Hoppa till innehåll

NIS2 - Cybersäkerhetslagen - Så uppfyller ni lagkraven och bygger ett robust försvar mot cyberhot

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2 695,00 kr
Exkl. moms

Om kursen

Cybersäkerhetslagen (NIS2) är en grundläggande utbildning för dig som behöver förstå om din organisation omfattas av den nya lagstiftningen och vad organisationen i så fall behöver göra. Syftet med cybersäkerhetslagen är att skapa en hög nivå av cybersäkerhet i samhället och genom detta hindra att incidenter leder till stora problem för basala samhällsfunktioner. I kursen får du även förståelse för hur cybersäkerhetslagen förhåller sig till andra regelverk som dataskyddsförordningen och säkerhetsskyddslagen. En viktig del med cybersäkerhetslagen är att stärka kompetensen och förbättra cybersäkerhetskulturen. Stora krav ställs på ledningen. Cybersäkerhetslagen har tydliga krav på utbildning både för ledningen och andra. Under kursen beskrivs även de specifika krav som ställs på riskbaserat förebyggande arbete, vilka säkerhetsåtgärder som behöver hanteras samt anmälnings- och rapporteringsskyldigheter. En viktig del är att förstå vad en incident är och hur den ska hanteras. I kursen gås även igenom reglerna för tillsyn samt de kännbara sanktioner som kan bli aktuella vid bristande efterlevnad. Efter kursen kan du påbörja arbetet med cybersäkerhetslagen och genom det skapa förutsättningar för din organisation att få en högre nivå av motståndskraft mot cyberhot samtidigt som den hanterar lagkraven.

Innehåll

  • Förstå cybersäkerhetslagen och hur den hänger ihop med NIS2-direktivet
  • Förstå kopplingar mellan cybersäkerhetslagen, GDPR, säkerhetsskyddslagen och annan relevant lagstiftning
  • Bedöma om din organisation omfattas genom klassifikation av storlek och viktighet och de två bilagor som visar branscher
  • Förstå begreppet verksamhetsutövare och den anmälningsskyldighet som finns för dessa
  • Regler för anmälningsskyldighet och tidsramar för anmälan
  • Skillnaden mellan väsentliga och viktiga verksamhetsutövare
  • Ledningens ansvar för riskhantering och säkerhetskultur och att vara utbildad
  • Vilka säkerhetsåtgärder som krävs som strategier, personalsäkerhet och kontinuitetshantering
  • Säkerhetsåtgärder för att hantera leverantörskedjan
  • Incidentrapportering av betydande incidenter
  • Tillsynsmyndigheternas och CSIRT-enhetens roll
  • Tillsynsåtgärder, sanktionsavgifter och förbud att utöva ledningsfunktion

Om området och gällande regelverk

Arbete med cybersäkerhet i större och samhällsviktiga verksamheter handlar i praktiken om att kunna leverera tjänster stabilt och säkert trots cyberhot som intrång, utpressningstrojaner, driftstörningar, sabotage och leverantörsrelaterade incidenter. Det omfattar vanligtvis styrning och ansvar i ledningen, riskhantering av it- och OT-miljöer, kravställning på leverantörer, kontinuitetsplanering samt förmåga att upptäcka och rapportera incidenter inom givna tidsramar.

Regelverket i korthet

Den EU-rättsliga utgångspunkten är Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2555 (NIS 2-direktivet), som anger minimikrav på cybersäkerhet och incidentrapportering för ett brett urval av sektorer och digitala tjänster. Eftersom ett direktiv inte gäller direkt som lag i medlemsstaterna genomförs kraven i svensk rätt genom nationell lagstiftning och kompletterande föreskrifter. I Sverige har NIS2 genomförts genom cybersäkerhetslag (2025:1506), som trädde i kraft den 15 januari 2026 och samtidigt upphävde lag (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster. Lagens tillämpning bygger bland annat på vilka sektorer och typer av verksamheter som omfattas samt i många fall storlekskriterier (med särskilda regler för vissa aktörer).

Centrala krav i svensk rätt

Cybersäkerhetslag (2025:1506) utgår från att verksamhetsutövare ska ha ett systematiskt och riskbaserat arbete med tekniska, operativa och organisatoriska säkerhetsåtgärder. I praktiken brukar det innebära att cybersäkerhet blir en del av ordinarie styrning: policyer, kontrollmiljö, uppföljning, dokumentation, och att åtgärder kan behöva kunna påvisas vid tillsyn.
  • Riskanalys och styrning av säkerheten i nätverks- och informationssystem.
  • Incidenthantering: upptäckt, triage, eskalering, åtgärd och återställning.
  • Kontinuitets- och krishantering, inklusive planer för driftstörningar.
  • Leverantörs- och leveranskedjesäkerhet (t.ex. krav i avtal, uppföljning och beroendeanalys).
  • Säkerhet vid anskaffning, utveckling och underhåll, samt hantering av sårbarheter och patchning.
En tydlig praktisk del av regelverket är incidentrapportering. Enligt cybersäkerhetslag (2025:1506) ska en betydande incident normalt upplysas ”så snart det kan ske”, dock senast inom 24 timmar från kännedom, följt av incidentanmälan inom 72 timmar (med särskilda tidskrav för vissa tjänster) och därefter slutrapport inom en månad. Kraven gör att loggning, övervakning, beslutsvägar och dokumentation behöver fungera även under press.

Tillsyn, sanktioner och kopplingar till andra regelverk

Tillsynen är sektorsindelad. cybersäkerhetsförordning (2025:1507) kompletterar lagen och pekar ut tillsynsmyndigheter för olika sektorer (exempelvis energi, transporter, digital infrastruktur och delar av hälso- och sjukvård), samt reglerar vissa rapporteringsvägar. Tillsyn kan i praktiken innebära krav på att lämna underlag, visa hur risker hanteras, och att kunna redogöra för hur incidenter bedöms och rapporteras. Vid brister kan ingripanden ske genom förelägganden och, i vissa fall, sanktionsavgifter. Cybersäkerhetslag (2025:1506) innehåller också en sanktionsmodell som knyter nivåer till om verksamhetsutövaren klassas som väsentlig eller viktig och till global omsättning, vilket gör att efterlevnad ofta hanteras som en ledningsfråga snarare än enbart en it-fråga. Regelverken överlappar ibland. Incidenter kan samtidigt vara personuppgiftsincidenter enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR), förordning (EU) 2016/679, vilket i praktiken kan kräva parallell hantering av rapportering, kommunikation och dokumentation. För verksamheter som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller bedriver säkerhetskänslig verksamhet kan dessutom säkerhetsskyddslag (2018:585) ställa mer långtgående krav, särskilt kring skyddsvärden, säkerhetsskyddsanalys och personalsäkerhet.

Alla utbildningar kan företagsanpassas