BAS-P och BAS-U är båda byggarbetsmiljösamordnare, men de arbetar i helt olika faser av ett byggprojekt och har olika uppgifter, olika fokus och delvis olika kompetenskrav. Förväxlingen är vanlig, och det är förståeligt: båda bär samma grundtitel, båda utses av byggherren och båda arbetar med arbetsmiljö. Men likheterna slutar ungefär där.
Den här artikeln reder ut skillnaden mellan rollerna — i ansvar, i praktik och i tid.
Den kortaste förklaringen
BAS-P samordnar arbetsmiljöarbetet under planering och projektering, innan byggstart. BAS-U samordnar arbetsmiljöarbetet under själva byggandet. Samma projekt, olika faser, olika roller.
Skillnaden i korthet
BAS-P — Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering
- Verkar under planering och projektering
- Utses av byggherren
- Startar så tidigt som möjligt, helst när byggherren fattar de första besluten om projektet
- Avslutar vid överlämning till BAS-U, eller när projekteringen är klar
- Samordnar projektörerna, identifierar och designar bort risker, upprättar arbetsmiljöplanen
- Typisk roll i praktiken: arkitekt, konstruktör eller byggherrens projektledare
Läs mer om BAS-P:s ansvar och arbetsuppgifter.
BAS-U — Byggarbetsmiljösamordnare för utförande
- Verkar under byggproduktion
- Utses av byggherren
- Startar innan produktionen börjar, helst under uppstartsfasen
- Avslutar när byggarbetet är avslutat
- Samordnar entreprenörerna, genomför skyddsronder och samordningsmöten, håller arbetsmiljöplanen levande
- Typisk roll i praktiken: platschef hos total- eller generalentreprenören
Läs mer om BAS-U:s ansvar och arbetsuppgifter.
Gemensamt för båda rollerna
- Kan vara samma person — juridiskt möjligt, vanligast i mindre projekt
- Kan vara ett företag — en juridisk person utses, en handläggare utför arbetet
Samma titel, olika verkligheter
Det som förvirrar de flesta är att BAS-P och BAS-U delar grundtitel: båda är byggarbetsmiljösamordnare. Men arbetets karaktär skiljer sig markant.
BAS-P arbetar i en fas präglad av osäkerhet och möjligheter. Projektet är inte färdigt, beslut kan fortfarande påverkas och risker kan ofta designas bort innan de ens uppstår på arbetsplatsen. Det förutsätter teknisk förståelse för projekteringsprocessen, förmågan att samordna flera konsultdiscipliner och närvaro i de möten där faktiska beslut fattas.
BAS-U arbetar i en fas präglad av rörelse och förändring. Arbetsplatsen är aktiv, flera entreprenörer rör sig simultant, förhållandena förändras dagligen och riskerna är konkreta och omedelbara. Det förutsätter operativ närvaro, förmågan att samordna många aktörer i realtid och en dokumentationsdisciplin som håller även under tidspress.
Arbetsmiljöplanen — det som binder ihop rollerna
Arbetsmiljöplanen är den tydligaste kopplingen mellan BAS-P och BAS-U. BAS-P upprättar den under projekteringen. BAS-U tar emot den, granskar den, kompletterar den med platsspecifik information och håller den uppdaterad under hela byggtiden.
BAS-U börjar aldrig om från noll. Uppdraget är en direkt fortsättning på det BAS-P har byggt upp. Kvaliteten på överlämningen — hur komplett och användbar planen är när BAS-U tar vid — påverkar säkerhetsarbetet under hela projektet.
Läs mer om hur överlämningen från BAS-P till BAS-U ska gå till.
Ansvaret följer fasen, inte personen
Både BAS-P och BAS-U utses av byggherren, och ansvaret för respektive roll är knutet till den fas de verkar i. När BAS-P lämnar över till BAS-U övergår samordningsansvaret för den aktiva byggplatsen. Men om projekteringen fortsätter parallellt med produktionen, vilket är vanligt, behåller BAS-P sitt ansvar för projekteringsdelen och ska fortsätta förse BAS-U med relevant riskinformation allteftersom projektet utvecklas.
Byggherren friskrivs aldrig från ansvar bara för att BAS-P och BAS-U är utsedda. Byggherren har ett kvarstående ansvar att följa upp att rollerna faktiskt fullgörs.
Kan BAS-P och BAS-U vara samma person?
Ja, det är juridiskt möjligt och förekommer i praktiken — framför allt i mindre och enklare projekt. Det kan vara en fördel att en och samma person har full överblick över projektet från start till slut, utan att information tappas i en överlämning.
Läs mer om när det fungerar och när det inte gör det.
Men i större och mer komplexa projekt är det ofta opraktiskt. BAS-P-uppdraget kräver närvaro i projekteringsmöten och samarbete med projektörerna. BAS-U-uppdraget kräver närvaro på en aktiv byggarbetsplats och löpande samordning av entreprenörerna. Att göra båda sakerna väl, parallellt, i ett stort projekt, är svårt för en enda person.
I de fall en person innehar båda rollerna ska det vara tydligt dokumenterat, och personen ska ha kompetens som täcker båda fasernas krav.
Kan ett företag vara BAS-P eller BAS-U?
Ja. Enligt AFS 2023:3 (2 kap 9 §) ska BAS-P respektive BAS-U vara antingen en juridisk person som förfogar över en lämplig handläggare, eller en fysisk person som själv är lämplig eller förfogar över en lämplig handläggare. I praktiken innebär det att uppdraget ofta ges till ett företag, som i sin tur utser en handläggare — den individ som faktiskt utför samordningsarbetet.
Handläggaren ska ha den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs för arbetsmiljöarbetet med hänsyn till byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. Den här skillnaden mellan den juridiska person som bär uppdraget och den fysiska person som utför det är viktig vid upphandling och vid en eventuell tillsyn från Arbetsmiljöverket.
Olika kompetenskrav för olika faser
Regelverket ställer inga krav på specifika kurser eller certifikat för någon av rollerna. Kravet är att BAS-P respektive BAS-U ska ha utbildning, kompetens och erfarenhet som är lämplig för det aktuella projektet — med hänsyn till dess storlek, komplexitet och risknivå.
I praktiken innebär det att kompetenskraven delvis skiljer sig åt. BAS-P behöver förstå projekteringsprocessen och kunna kommunicera med arkitekter, konstruktörer och andra konsulter. BAS-U behöver förstå produktionsprocessen och kunna hantera en aktiv byggarbetsplats med flera parallella aktörer.
Sammanfattning
BAS-P och BAS-U är inte varandras konkurrenter eller dubbletter — de är varandras förutsättningar. Ett projekt med en svag BAS-P ger BAS-U ett sämre utgångsläge. En dålig överlämning gör BAS-U:s arbete svårare från dag ett. Skillnaden mellan rollerna handlar inte om rang, utan om fas: de är utformade för att komplettera varandra längs projektets hela livslinje, från första ritning till sista besiktning.
- BAS-P: planering och projektering — påverka innan risken blir ett faktum
- BAS-U: produktion och byggande — hantera och förebygga risker i en aktiv miljö
- Båda utses av byggherren, båda kräver rätt kompetens för projektet, och byggherrens ansvar kvarstår oavsett
Läs allt om BAS-P och BAS-U här.
