Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Röjsågsutbildning RA

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Röjsågsutbildning RA

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Syfte/mål

Motiveras Röjsågsutbildning RA syftar till att utbilda kursdeltagaren i en säker och ergonomisk hantering av röjsåg. Målet är att ge en övergripande kunskap om röjsågens tekniska beskaffenhet och grundfunktioner, dess skötsel och hantering för enklare röjningsarbeten som röjning av gräs och sly.

Röjsågskortet har två olika nivåer, RA och RB, plus en specialklass: RT. Varje nivå är anpassad för de olika typerna av användning och underhåll. För att få röjsågskörkort krävs ett godkänt resultat på ett teoretiskt och praktiskt prov för respektive nivå.

RA-nivån är grunden och den nivå som brukaren skall behärska och klara först. Denna nivå täcker även specialklassen RT som handlar om grästrimning med ett skärverktyg av plast.

Nivå RB behandlar skogsröjning och där handlar det om att lära sig arbetsteknik för röjning av ungskog och underväxtröjning.

Innehåll

  • Gällande säkerhetsbestämmelser
  • Risker med röjmotorsåg
  • Att starta och hantera en röjmotorsåg
  • God ergonomi vid hantering av röjmotorsåg
  • Justering av sele och såg för olika typer av arbeten
  • Arbetssätt och användning vid röjning av sly och grästrimning
  • Daglig skötsel och kontroll av utrustning (röjsåg, klinga, gräskniv, grästrimmer, skydd, samt filning och skränkning)
  • Slutprov – teoretiskt och praktiskt

Tidsåtgång

1 dag

Vad säger lagen?

AFS 2023: 11 5 kap. 17 § Arbetsgivaren ska se till att den som arbetar med en röjsåg, har genomgått en utbildning för den typ av arbete som ska utföras och har kunskaper för det arbetet. Utbildningen ska ta upp de olycksrisker, som förekommer i arbetet.

Om området och gällande regelverk

Arbete med röjsåg förekommer i allt från parkskötsel och ledningsgator till vägkanter och enklare skogsröjning. I praktiken handlar det om att med ett bärbart motordrivet verktyg kapa gräs, sly och mindre träd med trimmerhuvud eller klinga, ofta i ojämn terräng och nära andra funktioner i verksamheten. Arbetet är rörligt och växlar mellan kapning, förflyttning, kontroll av utrustning samt påfyllning och enklare underhåll.

Vanliga riskbilder i röjningsarbete

Riskerna är typiskt kopplade till både den roterande skärutrustningen och den omgivande miljön. De behöver hanteras genom val av utrustning, arbetsteknik, avspärrning/säkerhetsavstånd, personlig skyddsutrustning och planering av arbetets upplägg.
  • Träffskador från klinga/trimmerhuvud samt kast av sten, pinnar och metallföremål (särskilt vid arbete i "skräpiga" ytor).
  • Hög ljudnivå och hand-arm-vibrationer, där den faktiska exponeringen påverkas av maskinval, varvtal, arbetsmetod och underhåll.
  • Belastningsergonomi: statisk belastning i axlar/rygg, ensidiga rörelser och felinställd sele som ger onödigt höga muskelkrafter.
  • Bränslehantering, varma ytor och avgaser vid förbränningsmotordrift, samt brandrisk vid felaktig förvaring eller spill.
  • Omgivningsrisker: arbete nära trafikerade ytor, branta slänter, dolda hinder och närvaro av andra personer på arbetsplatsen.

Rättslig ram: från lag till myndighetsföreskrifter

Den övergripande skyldigheten att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet följer av arbetsmiljölagen (1977:1160). Lagen kompletteras av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS), som är mer konkreta regler om hur risker ska hanteras i olika typer av arbeten. I praktiken innebär det att arbetsgivaren behöver kunna visa att risker är undersökta och åtgärdade, och att arbetet är organiserat så att det kan utföras säkert. Det systematiska arbetssättet regleras numera i AFS 2023:1, som trädde i kraft den 1 januari 2025. Kraven knyter ihop sådant som riskbedömningar, instruktioner, kompetens, uppföljning och dokumentation. För röjningsarbete blir detta ofta synligt i hur man planerar arbetsområdet (tillträde, avspärrning, ensamarbete), väljer utrustning och ser till att det finns rutiner för kontroll och underhåll.

Särskilda krav för röjsåg samt buller och vibrationer

Reglerna om säker användning av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning finns i AFS 2023:11 (i kraft från 1 januari 2025). I 5 kap. om motorkedjesågar och röjsågar anges bland annat att arbetsgivaren ska säkerställa att den som arbetar med röjsåg har utbildning och kunskaper för den typ av arbete som ska utföras (se AFS 2023:11, 5 kap. 17 §). Samma kapitel knyter också arbetet till krav på riskbedömning, tillverkarens instruktioner, lämplig skyddsutrustning och ordning kring exempelvis första förband och hantering av sågarna i drift och underhåll. För buller, vibrationer och andra arbetsmiljörisker som ofta är centrala vid röjsågsarbete finns samlade bestämmelser i AFS 2023:10 (i kraft från 1 januari 2025). Kraven handlar i praktiken om att bedöma exponeringen och därefter vidta tekniska och organisatoriska åtgärder, till exempel genom val av maskin och skärutrustning, service/filning för att minska vibrationer, planerade pauser och arbetsrotation samt korrekt inställd sele för att minska belastningen.

Ansvariga myndigheter och branschpraxis

Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet för arbetsmiljöreglerna och kan vid inspektion ställa krav på åtgärder, till exempel genom förelägganden eller förbud. Kraven i AFS riktar sig i första hand till arbetsgivare (och i vissa fall även till andra som råder över arbetsförhållanden), vilket gör att roller, instruktioner och arbetsledning blir en viktig del av säkerhetsarbetet i verksamheter där röjsåg används. Utöver de formella kraven är det vanligt i skogs- och grönytebranschen att kompetens dokumenteras genom olika utbildningsbevis, såsom röjsågskort. Ett sådant kort är i sig inte en lagstadgad licens, men används ofta som ett praktiskt sätt att kunna visa att utbildningskravet och kunskapsnivån enligt regelverket är uppfyllda för den aktuella arbetsuppgiften.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas