Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

OSA - Organisatorisk och social arbetsmiljö - AFS 2023:2, kap 2 organisatorisk och social arbetsmiljö

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2 395,00 kr
Exkl. moms

Om kursen

I utbildningen får chefer och medarbetare lära sig om organisatorisk och social arbetsmiljö. Utbildningen berör faktorer som bidrar till ohälsa och hur rutiner kan etableras för att hantera förekomst av kränkande särbehandling. Den utgår från föreskriften AFS 2023:2, kap 2 organisatorisk och social arbetsmiljö.

I kursen lär du dig

  • Bakgrund till föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö
  • Definitioner
  • Faktorer som bidrar till ohälsa
  • Ohälsosam arbetsbelastning
  • Krav i arbetet som är starkt psykiskt påfrestande
  • Arbetstid
  • Kränkande särbehandling
  • Rutiner vid kränkande särbehandling
  • Mål för sociala och organisatoriska frågor
  • Kunskaper och befogenheter
  • Lathund och checklista
  • Reflektionsuppgifter

Om området och gällande regelverk

Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) handlar om hur arbetet planeras, leds och följs upp, och hur samarbetet fungerar i praktiken. Det omfattar bland annat krav och resurser i arbetet, tydlighet i roller och ansvar, arbetstidens förläggning samt hur arbetsplatsen hanterar konflikter och kränkande särbehandling. I många verksamheter blir OSA-frågorna särskilt synliga vid hög arbetsbelastning, snabba omställningar, bemanningsbrist, ensamarbete eller när arbetet är starkt psykiskt påfrestande.

Rättslig utgångspunkt och ansvar

Den övergripande ramen för arbetsmiljöarbetet finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en svensk lag beslutad av riksdagen. Lagen anger i breda ordalag att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och arbeta för en god arbetsmiljö. Det inkluderar även organisatoriska och sociala faktorer, även om dessa ofta kräver mer konkretisering för att bli hanterbara i vardagens styrning och prioriteringar. Regeringens mer detaljerade reglering och bemyndiganden finns bland annat i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Med stöd av förordningen kan Arbetsmiljöverket besluta bindande föreskrifter (AFS) och komplettera med allmänna råd, som beskriver exempel på hur regler kan tillämpas i praktiken.

OSA-krav i AFS 2023:2 (kapitel 2)

De centrala svenska kraven om OSA finns i AFS 2023:2 (kapitel 2), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Föreskriften är en del av Arbetsmiljöverkets moderniserade regelstruktur och konkretiserar vad som förväntas av arbetsgivare i frågor som rör till exempel ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Kapitel 2 i AFS 2023:2 motsvarar i sak de tidigare OSA-reglerna i AFS 2015:4, som i och med den nya strukturen har upphävts. För verksamheter innebär det ofta att arbetssätt och dokumentation behöver kopplas tydligt till den nya kapitelindelningen, även om många grundprinciper är desamma. I praktiken brukar OSA-kraven i kapitel 2 landa i ett behov av att tydliggöra mål och arbetssätt, och att skapa fungerande rutiner för tidig hantering av risker. Exempel på områden som ofta behöver omsättas i konkreta rutiner är:
  • balans mellan krav och resurser (till exempel bemanning, prioriteringar och handlingsutrymme),
  • hantering av arbetsuppgifter som är starkt psykiskt påfrestande (till exempel svåra kundmöten eller utsatthet),
  • arbetstidens förläggning och återhämtning (till exempel skift, jour, övertid),
  • förebyggande arbete och tydliga rutiner vid kränkande särbehandling (inklusive hur ärenden tas emot, utreds och följs upp).

Systematik, EU-ram och tillsyn

OSA hanteras normalt som en integrerad del av det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1. Det innebär att organisatoriska och sociala risker förväntas undersökas och bedömas regelbundet, åtgärder planeras och genomföras, och effekterna följas upp. I många organisationer blir uppgiftsfördelning, chefernas praktiska mandat och tillgång till stödresurser (till exempel HR och företagshälsovård) avgörande för att kraven ska fungera i vardagen. Svenska arbetsmiljöregler bygger också på EU-rättsliga principer om förebyggande arbetsmiljöarbete, särskilt ramdirektivet 89/391/EEG. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och kan vid inspektioner granska hur arbetsgivaren arbetar med OSA i praktiken, till exempel om det finns kända risker som inte fångas upp, om rutiner saknas eller om åtgärder inte får genomslag. Som praktiskt stöd publicerar Arbetsmiljöverket även vägledande information om OSA kopplat till organisatorisk och social arbetsmiljö. Sådant stöd är inte bindande på samma sätt som föreskrifter, men kan hjälpa till att översätta regelkrav till fungerande arbetssätt i olika typer av verksamheter.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas