Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Säkra lyft med lyftredskap - Teori

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Säkra lyft med lyftredskap - Teori

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Beskrivning

Deltagarna lär sig koppla och använda lyftredskap effektivt och utan att säkerheten sätts på spel. Därmed ökar produktiviteten, samtidigt som risken för skador på människor och material minskar. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska arbetstagare och inhyrd arbetsplats som hanterar lyftanordningar och lyftredskap ha dokumenterad kunskap. Kursen är anpassad till svenska lagar, föreskrifter och standarder.

Deltagaravgift 2 100 kr per person, exklusive moms.

Kursinnehåll

  • Lyftdon, användning och funktion
  • Roller och ansvar vid lyftarbete
  • Riskbedömning
  • Arbetsmiljölagen, föreskrifter och standarder
  • Terminologi
  • Lastkoppling
  • Lyftredskap
  • Signaler och tecken
  • Säkerhetsregler för lastkopplare
  • Teoriprov

Målgrupp

  • Personal som ska använda lyftanordningar och/eller lyftredskap.

Intyg och uppföljning

  • Efter godkänt prov skickar Ramirent utbildningsbevis till kursdeltagarna.
  • Kompetensen registreras i ID06 kompetensdatabas.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i svenska språket.

Om området och gällande regelverk

Säkra lyft med lyftredskap handlar i praktiken om att planera och genomföra lyft med exempelvis kran, travers, telfer eller andra lyftanordningar där lasten kopplas med kätting-, stålwire- eller textilstroppar, schacklar, krokar, lyftok och liknande hjälpmedel. Arbetet omfattar moment som lastkoppling (slingning/stroppning), bedömning av lastens tyngdpunkt, kontroll av märkning och kapacitet (WLL), val av infästningspunkter samt tydlig kommunikation mellan lastkopplare och förare. Vanliga risker är fallande eller pendlande last, kläm- och krosskador, överlast, felaktiga vinklar i stroppar samt skador på lyftredskap som inte upptäcks i tid.

Regelverkets uppbyggnad och ansvar

Den övergripande ramen finns i arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall, samt i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Arbetsmiljöverket är central tillsynsmyndighet och preciserar kraven genom bindande föreskrifter (AFS). Parallellt påverkas området av EU:s produktregler (till exempel CE-märkning) för ny utrustning som släpps ut på marknaden, medan standarder (SS-EN/ISO) ofta används som branschpraxis för att specificera tekniska krav och kassationskriterier.

Systematiskt arbetsmiljöarbete och riskbedömning

Grundkrav på hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras och följas upp finns i AFS 2023:1. För lyftarbeten innebär det typiskt att risker undersöks och bedöms innan arbetet startar och vid förändringar (till exempel ny lasttyp, ny lyftplats eller annan lyftmetod), samt att åtgärder beslutas, dokumenteras och kontrolleras. I riskbedömningen brukar man behöva ta höjd för exempelvis arbetsområde och spärrzoner, samtidiga arbeten i närheten, siktförhållanden, väder/vind vid utomhuslyft, underlagets bärighet, lastens stabilitet samt hur kommunikation och signalering ska ske.

Användning av lyftanordningar och lyftredskap

De mer konkreta kraven vid användning av arbetsutrustning, inklusive lyft, finns i AFS 2023:11, som trädde i kraft den 1 januari 2025 (konsoliderad med senare ändringar). Föreskriften omfattar bland annat val och användning av lyftredskap, krav på att utrustning ska vara lämplig för uppgiften, samt att den ska hanteras och förvaras så att den inte skadas. I praktiken kopplas detta ofta till rutiner för daglig tillsyn (synliga skador, deformationer, slitage), återkommande kontroller/besiktningar enligt tillämpliga intervall, samt hantering av avvikelser när utrustning misstänks ha tagit skada. En viktig del i AFS 2023:11 är kravet att arbetsgivaren ska kunna visa att arbetstagare (och inhyrd personal) som använder lyftanordningar eller lyftredskap har praktiska och teoretiska kunskaper om säker användning, och att sådan dokumentation ska kunna hållas tillgänglig även på gemensamma arbetsställen. Tidigare hänvisade många verksamheter direkt till AFS 2006:6, som numera är upphävd och i huvudsak inarbetad i den nya regelstrukturen.

Tillsyn, sanktioner och dokumentationsspår

Arbetsmiljöverket kan vid inspektion efterfråga både tekniska underlag och hur arbetet styrs i praktiken, exempelvis skriftliga instruktioner/lyftplaner, kontroll- och underhållsunderlag, samt dokumenterad kompetens. Vissa överträdelser i föreskriftsområdet kan också vara kopplade till sanktionsavgifter, vilket gör att spårbar dokumentation och tydliga rutiner ofta får stor betydelse i riskutsatta lyftmiljöer.
  • Typiska styrande dokument i lyftarbeten är riskbedömning (inför moment eller arbetsmoment), instruktion för lastkoppling och signalering, kontrollrutiner för lyftredskap samt rutiner för att ta ur skadad utrustning ur drift.
  • Vanliga tekniska hållpunkter är märkning/identifiering av redskap, hantering av slingvinklar och kanttryck, samt kassationskriterier enligt tillverkarens anvisningar och vedertagna standarder.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas