Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

Säkrare lyft ISO - Teori & praktik

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Säkrare lyft ISO - Teori & praktik

Denna utbildning kan företagsanpassas.

0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

PDF Kursplan: Säkrare lyft ISO – Teori & praktik (kursdatum och orter) Detta dokument är en kursplan för Säkrare lyft ISO – Teori & praktik och fungerar som ett praktiskt planeringsunderlag för verksamheter som behöver säker... Ladda ner
Beskrivning

Utbildningen ger grundläggande kunskap i att genomföra en lyftoperation på ett säkert sätt. Användning av lyftanordningar och lyftredskap kräver praktisk, teoretisk och dokumenterad kunskap. Deltagarna lär sig koppla och använda lyftredskap effektivt samt dirigera en kran utan att säkerheten sätts på spel. Därmed ökar användarnas produktivitet, samtidigt som risken för skador på människor och material minskar. Kursen är anpassad till svenska lagar, föreskrifter och standarder. Praktiska övningar genomförs med hjälp av en lyftanordning.

Deltagaravgift 3 500 kr per person, exklusive moms.

Viktigt! Alla deltagare skall ha med skyddsskor och varsel-/oömma kläder.
Praktiken sker utomhus så tänk även på att ta med varma kläder vid kyla och regnkläder vid dåligt väder.

Kursinnehåll

  • Kursorientering
  • Arbetsmiljölagen, föreskrifter och standarder
  • Användning och egenkontroll av olika lyftredskap
  • Roller och ansvar vid lyftarbete
  • Riskbedömning
  • Terminologi
  • Lyftvinklar
  • Signaler och tecken
  • Regler vid lyft med personkorg
  • Teoretiskt och praktiskt prov

Målgrupp

  • Personal som ska koppla last med lyftredskap samt dirigera en lyftanordning.
  • Kursen vänder sig till alla som är engagerade i lyftarbete med stationära eller mobila kranar, byggkranar och liknande kranar.

Intyg och uppföljning

  • Efter godkänt prov skickar Ramirent utbildningsbevis till kursdeltagarna.
  • Kompetensen registreras i ID06 kompetensdatabas.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i svenska språket.

Om området och gällande regelverk

Säkra lyft handlar i praktiken om att planera, genomföra och avsluta lyft där last förflyttas med kran, travers, telfer eller liknande lyftanordning och där lasten kopplas med lyftredskap som kätting-, stålwire- eller bandsling, schacklar, lyftok och krokar. Arbetet sker ofta i miljöer med trånga passager, annan pågående verksamhet och växlande väder, vilket gör att kommunikation, arbetsmetod och kontroll av utrustning blir avgörande för att undvika tappad last, klämning, pendling eller kollision.

Praktisk verksamhet och typiska risker

Riskbilden vid lyft uppstår både av själva lasten (tyngdpunkt, fästyta, skrymmande gods) och av förutsättningarna runt omkring (sikt, vind, markförhållanden, närhet till el, samtidiga transporter). En central del av arbetssättet är därför att välja rätt lyftredskap, dimensionera för last och lyftvinklar, och säkerställa att signalering mellan kopplare/signalman och kranförare är entydig.
  • Fallande eller svängande last vid felaktig koppling, fel redskap eller underskattad vikt.
  • Kläm- och påkörningsrisk i lastens rörelseområde och vid uppställningsplats.
  • Fel på utrustning (slitage, deformation, skador) som inte fångas i fortlöpande tillsyn.
  • Särskilda konsekvenser vid personlyft, där små avvikelser kan få allvarliga följder.

Rättslig ram i Sverige

Den övergripande grunden är arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och anpassa arbetet till människans förutsättningar. Lagen är en ramlag: många mer konkreta krav finns i Arbetsmiljöverkets bindande föreskrifter (AFS), som tas fram med stöd av bemyndiganden i lagen och som Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över. Utöver lag och föreskrifter påverkas området av EU-regler för produkter. För maskiner och vissa säkerhetskomponenter är kraven harmoniserade inom EU, vilket bland annat tar sikte på konstruktionssäkerhet, bruksanvisningar och CE-märkning när utrustning släpps ut på marknaden.

Systematiskt arbetsmiljöarbete och planering av lyft

Ett säkert lyftarbete bygger normalt på ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Systematiskt arbetsmiljöarbete – grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar (AFS 2023:1). I lyftsammanhang brukar detta ta sig uttryck i att risker undersöks i förväg, att åtgärder bestäms (t.ex. avspärrningar, lyftplan, val av lyftredskap, kommunikationssätt) och att genomförandet följs upp när förutsättningarna ändras. I praktiken blir gränssnittet mellan olika roller viktigt: vem som leder lyftet, vem som ger signaler, vem som ansvarar för avspärrning och vem som stoppar arbetet vid avvikelse. På gemensamma arbetsställen behöver samordning fungera så att lyftet inte utsätter andra arbetstagare för risk.

Användning, kontroll och personlyft

De mer specifika kraven för säker användning av arbetsutrustning, inklusive lyftanordningar och lyftredskap, finns i Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning (AFS 2023:11). Föreskrifterna rör bland annat att utrustning ska vara lämplig för ändamålet, användas inom sina gränser och hållas i sådant skick att den är säker. Ett återkommande praktiskt krav är att arbetsgivaren ska kunna visa dokumentation över att den som använder lyftutrustning har praktiska och teoretiska kunskaper för säker användning. Personlyft med arbetskorg/personkorg betraktas normalt som ett särskilt riskfyllt arbete och omfattas av mer långtgående krav på utrustningens utformning och användning, samt på planering och räddningsberedskap. I många verksamheter innebär detta att personlyft hanteras som ett undantagsfall som kräver tydliga beslut, avgränsningar och kontroll av både anordning och arbetsmetod.

Produktkrav och standarder (ISO/EN)

När det gäller själva produkten (t.ex. nya kranar, lyftredskap eller säkerhetskomponenter) är svenska krav för maskiner samlade i Produkter – maskiner (AFS 2023:4), som i sin tur bygger på EU:s maskinregelverk. EU har beslutat en ny maskinförordning, förordning (EU) 2023/1230, som enligt Arbetsmiljöverkets sammanställning om den nya maskinförordningen börjar tillämpas den 20 januari 2027. Parallellt används ofta frivilliga standarder (t.ex. ISO- och EN-standarder) som praktiska ”lösningar” för dimensionering, kontroll, signalering och arbetsmetoder; de är inte lag i sig, men kan få stor betydelse i hur säkerhetsnivån faktiskt uppnås och dokumenteras.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas