Rollen som byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering — BAS-P — är den av de två samordnarrollerna som börjar allra tidigast i ett byggprojekt. Du är den person som ser till att arbetsmiljöperspektivet finns med när beslut fattas och lösningar väljs — inte som en eftertanke, utan som en integrerad del av projekteringsprocessen.
Det är ett uppdrag som ställer krav på teknisk förståelse, kommunikationsförmåga och förmågan att arbeta i en fas där mycket ännu är obestämt.
Vem är BAS-P och vem utser rollen?
BAS-P utses alltid av byggherren — den som låter utföra byggnads- eller anläggningsarbetet. Det kan vara en fastighetsägare, en kommun, ett bostadsbolag eller ett företag som planerar nya lokaler. Skyldigheten att utse BAS-P kan inte delegeras vidare i kedjan; det är alltid byggherren som bär den.
Tidpunkten för utnämningen spelar stor roll. Enligt AFS 2023:3 (2 kap 10 §) ska byggherren utse BAS-P så snart som planeringen och projekteringen av ett byggprojekt har påbörjats, och se till att BAS-P tidigt påbörjar arbetsmiljösamordningen. En BAS-P som tillsätts sent i projekteringen ärver beslut som hade kunnat se annorlunda ut.
I praktiken är BAS-P ofta en arkitekt, konstruktör eller byggherrens egna projektledare — någon som redan är djupt involverad i projekteringen. Det är också möjligt att anlita en extern konsult, särskilt i projekt med komplexa risker eller många projektörer inblandade.
BAS-P som juridisk eller fysisk person
Enligt AFS 2023:3 (2 kap 9 §) ska BAS-P vara antingen en juridisk person som förfogar över en lämplig handläggare, eller en fysisk person som själv är lämplig eller förfogar över en lämplig handläggare. Det innebär att uppdraget kan ges till ett företag, inte bara till en enskild individ.
Den individ som i praktiken utför BAS-P-arbetet kallas handläggare. Handläggaren ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för arbetsmiljöarbetet med hänsyn till byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. BAS-P får bara använda handläggare som BAS-P förfogar över och som uppfyller dessa kvalifikationskrav (3 kap 3 §). En handläggare som byggarbetsmiljösamordnaren förfogar över är till exempel en person som är anställd eller inhyrd av byggarbetsmiljösamordnaren.
Om en juridisk person har utsetts till BAS-P ska byggherren se till att det framgår vem som är handläggare (2 kap 12 §). Den distinktionen är viktig vid upphandling och vid en eventuell tillsyn från Arbetsmiljöverket.
Att byggherren utser BAS-P innebär inte att byggherren är fri från ansvar. Byggherren har ett kvarstående ansvar att löpande kontrollera att BAS-P faktiskt fullgör sitt uppdrag (2 kap 18 §).
Vad skiljer BAS-P från BAS-U?
BAS-P arbetar i projekteringsfasen — innan byggstart. BAS-U tar vid under byggtiden och ansvarar för samordningen på den aktiva arbetsplatsen.
Det innebär att BAS-P lägger grunden för det arbete som BAS-U sedan ska förvalta och vidareutveckla. Överlämningen — framför allt av arbetsmiljöplanen och det samlade riskunderlaget — är en av de viktigaste händelserna i hela projektet ur ett arbetsmiljöperspektiv.
Läs vår artikel om skillnaden mellan BAS-P och BAS-U.
Proportionalitetsprincipen
En av grundprinciperna i AFS 2023:3 är att omfattningen av BAS-P:s arbetsmiljöarbete ska motsvara byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå (3 kap 2 §). Det innebär att ett litet och okomplicerat projekt inte kräver samma insats som ett stort och riskfyllt — men också att ett komplext projekt kräver motsvarande resurser och engagemang.
Proportionalitetsprincipen gäller i båda riktningarna. Det är lika problematiskt att underdimensionera BAS-P-insatsen i ett stort projekt som att skapa onödig administration i ett litet.
Tidiga skeden: när arbetsmiljön formas
Den kanske viktigaste insikten om BAS-P-rollen är att de flesta arbetsmiljörisker skapas — eller elimineras — redan i projekteringens tidiga skeden. När en konstruktör väljer en lösning som kräver arbete på hög höjd, eller när en byggnads utformning omöjliggör framtida underhåll utan ställning, är beslutet fattat. Att rätta till det i ett senare skede är dyrt och ibland omöjligt.
BAS-P:s uppgift i de tidiga skedena är att se till att den kunskapen finns i rummet när besluten tas.
Identifiera risker tidigt
BAS-P ska inventera och analysera de risker som projektet innebär — för dem som ska bygga, men också för dem som senare ska underhålla, ändra och en dag riva byggnaden. Det handlar om att systematiskt gå igenom projektet med frågan: vad kan gå fel, och kan vi lösa det nu?
Risker som är enkla att designa bort i projekteringsfasen kan kosta mångfalt mer att hantera operativt under byggtiden.
Samordna och följa upp projektörerna
I ett projekt med flera projektörer — arkitekt, konstruktör, VVS-konsult, el-konsult — är det lätt att var och en optimerar sin del utan att se helheten. BAS-P:s roll är att samordna det som händer i gränsytorna: när konstruktionslösningar påverkar tillgänglighet för installatörer, när rivningsarbete behöver koordineras med nybyggnation, när flera specialister ska arbeta i samma utrymme.
Men samordning räcker inte. BAS-P ska också aktivt följa upp att projektörerna faktiskt bedriver sitt arbetsmiljöarbete (3 kap 10 §). Det innebär att kontrollera att projektörerna har rutiner för att förebygga arbetsmiljörisker som kan uppstå i byggskedet, och att agera när det inte sker. Ansvaret att samordna förutsätter att det faktiskt finns något att samordna.
Det kräver inte att BAS-P är expert på alla discipliner — men det kräver förmågan att ställa rätt frågor och driva dialog mellan experterna.
Påverka val av metoder och material
En del av BAS-P:s mandat är att lyfta fram alternativa utförandemetoder eller materialval när det finns säkrare alternativ. Det kan handla om att förorda prefabricerade element framför platsgjutet arbete i trånga utrymmen, eller att välja material utan farliga kemiska egenskaper när ett likvärdigt alternativ finns.
Projekteringsfasen: det löpande arbetsmiljöarbetet
När projektet är i full projekteringsgång övergår BAS-P:s arbete till ett mer löpande samordningsuppdrag. Riskbilden förändras i takt med att projektet konkretiseras, och BAS-P behöver hålla sig uppdaterad om vad som beslutas.
Upprätta och utveckla arbetsmiljöplanen
Arbetsmiljöplanen är BAS-P:s viktigaste dokument. BAS-P ska upprätta eller låta upprätta en skriftlig arbetsmiljöplan, och vara färdig med sitt arbete med planen innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet påbörjas (3 kap 14 §). BAS-P ska påbörja arbetet med arbetsmiljöplanen så snart BAS-P har blivit utsedd och planeringen och projekteringen har startat (3 kap 15 §).
Planen är inte ett statiskt dokument som skrivs en gång. Den ska växa och förfinas i takt med projekteringen och vara tillräckligt konkret för att vara användbar som styrverktyg när BAS-U tar över.
En arbetsmiljöplan ska bland annat täcka:
- Identifierade risker och hur de ska hanteras
- Rutiner för tillbud och olyckor
- Ordnings- och skyddsregler för arbetsplatsen
- Organisation och ansvar för säkerhetsarbetet
- Rutiner för samordning av olika entreprenörers arbete
Upprätta den förebyggande dokumentationen
Utöver arbetsmiljöplanen ska BAS-P arbeta fram den arbetsmiljödokumentation som kan behövas vid framtida arbeten med byggnaden eller anläggningen (3 kap 20 §). Det kan röra sig om information om bärande konstruktioner, inbyggda rörledningar, farliga material eller annat som inte är synligt men som är avgörande att känna till.
Läs mer om arbetsmiljödokumentation som sträcker sig bortom bygget.
Den här dokumentationen följer med byggnaden och ska vara möjlig att hitta och förstå om tio, tjugo eller femtio år.
Delta i projekteringsmöten
BAS-P ska delta i ledningen av projekteringen på det sätt som behövs för att förebygga arbetsmiljörisker (3 kap 6 §). Det är i mötena som beslut fattas, kompromisser görs och lösningar väljs. En BAS-P som enbart granskar handlingar i efterhand missar möjligheten att påverka.
Närvaron handlar inte om att ha åsikter om allt — det handlar om att se till att arbetsmiljöperspektivet finns med som en naturlig del av beslutsprocessen.
Läs mer om projektörers arbetsmiljöansvar.
Överlämningen till BAS-U: projektets kritiska moment
Övergången från projektering till produktion är en av de mest riskfyllda faserna i ett byggprojekt ur ett samordningsperspektiv. BAS-P:s arbete kulminerar i överlämningen till BAS-U. Innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet startar ska BAS-P lämna över arbetsmiljöplanen och uppgifter om arbetsmiljöarbetet i övrigt till BAS-U (3 kap 18 §).
En bra överlämning innehåller:
- En komplett och aktuell arbetsmiljöplan — inte ett utkast
- En sammanfattning av de viktigaste riskerna och hur de är tänkta att hanteras
- Information om tidsplaneringen — vilka faser är tidspressade och var finns inbyggda risker i schemat
- Information om pågående eller planerad projektering som kommer att påverka BAS-U
- Kontaktuppgifter och information om projektörernas roller och ansvar
BAS-U ska inte behöva rekonstruera riskbilden från grunden. Allt BAS-P vet om projektet som är relevant för säkerheten på arbetsplatsen bör föras vidare.
Läs mer om hur överlämningen från BAS-P till BAS-U ska gå till.
När projekteringen fortsätter under byggtiden
I många projekt pågår projekteringen parallellt med produktionen — detaljlösningar tas fram löpande, ritningar revideras, kompletteringar beställs. I de fallen upphör inte BAS-P:s uppdrag vid byggstart. BAS-P ska fortsätta att samordna projekteringen med avseende på arbetsmiljöfrågor på samma sätt som tidigare, och sammanställa och överlämna information om ny eller ändrad projektering till BAS-U (3 kap 19 §).
Det kräver tydliga rutiner och en medveten överenskommelse om hur informationsflödet ska fungera.
Vanliga misstag i BAS-P-rollen
BAS-P utses för sent. Rollen tillsätts när projekteringen redan kommit långt och de tidiga skedena — där påverkansmöjligheterna är störst — är förbrukade. Resultatet är en BAS-P som dokumenterar risker som hade kunnat designas bort.
Arbetsmiljöplanen skrivs för att den måste finnas, inte för att den ska användas. En plan full av standardformuleringar utan koppling till det faktiska projektet är ett dokument som ingen läser och ingen använder.
Överlämningen till BAS-U underskattas. BAS-P avslutar sitt uppdrag med att lämna över en mapp med handlingar. BAS-U börjar sitt uppdrag utan att ha fått en genomgång av riskerna. Informationen tappas bort.
BAS-P deltar inte i projekteringsmötena. Rollen reduceras till en granskningsfunktion, och möjligheten att påverka beslut i realtid går förlorad.
Dokumentationen för framtida arbeten prioriteras bort. Under tidspress fokuseras allt på produktionsfasen, och den dokumentation som behövs för framtida underhåll och rivning görs summariskt eller inte alls.
BAS-P och AFS 2023:3
Den 1 januari 2025 trädde AFS 2023:3 i kraft. För BAS-P innebär de nya reglerna bland annat:
- Ett tydligare handläggarkoncept — BAS-P får bara använda handläggare som BAS-P förfogar över och som har rätt kvalifikationer (3 kap 3 §)
- Proportionalitetsprincipen uttrycks explicit — arbetsmiljöarbetets omfattning ska motsvara projektets storlek, komplexitet och risknivå (3 kap 2 §)
- Skärpta krav på att arbetsmiljöplanen ska påbörjas tidigt och utvecklas löpande (3 kap 15-16 §§)
- Tydligare krav på överlämningen till BAS-U, inklusive att BAS-U ska få det underlag som behövs för att kunna ge klartecken för start
Regelverket är mer detaljerat än tidigare, med fler specifika bestämmelser. Det gör det lättare att identifiera om en skyldighet har försummats — vilket gäller åt båda hållen.
Sammanfattning
BAS-P är ett uppdrag som kräver framförhållning, teknisk bredd och förmågan att arbeta i en fas präglad av förändring och osäkerhet. Det är inte en kontrollfunktion i efterhand — det är en aktiv part i projekteringen med mandat och skyldighet att påverka hur projektet utformas.
Det förebyggande arbetet är BAS-P:s starkaste verktyg. En risk som elimineras i projekteringen kostar ingenting att hantera under byggtiden. En risk som förbises under projekteringen kan kosta både pengar och hälsa.
Läs också: Vad innebär det att vara BAS-U? — om samordnarrollen under byggtiden.
Läs allt om BAS-P och BAS-U här.
