Hoppa till innehåll

NIS2 – Cybersäkerhetslagen

Med E-learning studerar du i egen takt och gör sedan ett slutprov.

2 695,00 kr
Exkl. moms

Förstå cybersäkerhetslagen och NIS2. En grundläggande e-learningutbildning om vilka verksamheter som berörs, ledningens ansvar och organisationens arbete med cybersäkerhet.
Motsvarar ½ dag lärarledd utbildning

Om utbildningen

Utbildningen ger en introduktion till cybersäkerhetslagen och dess koppling till NIS2-direktivet. Du får en överblick över vilka verksamheter som omfattas och vad organisationen behöver arbeta med.

Beskrivning

Cybersäkerhetslagen (NIS2) är en grundläggande utbildning för dig som behöver förstå om din organisation omfattas av den nya lagstiftningen och vad organisationen i så fall behöver göra. Syftet med cybersäkerhetslagen är att skapa en hög nivå av cybersäkerhet i samhället och genom detta hindra att incidenter leder till stora problem för basala samhällsfunktioner. I kursen får du även förståelse för hur cybersäkerhetslagen förhåller sig till andra regelverk som dataskyddsförordningen och säkerhetsskyddslagen.

En viktig del med cybersäkerhetslagen är att stärka kompetensen och förbättra cybersäkerhetskulturen. Stora krav ställs på ledningen. Cybersäkerhetslagen har tydliga krav på utbildning både för ledningen och andra.

Under kursen beskrivs även de specifika krav som ställs på riskbaserat förebyggande arbete, vilka säkerhetsåtgärder som behöver hanteras samt anmälnings- och rapporteringsskyldigheter. En viktig del är att förstå vad en incident är och hur den ska hanteras.

I kursen gås även igenom reglerna för tillsyn samt de kännbara sanktioner som kan bli aktuella vid bristande efterlevnad.

Efter kursen kan du påbörja arbetet med cybersäkerhetslagen och genom det skapa förutsättningar för din organisation att få en högre nivå av motståndskraft mot cyberhot samtidigt som den hanterar lagkraven.

Publicerad: 2026-03-20

Innehåll

  • Förstå cybersäkerhetslagen och hur den hänger ihop med NIS2-direktivet
  • Förstå kopplingar mellan cybersäkerhetslagen, GDPR, säkerhetsskyddslagen och annan relevant lagstiftning
  • Bedöma om din organisation omfattas genom klassifikation av storlek och viktighet och de två bilagor som visar branscher
  • Förstå begreppet verksamhetsutövare och den anmälningsskyldighet som finns för dessa
  • Regler för anmälningsskyldighet och tidsramar för anmälan
  • Skillnaden mellan väsentliga och viktiga verksamhetsutövare
  • Ledningens ansvar för riskhantering och säkerhetskultur och att vara utbildad
  • Vilka säkerhetsåtgärder som krävs som strategier, personalsäkerhet och kontinuitetshantering
  • Säkerhetsåtgärder för att hantera leverantörskedjan
  • Incidentrapportering av betydande incidenter
  • Tillsynsmyndigheternas och CSIRT-enhetens roll
  • Tillsynsåtgärder, sanktionsavgifter och förbud att utöva ledningsfunktion

Genomförande

Utbildningen genomförs som e-learning med Monika Wendleby. Filmernas sammanlagda speltid är cirka 90 minuter. Planera även tid för kunskapstester och repetition. Efter godkända tester får du diplom.

Bokning och kursstart

Du beställer och betalar hos Branschutbildarna. Utbildningen genomförs i kursportalen Onlineutbildarna. När betalningen har registrerats och din kurs har aktiverats får du information om hur du loggar in och startar utbildningen.

Vid frågor hjälper Branschutbildarna dig på 0250-911 00.


Om området och gällande regelverk

Cybersäkerhetsarbete i praktiken handlar om att styra, skydda och följa upp hur en verksamhet använder sina nätverk och informationssystem – från kontors-IT och molntjänster till driftkritiska system, leverantörskedjor och externa driftpartners. För många organisationer är frågorna tätt kopplade till kontinuitet (att kunna leverera tjänster även vid störningar), incidenthantering (upptäcka, begränsa och återställa) och ledningens styrning av risker, prioriteringar och resurser.

Rättslig utgångspunkt: EU:s NIS2 och svensk implementering

Den centrala EU-rättsakten är NIS2-direktivet (direktiv (EU) 2022/2555), som syftar till en gemensamt hög cybersäkerhetsnivå inom unionen. Som direktiv blir det bindande genom att medlemsstaterna inför nationella regler som når upp till direktivets krav, samtidigt som utrymme finns för nationella val kring tillsyn och genomförande i olika sektorer.

I Sverige sker detta huvudsakligen genom Cybersäkerhetslag (2025:1506), som trädde i kraft den 15 januari 2026. Lagen utgår från en sektor- och storleksbaserad avgränsning: vissa offentliga och privata aktörer bedöms som väsentliga eller viktiga verksamhetsutövare. Det får betydelse både för ambitionsnivå i kraven och för hur tillsynen typiskt sett utövas. I praktiken blir klassificeringen ofta en startpunkt för att strukturera ansvarsfördelning, riskhantering och rapporteringsrutiner.

Vad regelverket typiskt kräver i den löpande verksamheten

Ett genomgående tema är riskbaserade säkerhetsåtgärder. Det innebär att verksamheten förväntas ha ett systematiskt angreppssätt som kopplar hotbild och konsekvenser till konkreta kontroller, exempelvis säkerhet i identitets- och behörighetsstyrning, loggning och övervakning, sårbarhetshantering, backup och återställning, samt arbetssätt för att minska beroenden och svaga länkar i leverantörskedjan. Kraven får ofta organisatoriska följder: tydligare ägarskap för informationstillgångar, definierade beslutspunkter och en dokumenterad förmåga att visa hur risker hanteras.

Incidentrapportering är en annan praktiskt viktig del. För verksamhetsutövare som omfattas finns en etablerad kanal och process för att rapportera betydande incidenter till Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) – incidentrapportering enligt cybersäkerhetslagen. Det ställer i sin tur krav på interna definitioner (vad som är en incident och när den blir rapporteringspliktig), förmåga att snabbt ta fram lägesbild, samt rutiner för uppföljning och lärande efter inträffade händelser.

Tillsyn, sanktioner och ansvariga aktörer

Regelverket bygger på tillsyn: olika sektorsmyndigheter kan vara tillsynsmyndigheter beroende på verksamhetens område, med befogenheter som typiskt omfattar granskning, förelägganden och möjligheter att besluta om sanktionsavgifter. En särskilt ingripande mekanism i cybersäkerhetslagen är möjligheten till förbud att inneha ledningsfunktion i vissa situationer för väsentliga verksamhetsutövare, vilket understryker att cybersäkerhet inte enbart ses som en IT-fråga utan som en styrnings- och ansvarsfördelningsfråga på ledningsnivå.

Samtidigt behöver cybersäkerhetskrav ofta samordnas med andra regelverk. Vid personuppgiftsbehandling gäller dataskyddsförordningen (GDPR, förordning (EU) 2016/679), som bland annat påverkar hur incidenter bedöms, dokumenteras och kommuniceras när integritetsrisker uppstår. För verksamheter som bedriver säkerhetskänslig verksamhet enligt säkerhetsskyddslagen (2018:585) tillkommer krav med tydlig koppling till Sveriges säkerhet, där tillsyn bedrivs av flera myndigheter; som exempel beskriver Säkerhetspolisens tillsyn inom säkerhetsskydd hur efterlevnad kontrolleras och vilka ingripanden som kan bli aktuella.

Statut, EU-rätt och standarder

Sammanfattningsvis består ramen av EU-rätt (direktiv och förordningar) och svenska författningar (lag och kompletterande reglering), där cybersäkerhetslagen är den centrala svenska normen för NIS2-området. Många organisationer använder även etablerade standarder och ramverk (t.ex. för ledningssystem och tekniska kontroller) som ett praktiskt sätt att strukturera arbetet, men dessa är normalt frivilliga och fungerar främst som stöd för att uppnå och kunna visa efterlevnad.

Alla utbildningar kan företagsanpassas