Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Overhead Crane & Securing of Load - Repetition - English

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2300 kr
Exkl. moms

Målgrupp/Target audience

Motivera Overhead Crane & Securing of Load E-learning – Repetition – is a digital training for crane operators who need repetition of their knowledge of the operation and handling of cranes and loads.

Syfte/Purpose

The course covers important information for the crane operator and the person who connects, and emphasizes risk assessment and the importance of following standards and regulations.

Upplägg/Course structure

This digital course takes from 40 minutes to one and a half hours to complete. It is important that you listen to all the speaker audio and watch all the films in their entirety. Including the Scenarios with all interactions and coaching feedback. In order to complete the Quiz and the Final Exam. After each section, a shorter test follows, where you must have at least 75% of the questions answered correctly in order to continue in the program.

The e-learning ends with a final test where questions from all sections are mixed. To be approved, you must answer 80% of the questions correctly.

After passing the test, the system generates a certificate in PDF format. This can be printed from any computer. The certificate is also saved on your personal page. You can log in there at any time and download, or print it, when you need it.

Om området och gällande regelverk

Arbete med travers- och andra takgående kranar handlar i praktiken om att lyfta, förflytta och positionera gods i exempelvis verkstäder, lager, industri och underhållsmiljöer. Momenten omfattar inte bara körning av kranen, utan också lastkoppling (val av lyftredskap, stroppning, koppling i krok), signalering/kommunikation och att skapa säkra lyftvägar och avspärrningar. Olycksriskerna är ofta kopplade till fallande eller svängande last, kläm- och krosskador, felaktigt valda eller skadade lyftredskap, bristande sikt/kommunikation samt oplanerade rörelser vid inbromsning, sneddrag eller hakning.

Arbetsmiljörättslig grund och ansvarsfördelning

Det övergripande regelverket utgår från Arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger grundprincipen att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och anpassa arbetet till människans förutsättningar. För lyftarbete får detta ofta konkreta följder i form av krav på planering, tydliga instruktioner, kända roller (t.ex. kranförare, lastkopplare och signalgivare), samt att utrustning och arbetsmetoder väljs så att riskerna hålls på en acceptabel nivå. Kraven på ett fortlöpande, dokumenterat och uppföljningsbart arbetssätt återfinns i Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:1). I en lyftmiljö brukar detta bland annat innebära att risker undersöks och bedöms innan arbetssätt eller uppdrag ändras, att avvikelser och tillbud utreds för att förhindra upprepning, och att rutiner finns för att säkerställa att den som leder eller utför lyft har rätt förutsättningar (tid, instruktioner, kommunikationshjälpmedel och kännedom om begränsningar).

Regler om användning av kranar, lyftredskap och skydd

De mer operativa kraven kring hur arbetsutrustning ska användas säkert finns samlade i Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11). Föreskriften knyter ihop typiska lyftfrågor som lämplighetsbedömning av utrustning för uppgiften, krav på kontroll/underhåll och att risker hanteras med tekniska och organisatoriska åtgärder före personliga skydd. I praktiken berör detta bland annat att lyftredskap används inom sin märkta kapacitet, att lastens tyngd och tyngdpunkt beaktas, att lyft genomförs med kontrollerade rörelser och säkra kommunikationsrutiner, samt att riskområden under och intill last hålls fria från personer.
  • Riskbedömning och arbetsberedning/lyftplan vid återkommande eller komplexa lyft (t.ex. lyft nära personal, över maskiner eller i trånga utrymmen).
  • Löpande kontroll av utrustningens skick, inklusive att skadade stroppar, kättingar, schacklar, krokar och lyfttillbehör tas ur bruk.
  • Tydlig samordning mellan förare och lastkopplare, med överenskomna signaler och stoppregler när sikt saknas.
  • Avspärrningar och säkra lyftvägar för att minska exponering för hängande last och pendelrörelser.

Produktkrav, CE-märkning och standarder

När kranar och vissa lyfttillbehör köps in eller tas i drift är produktreglerna centrala. I Sverige hanteras detta genom Produkter – maskiner (AFS 2023:4), som kopplar till EU:s produktlagstiftning om maskinsäkerhet. För många produkter i lyftkedjan är EU:s direktiv 2006/42/EG (Maskindirektivet) fortfarande den centrala rättsakten under en övergångsperiod, samtidigt som den nya förordningen (EU) 2023/1230 (Maskinförordningen) successivt tar över på EU-nivå. I vardagen märks detta framför allt genom krav på att nya maskiner och vissa tillbehör ska ha korrekt CE-märkning, bruksanvisningar och teknisk dokumentation, och att ombyggnader eller speciallösningar behöver hanteras så att säkerhetsnivån inte försämras. Utöver bindande lag och föreskrifter används ofta standarder (t.ex. SS-EN) som branschpraxis för konstruktion, provning, märkning och kontroll av lyftutrustning. Standarder är normalt frivilliga, men de kan få stor praktisk betydelse genom att de ger etablerade metoder för att visa att krav på säkerhet och riskreducering är uppfyllda. Den huvudsakliga tillsynsmyndigheten för arbetsmiljöfrågor vid lyftarbete är Arbetsmiljöverket, som både utfärdar föreskrifter och genomför inspektioner. För kontroll och besiktning i praktiken anlitas ofta externa kontrollorgan; dessa verkar typiskt inom ramar som påverkas av ackreditering och etablerade kontrollrutiner i branschen.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas