieniska gränsvärden och bedömning av luftvägsexponering enligt AFS 2023:14, vilket i praktiken kan innebära behov av mätningar, tekniska åtgärder (t.ex. vattenbegjutning/utsug) och anpassade arbetsmetoder.

Produktkrav, CE-märkning och standarder

Utöver kraven på hur arbetet utförs finns krav på själva produkten. Regler om maskiners grundläggande säkerhets- och informationskrav, inklusive dokumentation och bruksanvisning, hanteras i AFS 2023:4 (som bygger på EU:s maskinregelverk och den CE-märkning som följer av detta). För personlig skyddsutrustning finns ett separat EU-regelverk, förordning (EU) 2016/425, som påverkar vilka egenskaper och vilken märkning skyddsutrustning ska ha när den sätts på marknaden. I arbetslivet kompletteras dessa rättsregler ofta av harmoniserade standarder och av uppdragsgivares eller branschers egna krav, men sådana standarder är normalt frivilliga om de inte görs bindande via avtal eller specifika krav i ett projekt.

Ansvar och tillsyn

Arbetsmiljöverket ansvarar för tillsyn av arbetsmiljöreglerna och kan vid inspektioner granska hur riskbedömning, instruktioner, skyddsåtgärder och kontroll av utrustning fungerar i praktiken. Arbetsgivaren har det primära ansvaret för att arbetet kan utföras säkert, medan arbetstagare förväntas följa givna instruktioner och använda skydd och arbetsmetoder på avsett sätt. I vardagen blir därför dokumenterad planering, fungerande rutiner för kontroll/underhåll samt praktiskt genomförbara skyddsåtgärder (tekniska, organisatoriska och personliga) avgörande för att hantera riskerna som är typiska vid arbete med motorkap.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas