Hoppa till innehåll

Ekonomi för chefer, 2 dagar

På plats i klassrum med våra kursledare. Kursen avslutas med ett kunskapstest.

Kontakta oss för mer information om Ekonomi för chefer, 2 dagar

Denna utbildning kan företagsanpassas.

11 900,00 kr
Exkl. moms

Kursdatum

Stockholm 2026-11-24 – 026-11-25
Göteborg 2026-12-15 – 2026-12-16
Malmö 2027-03-02 – 2027-03-03
Stockholm 2027-04-13 – 2027-04-14

Kurstider:
Dag 1: 09.00-16.30
Dag 2: 08.30-16.00

Pris

11900 kr inkl. kursdokumentation & kursintyg exkl. moms och måltider.

Boken ”Ekonomi för chefer” ingår i kursmaterialet.
Boken är skriven av kursledaren Jonas Bernhardsson och används under kursen.

Deltagare

Utbildningen riktar sig till dig som har ett ekonomiskt ansvar.

Målgruppen är Säljare, Administratörer, Platschefer, Servicetekniker, Ingenjörer, Försäljnings- och Marknadschefer, Projektledare, Arbetsledare, HR-personal, Produktionschefer, styrelse, VD med flera.

”Kursen får högsta betyg i våra utvärderingar vid varje tillfälle”

Ett annat namn för kursen är ”Ekonomi för icke ekonomer”.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

”Äntligen en ekonomikurs sett ur ett affärsmässigt perspektiv!”

Lönsamhet skapas inte på ekonomiavdelningen utan i den dagliga verksamheten där affärerna faktiskt görs. Det är medarbetarna i kundmötet och i produktionen som bygger företagets resultat.

Genom att stärka kunskaperna i affärsekonomi ökar förståelsen för vad som driver både företagets och kundens lönsamhet. Det leder till mer engagerade medarbetare, tydligare prioriteringar och en effektivare organisation.

Effekten blir ett starkare affärsmässigt självförtroende, ett mer proaktivt agerande i affärssituationer och i slutändan mer lönsamma affärer.

I denna utbildning går vi igenom:

Ditt ekonomiska ansvar som beslutsfattare
• Vad gör ett företag lönsamt?
• Fem strategier för lönsamhet

Grundläggande ekonomiska begrepp
• Intäkter, kostnader, tillgångar, skulder, eget kapital
• Skillnaden mellan resultat och kassaflöde

Att läsa årsredovisningar och bokslut
• Att läsa och förstå resultat- och balansräkningar
• Periodiseringar och avskrivningar

Analysera och styr företaget med rätt nyckeltal
• Affärsinriktad bokslutsanalys
• Nyckeltal – vad mäter dem och vilka är viktigast för ditt företag?

Styr företagets kapitalbindning och kassaflöde
• Ta kontroll över företagets dolda kostnader
• Kapitalbindning i projekt, tillverkning och handel
• Betalningsvillkor, ledtider och lager
• Checklista för bättre kassaflöde

Ekonomiska kalkyler
• Produktkalkyler, break-even analys
• Investeringar, känslighetsanalys
• Täckningsbidrag och självkostnad
• Sambandet mellan pris och volym
• Undvik kalkylfällorna
• Övningar & praktikfall

Resultat:
Efter kursen kommer du kunna fatta bättre, snabbare och mer affärsmässiga beslut i den egna verksamheten.


Om området och gällande regelverk

Ekonomi- och resultatansvar i en verksamhet handlar i praktiken om att planera och följa upp intäkter, kostnader, kapitalbindning och likviditet samt att kunna tolka finansiella rapporter när beslut ska fattas i drift, projekt, inköp, prissättning och investeringar. Det kan röra allt från att förstå skillnaden mellan resultat och kassaflöde, till att bedöma hur periodiseringar, avskrivningar och lagerförändringar påverkar rapporterade nyckeltal.

Rättslig ram: bokföring, årsredovisning och bolagsansvar

Den mest grundläggande regelstrukturen för företags ekonomirapportering i Sverige utgår från Bokföringslagen (1999:1078), som ställer krav på löpande bokföring, verifikationer och ordning/arkivering av räkenskapsinformation. I vardagen påverkar detta ofta hur processer för attest, kontering, projektredovisning och dokumentation behöver vara utformade för att information ska gå att följa och kontrollera i efterhand. För många företag kompletteras bokföringen av krav på extern finansiell rapportering enligt Årsredovisningslagen (1995:1554). Årsredovisningen sätter ramar för hur resultat- och balansräkning presenteras, vilka upplysningar som ska lämnas samt vilka värderingsprinciper som får användas. Det är också i årsredovisningsprocessen som frågor om exempelvis periodiseringar, avskrivningar, nedskrivningar och notkrav blir särskilt praktiska. För aktiebolag kopplas redovisningen dessutom till bolagsrättsliga ansvarsförhållanden enligt Aktiebolagslagen (2005:551), där styrelse och vd har centrala roller i förvaltning och organisation. I praktiken innebär det ofta att ekonomisk uppföljning, intern kontroll och tidig hantering av likviditets- eller lönsamhetsproblem blir en del av styrningen, även om delar av det operativa arbetet ligger på ekonomiavdelning eller externa redovisningsbyråer.

Normgivning och standarder: K2, K3 och IFRS

Utöver lagstiftningen finns svensk normgivning på redovisningsområdet genom Bokföringsnämndens allmänna råd. För mindre företag är det vanligt att årsredovisningen upprättas enligt K2, det vill säga BFNAR 2016:10 (K2), som är mer regelstyrt och förenklat. Företag som behöver eller väljer mer principbaserad redovisning tillämpar ofta K3 enligt BFNAR 2012:1 (K3). Val av regelverk påverkar bland annat vilka bedömningar som måste göras kring klassificering, värdering och upplysningar, vilket i sin tur kan få genomslag i nyckeltal och intern rapportering. För noterade koncerner gäller i många fall EU-rättsliga krav på internationella redovisningsstandarder i koncernredovisningen genom EU-förordning (EG) nr 1606/2002 (IFRS). Det innebär att svensk redovisningspraxis i praktiken ofta behöver förhålla sig till både nationella regelverk (K-regelverk) och EU-ramverk (IFRS), särskilt i koncerner och kapitalmarknadsnära miljöer.

Myndigheter och praktiska rapporteringspunkter

Centrala myndigheter i sammanhanget är Bokföringsnämnden (normgivning), Bolagsverket (registrering och mottagning av årsredovisningshandlingar för exempelvis aktiebolag) och Skatteverket (skatter, avgifter och kontrollsystem). För aktiebolag finns exempelvis administrativa krav kopplade till inlämning av årsredovisningshandlingar till Bolagsverket, inklusive tidsfrister och möjliga förseningsavgifter, vilket beskrivs på Verksamt. Skatterapportering och deklarationsförfaranden regleras huvudsakligen i Skatteförfarandelagen (2011:1244), vilket i praktiken påverkar hur rutiner för exempelvis momsredovisning, arbetsgivardeklarationer och avstämningar behöver fungera löpande. Sammantaget skapar lag, myndighetsnormgivning och (i vissa fall) EU-regler en ram som påverkar hur ekonomiska beslut följs upp och dokumenteras. Parallellt med detta används ofta branschpraxis och interna styrmodeller (budget, prognos, kalkyler och nyckeltal) som inte i sig är lagkrav, men som blir viktiga verktyg för att omsätta redovisningsdata till operativ styrning.

Alla utbildningar kan företagsanpassas