Hoppa till innehåll

Ställningsutbildning, 2-9 meter

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Ställningsutbildning, 2-9 meter

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska alla som monterar/demonterar eller väsentligen förändrar en byggnadsställning ha genomgått dokumenterad utbildning oavsett tidigare erfarenhet. Ställningsutbildning allmän ger behörighet att arbeta med ställningar på 2-9 meter. Den som leder eller övervakar arbetet ska ha minst samma utbildningsnivå.

Kursinnehåll

  • Lagar och regelverk
  • Planering
  • Dimensionering
  • Material
  • Utförande
  • Tillsyn
  • Personligt skydd
  • Monteringsanvisningar
  • Teoriprov

Målgrupp

  • Personal som monterar, nedmonterar eller väsentligt förändrar en byggnadsställning med höjden 2-9 meter.
  • De som leder eller övervakar arbetet ska ha minst samma utbildningsnivå.

Intyg och uppföljning

  • Efter godkänt prov skickar Ramirent utbildningsbevis till kursdeltagarna.
  • Kompetensen registreras i ID06 kompetensdatabas.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i det svenska språket.

Om området och gällande regelverk

Ställningsarbete handlar i praktiken om att skapa en tillfällig och säker arbetsplattform för arbete på höjd, ofta i miljöer där flera yrkesgrupper rör sig samtidigt. Även vid lägre höjder kan riskerna vara betydande: fall från arbetsplan, ras eller instabilitet vid felaktig förankring, samt fallande föremål som kan träffa personer nedanför. Därför behöver ställningar planeras, dimensioneras, monteras, användas och kontrolleras som en del av den samlade säkerheten på arbetsplatsen.

Rättslig ram och ansvar

Grunden är arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en ramlag och anger övergripande krav på att förebygga ohälsa och olycksfall. Regeringens kompletterande regler finns i arbetsmiljöförordningen (1977:1166), som bland annat ger Arbetsmiljöverket bemyndigande att ta fram mer detaljerade föreskrifter (AFS). I praktiken innebär detta att arbetsgivare och andra ansvariga roller behöver kunna visa ett fungerande och dokumenterat arbetssätt för att hantera risker, vilket preciseras i AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Centrala föreskrifter för ställningar och arbete på höjd

De konkreta kraven som påverkar ställningsarbete finns i första hand i AFS 2023:11 (arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning – säker användning). Där behandlas bland annat säker användning av arbetsutrustning, behovet av riskbedömning, instruktioner, lämpliga skyddsåtgärder samt att kunskaper kan behöva vara dokumenterade för utrustning och arbetsmoment där felhantering kan få allvarliga konsekvenser. För ställningar blir detta ofta synligt genom krav på tydliga monteringsanvisningar, ordning och reda på montageplatsen, kontroll av att ställningen är säker att använda samt rutiner för tillsyn under tiden den står uppställd. Parallellt finns produktinriktade krav som riktar sig mot tillverkare, importörer och den som tillhandahåller utrustning. För ställningskomponenter, stegar och viss annan utrustning som inte omfattas av EU:s produktregelverk samlas dessa krav i AFS 2023:9. I arbetsvardagen får detta betydelse när man väljer system och komponenter: kompatibilitet, hållfasthet, stabilitet, räckeshöjder och andra konstruktionskrav behöver vara uppfyllda för att ställningen som helhet ska ge betryggande säkerhet. Många i branschen hänvisar fortfarande till AFS 2013:4 (ställningar), men den är upphävd i och med Arbetsmiljöverkets moderniserade regelstruktur. Innehållet har i huvudsak flyttats in i de nyare föreskrifterna, vilket gör att äldre begrepp och rutiner kan behöva översättas till den nya AFS-strukturen vid intern styrning och dokumentation.

Byggarbetsplatser, samordning och gränsdragningar

På bygg- och anläggningsarbetsplatser tillkommer ofta samordningsfrågor: flera entreprenörer, gemensamma tillträdesvägar, materialtransporter och samtidig användning av samma ställning. Krav på planering, projektering och byggarbetsmiljösamordning regleras i AFS 2023:3, där roller som Bas-P och Bas-U samt arbetsmiljöplanen är centrala verktyg för att hantera risker och gränssnitt. För ställningar blir detta ofta en fråga om vem som beslutar om placering, vem som ansvarar för att ställningen är rätt dimensionerad för avsett arbete och hur ändringar får göras utan att säkerheten försämras.

Standarder och praktisk tillämpning

Utöver svensk rätt används branschpraxis och standarder för att beskriva tekniska lösningar och prestandanivåer, särskilt vid dimensionering och val av system. En ofta använd referens är SS-EN 12811-1 (temporära konstruktioner – ställningar), som kan fungera som tekniskt stöd vid kravställning och bedömning av bärförmåga, skydd mot fall och åtkomst.
  • Riskbedömningar behöver normalt omfatta både montage/nedtagning och den planerade användningen (belastning, väder, underlag, närhet till trafik eller gångstråk).
  • Dimensionering och lastantaganden behöver stämma med hur ställningen faktiskt ska användas (materialupplag, antal personer, punktlaster).
  • Monteringsanvisningar och komponentval blir centrala för att undvika blandning av system eller lösningar som försämrar stabilitet och infästning.
  • Tillsyn och kontroller påverkar säkerheten över tid, särskilt efter ombyggnad, väderpåverkan eller när ställningen används av flera aktörer.
  • Personlig skyddsutrustning och kollektiva fallskydd (räcken, skyddsnät, avspärrningar) behöver samspela med arbetsmetoden och åtkomsten till arbetsplanet.
Arbetsmiljöverket är den centrala tillsynsmyndigheten och kan vid inspektioner begära dokumentation, kontrollera hur föreskrifterna följs i praktiken och vid behov besluta om åtgärder. Sammantaget är regelverket en kombination av lag (riksdag), förordning (regering), myndighetsföreskrifter (AFS) och i vissa delar tekniska standarder som används som stöd i branschens lösningar.

Alla utbildningar kan företagsanpassas