Hoppa till innehåll

Truckförarutbildning - C7 Teleskoplastare

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Truckförarutbildning - C7 Teleskoplastare

Denna utbildning kan företagsanpassas.

Beskrivning

Arbetsmiljölagen kräver att den som framför en maskin ska ha kunskap för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Denna utbildning riktar sig till den som använder en teleskoplastare med gafflar och hanterar gods på hårt och fast underlag. Användaren ska även ha ett körtillstånd utfärdat av arbetsgivaren.
Utbildningen följer Truckläroplanen (TLP10) och ger behörighet för kategori C7.

Deltagaravgift från 5 200 kr per person, exklusive moms.

Viktigt! Alla deltagare skall ha med skyddsskor och varsel-/oömma kläder.
Praktiken sker utomhus så tänk även på att ta med varma kläder vid kyla och regnkläder vid dåligt väder.

OBS! Utbildningen godkänns oftast inte på arbetsplatser som är anslutna till Byggnads, det kan krävas en TYA/BYN-utbildning. Kolla alltid med den som har arbetsmiljöansvar på platsen för att få reda på vad som gäller.

Kursinnehåll

  • Maskintyper & redskap
  • Konstruktion
  • Maskinen stabilitet
  • Arbete i olika miljöer
  • Daglig tillsyn
  • Ansvar & lagar
  • Teoretiskt prov
  • Praktiska övningar med prov

Målgrupp

  • Personal som framför teleskoplastare med gafflar och hanterar gods på hårt och fast underlag.

Förkunskaper/grundläggande krav

  • Minst 18 år.
  • God förståelse i svenska språket.

Om området och gällande regelverk

Att arbeta med teleskoplastare med gafflar handlar i praktiken om att lyfta, flytta och stapla gods (ofta pallat material) på hårt och fast underlag, exempelvis på industri- och logistikhårdgårdar, terminalytor och vissa bygglogistikytor. Maskinens räckvidd och varierande lastdiagram gör den effektiv, men innebär också särskilda risker: stabiliteten påverkas kraftigt av bomutskjut, lastens tyngdpunkt, redskap, underlagets bärighet och hur trafiken runt maskinen är organiserad.

Arbetsmiljöansvar och grundläggande krav

De övergripande skyldigheterna utgår från Arbetsmiljölagen (1977:1160), som är en ramlag. Den pekar främst ut att arbetsgivaren ska förebygga ohälsa och olycksfall och se till att arbetet kan utföras säkert. I praktiken innebär det att arbetssätt, utrustning och kompetens behöver vara anpassade till de faktiska riskerna i den aktuella verksamheten, till exempel siktförhållanden, trängsel, lutningar och lasttyper. Arbetsmiljöverkets regler preciserar hur detta ska omsättas i vardagen. Centralt är kraven på ett systematiskt arbetssätt enligt AFS 2023:1, där arbetsmiljöarbetet ska planeras, genomföras och följas upp. För maskinanvändning brukar det få konkreta konsekvenser som återkommande riskbedömningar, tydliga instruktioner, hantering av avvikelser/tillbud och att ansvar för exempelvis trafikupplägg, underhåll och kontrollrutiner är fördelat i organisationen.

Regler vid användning av truckar och arbetsutrustning

De mer operativa kraven kring själva användningen av arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning finns samlade i AFS 2023:11. Den omfattar bland annat krav som rör säker användning av truckar (inklusive tekniska och organisatoriska åtgärder), daglig tillsyn och att utrustning ska vara lämplig för uppgiften. I praktiken brukar det handla om att välja rätt redskap, respektera lastdiagram, hantera sikt och backning, separera trucktrafik från gående där det behövs samt säkra att skyddsutrustning (exempelvis skyddsskor och varselkläder) används när riskbilden kräver det. En återkommande del i Arbetsmiljöverkets syn på säker truckanvändning är att arbetsgivaren behöver försäkra sig om att förare har tillräckliga kunskaper och att användningen är tillåten i den egna verksamheten, ofta genom skriftlig dokumentation. Arbetsmiljöverket beskriver detta i vägledningen Kunskaper och tillstånd för säker truckanvändning, där det också framgår att riskerna i den specifika driften styr vilka kunskaper som behöver vara dokumenterade.

EU-rätt, produktkrav och branschstandarder

På EU-nivå finns minimikrav för arbetstagares användning av arbetsutrustning i direktiv 2009/104/EG, vilket ligger till grund för nationella regler om säker användning. Parallellt finns produktkrav för maskiner (till exempel vid inköp, CE-märkning och bruksanvisningar) som i svensk arbetsmiljöreglering bland annat hanteras inom AFS 2023:4. I praktiken blir kopplingen tydlig när en verksamhet tar en ny maskin i bruk, byter säkerhetskomponenter eller gör ändringar som kan påverka skyddsnivån. Utöver lag och myndighetsföreskrifter används ofta branschens egna riktlinjer för att skapa enhetlighet i vilken grundkompetens som anses rimlig för truckförare. Ett vanligt exempel är Truckläroplanen TLP10, som är en branschstandard snarare än en författning; den publiceras som riktlinjer via Prevent (Riktlinjer för truckförares kunskaper och färdigheter, TLP10) och används ofta som stöd för att strukturera kunskapskrav (däribland indelning i truckkategorier, exempelvis C7 för teleskoplastare med gafflar). På vissa arbetsplatser, särskilt där flera aktörer samverkar, kan det dessutom finnas plats-/beställarkrav eller kollektivavtalsnära krav på vilken dokumentation eller vilken utbildningsmodell som accepteras, även när detta går utöver miniminivån i regelverket.
  • I praktisk drift konkretiseras regelkraven ofta genom riskbedömning och instruktioner för typiska lyft- och transportmoment.
  • Vanliga styrande dokument är trafikregler på området, rutiner för daglig tillsyn samt skriftligt tillstånd/behörighetsbeslut från arbetsgivaren för aktuell maskin och arbetsuppgift.
  • Återkoppling via tillbudsrapportering och uppföljning av avvikelser blir ofta centralt för att fånga risker som uppstår när underlag, gods eller arbetsmiljö förändras över tid.

Alla utbildningar kan företagsanpassas