Hoppa till innehåll

BAS Byggarbetsmiljösamordnare – utökad 2 dagar

Du deltar i en livekurs med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

6 900,00 kr
Exkl. moms

Lärarlett webinar – 2 dagar

Kursdatum: 13–14 januari 2027.

Bokningen gäller hela utbildningen och omfattar båda kursdagarna.

Pris: 6 900 kr exklusive moms per deltagare för båda dagarna.

BAS – BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE – UTÖKAD 2 DAGAR

 

Nästa kurs: 13-14 januari 2027

Pris per deltagare: 6 900 kronor

 

Utbildningstid:

Utbildningen genomförs under 2 dagar.

Bas -P

Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering.

Bas -U

Byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och anläggningsarbete.
En byggarbetsmiljösamordnare (BAS) är en person som kan göra riskbedömningar på en byggarbetsplats med utgångspunkt från sin kunskap om vilka slags olyckor och vilka arbetssjukdomar som förekommer i branschen. Byggarbetsmiljösamordnaren behöver översiktliga kunskaper om varför belastningsskador uppstår, ljus och belysning, varför och när buller och vibrationer är skadliga och de vanligaste kemiska hälsoriskerna (exempelvis epoxi, limmer, färger samt ämnen i byggmaterial).

Genomförande

I kursen varvas lektioner med grupparbeten och övningsmoment. I dessa ingår att framställa en ställnings- och arbetsmiljöplan, utforma en förhandsanmälan samt att göra riskbedömningar. Efter godkänt prov utfärdas utbildningsbevis som tillsammans med intyg från arbetsgivare avseende förkunskaper motsvarar de krav på Byggarbetsmiljösamordnare som ställs i AFS 2023:3 (Byggnads- och anläggningsarbete.)

Förkunskapskrav

Grundläggande kunskap i arbetsmiljö, som exempelvis en BAM– eller BAS utbildning har gett. Vidare AFS 2023:3 ställer erfarenhet av utförande av byggnads- och anläggningsarbete, erfarenhet från arbete med samordning, ledning eller styrning av byggprojekt samt erfarenhet av projektering som krav.

Bas -P

Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering.

Bas -U

Byggarbetsmiljösamordnare för utförande av byggnads- och anläggningsarbete.
En byggarbetsmiljösamordnare (BAS) är en person som kan göra riskbedömningar på en byggarbetsplats med utgångspunkt från sin kunskap om vilka slags olyckor och vilka arbetssjukdomar som förekommer i branschen. Byggarbetsmiljösamordnaren behöver översiktliga kunskaper om varför belastningsskador uppstår, ljus och belysning, varför och när buller och vibrationer är skadliga och de vanligaste kemiska hälsoriskerna (exempelvis epoxi, limmer, färger samt ämnen i byggmaterial).

Utbildningstid

Utbildningen genomförs under 2 dagar.

Innehåll

  • Arbetsmiljön i byggbranschen
  • Grundläggande om Arbetsmiljölagen och regelverket
  • Samverkan i arbetsmiljöarbetet
  • Systematiskt arbetsmiljöarbete
  • Personligt ansvar
  • Samordningsansvar i olika former
  • AFS 2023:3 Byggnads- och anläggningsarbete
  • Grupparbeten / övningar
  • Rättsfall
  • Byggarbetsmiljösamordnare i olika skeden
  • Viktiga föreskrifter i det praktiska byggandet
  • Begreppet Uppdragstagare och dess förutsättningar
  • Förhandsanmälan
  • Arbetsmiljöplan
  • Riskbedömningar
  • Prov

Följande föreskrifter reglerar

AFS 2023:1, 2023:3, 2023:12 samt 2023:13


Om området och gällande regelverk

Byggnads- och anläggningsarbete bedrivs ofta på tillfälliga arbetsplatser där flera entreprenörer, underentreprenörer och leverantörer arbetar samtidigt eller efter varandra. Arbetet påverkas av föränderliga förutsättningar (väder, logistik, tidplan, nya moment) och typiska risker rör bland annat fall från höjd, ras och schakt, tunga lyft, maskin- och fordonsrörelser, buller och vibrationer samt exponering för damm och kemiska produkter. I praktiken handlar arbetsmiljöarbetet därför mycket om att planera arbetsmetoder och ordning på arbetsplatsen, samordna aktörer och se till att risker hanteras redan innan produktionen startar.

Rättslig ram: lag, förordning, myndighetsföreskrifter och EU-krav

Den övergripande grunden finns i Arbetsmiljölagen (1977:1160), som anger generella skyldigheter att förebygga ohälsa och olycksfall och som fördelar ansvar mellan bland annat arbetsgivare och andra aktörer. Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) kompletterar lagen och ger bland annat stöd för att Arbetsmiljöverket ska kunna meddela mer detaljerade regler. Dessa detaljerade kravnivåer ligger i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS). Svensk reglering för byggarbetsplatser har också koppling till EU:s så kallade byggplatsdirektiv, rådets direktiv 92/57/EEG, som bygger på principen om en tydlig ansvarskedja och tidig samordning. Från och med 1 januari 2025 gäller flera centrala föreskrifter i Arbetsmiljöverkets nya struktur, bland annat AFS 2023:1, AFS 2023:3, AFS 2023:12 och AFS 2023:13. Tillsammans konkretiserar de hur ansvar ska omsättas i planering, projektering och genomförande.

Byggarbetsmiljösamordning (BAS) och ansvar i olika skeden

I byggprojekt är det vanligt att arbetsmiljörisker uppstår i gränssnittet mellan olika aktörers arbeten: ritningar och tekniska lösningar påverkar hur arbetet senare kan utföras, och flera arbetsgivare kan samtidigt påverka varandras riskbild. AFS 2023:3 beskriver krav kopplade till projektering och byggarbetsmiljösamordning och tydliggör bland annat byggherrens ansvar för att arbetsmiljöfrågorna hanteras, samt hur samordning ska fungera genom rollerna BAS-P (planering och projektering) och BAS-U (utförande). En praktisk utgångspunkt är att risker i möjligaste mån ska förebyggas genom val av metoder, tekniska lösningar, material och arbetsordning, snarare än enbart genom personliga skydd.

Dokumentation och riskstyrning i produktionen

På arbetsgivarnivå är systematiskt arbetsmiljöarbete en central del av vardagsstyrningen. AFS 2023:1 beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras, följas upp och integreras i verksamheten, vilket i byggmiljö ofta innebär återkommande riskbedömningar vid ändrade förutsättningar, tydlig uppgiftsfördelning och rutiner för avvikelser, tillbud och olyckor. I byggskedet tillkommer dessutom mer specifika krav: AFS 2023:13 innehåller regler om risker vid vissa typer av arbeten, inklusive ett kapitel för byggnads- och anläggningsarbete, och AFS 2023:12 behandlar utformning av arbetsplatser, vilket i byggsammanhang ofta berör exempelvis tillgängliga gångvägar, ordning och reda, belysning och utrymmen för personal (etablering).

Ansvariga myndigheter och vad tillsyn kan innebära

Arbetsmiljöverket är central tillsynsmyndighet och kan genom inspektioner ställa krav på åtgärder, besluta om förbud eller förelägganden och i vissa fall ta ut sanktionsavgifter enligt föreskrifterna, exempelvis vid brister i anmälnings- eller planeringskrav. Parallellt används ofta branschpraxis och kontraktskrav (till exempel rutiner för tillträdeskontroll, etableringsregler och gemensamma skyddsregler) som inte är lag i sig, men som i praktiken kan bli viktiga styrmedel för att få samordning och efterlevnad att fungera på en komplex byggarbetsplats.

Alla utbildningar kan företagsanpassas