Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

NIS2 – Cybersäkerhetslagen

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2 695,00 kr
Exkl. moms

Förstå cybersäkerhetslagen och NIS2. En grundläggande e-learningutbildning om vilka verksamheter som berörs, ledningens ansvar och organisationens arbete med cybersäkerhet.

Om utbildningen

Utbildningen ger en introduktion till cybersäkerhetslagen och dess koppling till NIS2-direktivet. Du får en överblick över vilka verksamheter som omfattas och vad organisationen behöver arbeta med.

Kursinnehåll

Kursen behandlar verksamhetsklassificering, anmälningsskyldighet, ledningens ansvar, riskhantering och säkerhetsåtgärder. Även leverantörskontroll, incidentrapportering, tillsyn och sanktioner tas upp, liksom kopplingarna till GDPR och säkerhetsskyddslagen.

Genomförande

Utbildningen genomförs som e-learning med Monika Wendleby. Filmernas sammanlagda speltid är cirka 90 minuter. Planera även tid för kunskapstester och repetition. Efter godkända tester får du diplom.

Bokning och kursstart

Du beställer och betalar hos Branschutbildarna. Utbildningen genomförs i kursportalen Onlineutbildarna. När betalningen har registrerats och din kurs har aktiverats får du information om hur du loggar in och startar utbildningen.

Vid frågor hjälper Branschutbildarna dig på 0250-911 00.

Om området och gällande regelverk

Personuppgiftshantering i offentlig verksamhet omfattar i praktiken allt från ärendehandläggning, registerföring och e-tjänster till personaladministration, upphandling, samverkan mellan myndigheter och användning av externa IT- och molntjänster. Uppgifterna kan vara vardagliga (kontaktuppgifter) men ofta även integritetskänsliga, exempelvis personnummer, uppgifter om hälsa, sociala förhållanden eller skyddade personuppgifter. Arbetet behöver därför balansera effektiv informationshantering med krav på integritet, informationssäkerhet, spårbarhet och korrekt utlämnande av handlingar.

Rättslig ram: EU-reglering och svenska kompletteringar

Den centrala rättsakten är dataskyddsförordningen (EU) 2016/679 (GDPR), som är en EU-förordning och därmed direkt tillämplig i Sverige. Regelverket bygger på principer som ansvarsskyldighet, ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering, och ställer krav på att behandlingar ska kunna motiveras med en laglig grund. I offentlig sektor knyts den lagliga grunden ofta till uppgifter av allmänt intresse, rättslig förpliktelse eller utövning av offentlig makt, vilket i sin tur förutsätter stöd i annan författning, myndighetsinstruktion, beslut eller uppdrag. Svenska särregler finns bland annat i lag (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning, som kompletterar GDPR på nationell nivå. Den innehåller också bestämmelser om administrativa sanktionsavgifter för offentliga organ, med svenska maxnivåer (5 respektive 10 miljoner kronor beroende på överträdelsens kategori). Det är också viktigt att avgränsa GDPR:s tillämpningsområde. För personuppgiftsbehandling hos behöriga myndigheter som sker för brottsbekämpande ändamål gäller i stället brottsdatalag (2018:1177), som bygger på ett EU-direktiv och har delvis andra krav och begrepp.

Offentlighet, sekretess och arkivering i praktiken

Offentliga aktörer verkar inom ramen för offentlighetsprincipen, vilket påverkar hur information lämnas ut, delas och bevaras. Sekretessfrågor och tystnadsplikt regleras i offentlighets- och sekretesslag (2009:400). I praktiken innebär detta att en begäran om att ta del av en handling behöver hanteras som en fråga om allmän handling och eventuell sekretess, parallellt med dataskyddsbedömningar (till exempel kring vilka uppgifter som kan maskeras och hur utlämnandet dokumenteras). Bevarande och gallring styrs samtidigt av arkivlag (1990:782). Det får praktiska följder för exempelvis lagringsminimering och radering: även när dataskyddsregelverket pekar mot kortare lagring kan andra bevarandekrav och arkivbeslut begränsa vad som faktiskt kan raderas. För statliga myndigheter är Riksarkivet en central aktör i normering och tillsyn, och i arkivpraktiken används ofta stöd som Riksarkivets vägledning om informationsvärdering och gallring tillsammans med lokala dokumenthanteringsplaner och gallringsbeslut.

Ansvar, styrning och tillsyn

GDPR förutsätter tydlig ansvarsfördelning mellan personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde, något som i offentlig sektor ofta behöver hanteras i samverkan, gemensamma nämnder, delade IT-plattformar och upphandlade tjänster. Kraven tar sig vanligtvis uttryck i styrning och dokumentation som behöver fungera i vardagen, till exempel:
  • beskrivningar av behandlingar och ändamål, inklusive rättslig grund och informationsgivning
  • personuppgiftsbiträdesavtal och kontroller av leverantörers underbiträden
  • riskanalyser och säkerhetsåtgärder kopplade till system och processer
  • rutiner för att hantera registrerades rättigheter och interna åtkomster
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är svensk tillsynsmyndighet för GDPR och prövar bland annat klagomål, gör tillsyn och kan besluta om sanktionsavgifter. IMY publicerar även praktiskt inriktad vägledning, exempelvis om hantering av personuppgiftsincidenter och om hur en konsekvensbedömning kan genomföras. I praktiken blir detta särskilt relevant vid incidenter (där tidsfrister och dokumentation ofta är styrande), vid nya eller förändrade behandlingar med hög risk samt vid internationella tredjelandsöverföringar i samband med exempelvis molntjänster eller koncerngemensamma driftupplägg.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas