Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Motorsågsutbildning nivå S - Säkerhet och hantering av motorsåg vid tillvaratagande av stormfällda träd

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Motorsågsutbildning nivå S - Säkerhet och hantering av motorsåg vid tillvaratagande av stormfällda träd

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Utbildningstid:

2 dagar på plats.

Förkunskaper:

Motorsåg AB-behörighet.

Motorsågsutbildning (nivå S) syftar till att ge deltagarna kunskaper så att de på ett säkert och kontrollerat sätt kan tillvarata och arbeta med skadade eller stormfällda träd.

Motorsågsutbildning (Nivå S)

  • Säkerhetsregler och arbetarskydd
  • Arbetsteknik med motorsåg
  • Tillvaratagande av skadade/stormfällda träd
  • Teoretiskt och praktiskt prov

Vad säger lagen?

AFS 2023: 11 5 kap. 16 § Arbetsgivaren ska se till att den som arbetar med en motorkedjesåg har avlagt ett teoretiskt och praktiskt prov med godkänt resultat, som visar att personen har kunskaper, som motsvarar de arbetsuppgifter som ska utföras.

Om området och gällande regelverk

Arbete med motorkedjesåg i samband med stormfällda eller skadade träd handlar i praktiken om att kapa, kvista och ibland kapa upp stammar som ligger i spänn eller är delvis upphängda. Till skillnad från planerad fällning är materialet ofta instabilt: rotvältor kan resa sig, stammar kan rulla, och grenar står under tryck och drag. Arbetsmiljön präglas därför av snabbt skiftande risker, svårbedömda spänningsförhållanden och behov av att arbeta metodiskt för att undvika okontrollerade rörelser i virket.

Arbetsmoment och riskbild

De mest typiska olycksriskerna vid stormfällt virke är kopplade till kast (kickback), fastklämning av svärd/kedja, stammar som slår tillbaka när spänningar släpper, samt fallande eller upphängda träd och grenar. Ofta tillkommer risker från underlag och omgivning, som halkiga ytor, begränsad sikt, arbete nära väg, elledningar eller andra personer och maskiner i samma område.
  • Riskerna påverkas starkt av trädets läge (till exempel hängande, rotvälta, brytmånsskador) och av hur tryck- och dragzoner ser ut i stammen.
  • Buller och vibrationer från sågning kan bidra till belastning och ohälsa, vilket i sin tur kan öka sannolikheten för misstag när arbetet pågår länge eller under tidspress.
  • Ensamarbete och avstånd till hjälp är en praktisk faktor i skogs- och röjningsmiljöer, vilket gör planering av kommunikation, första hjälpen och larmvägar relevant.

Om regelverket i Sverige

Det övergripande ramverket är arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en riksdagslag. Lagen anger bland annat att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och se till att arbetet kan utföras under säkra förhållanden. I praktiken innebär det att risker behöver undersökas och bedömas i förväg, att arbetssätt och instruktioner behöver vara tydliga, och att rätt utrustning ska finnas och vara anpassad till arbetsuppgiften. För motorkedjesågsarbete blir Arbetsmiljöverkets mer detaljerade föreskrifter centrala. AFS 2023:11 (myndighetsföreskrift) reglerar bland annat hur arbetsutrustning ska användas säkert och hur personlig skyddsutrustning ska hanteras. I 5 kap. 16 § ställs ett uttryckligt krav på att arbetsgivaren ska säkerställa att den som arbetar med motorkedjesåg har klarat både teoretiskt och praktiskt prov som visar kunskaper i nivå med de arbetsuppgifter som ska utföras. Det gör att dokumenterad kompetens blir en arbetsmiljöfråga, inte bara en ”bra att ha”-fråga. Personlig skyddsutrustning (exempelvis sågskyddsbyxor, hjälm med visir och hörselskydd, skyddskängor och handskar) är en central riskreducerande barriär, men den ersätter inte säkra arbetsmetoder. Arbetsmiljöverket beskriver också arbetsgivarens ansvar för val, tillhandahållande och underhåll på sin sida om personlig skyddsutrustning.

Ansvariga myndigheter och praktisk efterlevnad

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och tar fram föreskrifter med stöd av bland annat arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Vid inspektioner ligger fokus ofta på att riskhantering fungerar i praktiken: att riskbedömningar är relevanta för den faktiska terrängen och virket, att utrustningen är kontrollerad och underhållen, och att kompetenskrav och instruktioner är tydligt kopplade till arbetsuppgifterna. Som kompletterande vägledning används även Arbetsmiljöverkets bransch- och ämnessidor, till exempel användning av arbetsutrustning, där arbetsgivarperspektivet (riskbedömning, instruktioner, underhåll och säker användning) knyts till föreskriftskraven. I skogsbranschen är det vanligt att kompetens och färdighet dokumenteras via etablerade branschmodeller och valideringar. Sådana upplägg är i sig inte lag, men kan i praktiken användas för att visa att kraven på kunskap och prov i föreskrifterna är uppfyllda för just de arbetsmoment som ingår, särskilt när arbetet avser svårbedömda situationer som stormfällt virke.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas