I varje byggprojekt med fler än en aktör behöver arbetsmiljöarbetet samordnas. De roller som ansvarar för den samordningen kallas BAS-P och BAS-U — byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering respektive utförande. Det här är en introduktion till vad rollerna innebär, varför de finns, och hur de hänger ihop med resten av arbetsmiljöansvaret i ett byggprojekt. Längre ner finns också en fördjupning för den som vill förstå regelverket i detalj.
Vad är BAS-P och BAS-U?
BAS-P och BAS-U är två samordningsroller som ska finnas i byggprojekt. Förkortningarna står för byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (BAS-P) respektive byggarbetsmiljösamordnare för utförande (BAS-U). Rollerna regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:3.
BAS-P verkar under planerings- och projekteringsskedet — innan spaden sätts i marken. BAS-U tar vid under byggskedet och samordnar arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatsen. Tillsammans täcker de hela projektets livscykel. En fördjupad genomgång av skillnaden mellan BAS-P och BAS-U finns i en separat artikel.
Varför finns rollerna?
En byggarbetsplats är en ovanlig arbetsmiljö. Flera företag arbetar samtidigt på samma plats, med olika uppgifter, olika utrustning och olika risker. En elektriker som drar kabel i ett schakt behöver veta att det schaktet inte ska fyllas igen av markentreprenören samma dag. Den typen av samordning sker inte av sig själv.
Arbetsmiljölagen (3 kap. 6 §) slår fast att byggherren har ett särskilt ansvar för att utse personer som samordnar arbetsmiljöfrågorna (läs mer om byggherrens ansvar i byggprojekt). AFS 2023:3 konkretiserar hur det ska gå till.
Rollerna i korthet
BAS-P samordnar under planering och projektering. BAS-P ser till att arkitekter, konstruktörer och andra projektörer tar hänsyn till arbetsmiljön i sina lösningar — både under byggtiden och vid framtida underhåll. Den mest konkreta uppgiften är att upprätta arbetsmiljöplanen — läs mer om vad arbetsmiljöplanen ska innehålla. Mer i Vad gör en BAS-P?
BAS-U tar vid vid överlämningen från BAS-P till BAS-U och samordnar det praktiska arbetsmiljöarbetet under byggskedet. BAS-U ger klartecken innan arbeten påbörjas, uppdaterar arbetsmiljöplanen och samordnar gemensamma skyddsåtgärder. Mer i Vad gör en BAS-U?
Vem kan vara BAS-P och BAS-U?
Den som utses ska ha utbildning, kompetens och erfarenhet som motsvarar projektets storlek, komplexitet och risknivå. Det finns inget generellt krav på en viss certifiering — kravet är relativt. BAS-P eller BAS-U kan vara ett företag eller en fysisk person. När ett företag utses ska en namngiven handläggare anges — läs mer om handläggarbegreppet i AFS 2023:3. Fullständig genomgång i Vem kan vara BAS-P och BAS-U?
När behövs BAS-P och BAS-U?
Grundregeln: i alla byggnads- och anläggningsarbeten. Det gäller oavsett projektets storlek. Förenklade regler finns för mindre projekt med en enda projektör och en enda entreprenör — men rollerna finns fortfarande. Komplett genomgång av undantagen.
Utbildning
Det finns inget lagkrav på en specifik utbildning, men i praktiken förväntas alla som tar ett BAS-uppdrag ha gått en grundutbildning. Branschens norm är förnyelse vart femte år. Mer om giltighetstid för BAS-P/BAS-U-utbildning.
Fördjupning: AFS 2023:3 — regelverket bakom rollerna
Den 1 januari 2025 trädde AFS 2023:3 i kraft och ersatte det gamla regelverket. Det som följer är en genomgång av hur föreskriften är uppbyggd och vad den faktiskt kräver. En separat artikel om vad som ändrades finns också.
Föreskriftens struktur
AFS 2023:3 är uppdelad i tre avdelningar och elva kapitel. Avdelning I (1 kap.) innehåller definitioner och tillämpningsområde. Avdelning II (2–7 kap.) beskriver varje aktörs ansvar: byggherren, BAS-P, BAS-U, byggherrens ställföreträdare, projektörer och den som tillverkar monteringsfärdiga byggnader. Avdelning III (8–11 kap.) innehåller gemensamma bestämmelser om riskhantering, projektering för god arbetsmiljö och arbetsmiljöplanen.
De sex aktörerna i regelverket
AFS 2023:3 identifierar sex typer av aktörer med eget ansvar:
- Byggherren (2 kap.) — den som låter utföra arbetet. Övergripande ansvar för organisation, resurser, tidsplanering, uppföljning och sanktionsgrundande skyldigheter.
- BAS-P (3 kap.) — samordnar planering och projektering. Upprättar arbetsmiljöplan. Följer upp att projektörer arbetar med att förebygga risker.
- BAS-U (4 kap.) — samordnar under byggskedet. Klartecken, skyddsverksamhet, ordning, introduktion, kontroll av entreprenörer. Håller arbetsmiljöplanen tillgänglig och uppdaterad.
- Byggherrens ställföreträdare (5 kap.) — den som övertar byggherrens arbetsmiljöansvar, till exempel en totalentreprenör. Kräver genuint självständigt beslutsutrymme.
- Projektörer (6 kap.) — arkitekter, konstruktörer och andra som medverkar vid projektering. Eget ansvar att projektera för god arbetsmiljö och följa BAS-P:s anvisningar.
- Tillverkare av monteringsfärdiga byggnader (7 kap.) — prefab-tillverkare med ansvar för monteringsanvisningar och uppföljning av montage.
Proportionalitetsprincipen
Ett begrepp som genomsyrar hela föreskriften: omfattningen av arbetsmiljöarbetet ska motsvara byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå. Den formuleringen återkommer i 2 kap. (byggherre), 3 kap. (BAS-P) och 4 kap. (BAS-U). Det innebär att ett garagebygge och ett sjukhusprojekt inte kräver samma insats — men att grundkraven gäller i båda fallen.
Handläggare
AFS 2023:3 formaliserar begreppet handläggare. BAS-P och BAS-U kan vara juridiska personer (företag), men det är alltid en namngiven fysisk person — handläggaren — som utför det faktiska samordningsarbetet. Byggherren ska kunna styrka handläggarens kvalifikationer (2 kap. 11 §). BAS-P och BAS-U får bara använda handläggare som de förfogar över (3 kap. 3 §, 4 kap. 3 §).
Klartecken
BAS-U ska ge klartecken till entreprenörerna innan de får påbörja arbete i projektet för första gången (4 kap. 12 §). Innan klartecken kan ges ska entreprenören ha lämnat uppgifter om arbeten med särskild risk, risker som kan påverka andra och risker som kan hanteras genom samordning. Det är en grindkontroll — arbetet får inte starta utan den.
Kontaktperson
När BAS-U:s handläggare inte finns på byggarbetsplatsen ska det finnas uppgifter om en kontaktperson som går att nå under all tid då arbete pågår (4 kap. 19 §). Kontaktpersonen ersätter inte BAS-U, men säkerställer att arbetsmiljöfrågor inte saknar mottagare.
Arbetsmiljöplanen
En arbetsmiljöplan krävs om arbete med särskild risk ingår i projektet, eller om projektet når tröskelvärdena för förhandsanmälan (11 kap. 2 §). BAS-P upprättar planen, BAS-U tar emot den vid överlämning och håller den uppdaterad under byggskedet. Planen ska vara tillgänglig på byggarbetsplatsen för alla som arbetar där.
Sanktionsavgifter
AFS 2023:3 innehåller fyra sanktionsavgifter — administrativa avgifter som Arbetsmiljöverket beslutar om direkt, utan domstolsprövning:
- Byggherre som saknar arbetsmiljöplan vid byggstart: 50 000 kr (stort projekt) eller 10 000 kr (litet)
- BAS-P som inte upprättat arbetsmiljöplan: samma belopp
- BAS-U som inte håller planen tillgänglig: samma belopp
- Byggherre som inte gjort förhandsanmälan: 5 000 kr
Undantag: ingen avgift om hela arbetet pågår max två dagar i följd.
Överlämning
Arbetsmiljöplanen och allt övrigt arbetsmiljöarbete ska lämnas över från BAS-P till BAS-U innan det första byggnads- eller anläggningsarbetet startar. AFS 2023:3 kräver att överlämningen görs på ett strukturerat sätt (11 kap. 15 §). Om projekteringen fortsätter efter överlämningen ska byggherren klargöra hur ny information överlämnas till BAS-U (2 kap. 24 §).
Byggherrens kontrollskyldighet
Byggherren utser BAS-P och BAS-U — men befrias inte från ansvar genom att göra det. Byggherren ska fortlöpande följa upp att BAS-P och BAS-U har de förutsättningar som behövs och att de faktiskt utför sina uppgifter (2 kap. 18 §). Om brister upptäcks ska byggherren se till att åtgärder vidtas.
