Hoppa till innehåll
0250 - 911 00 info@branschutbildarna.se

PBL i praktiken

Kursen genomförs som webinar online. 09.00 - 16.00

6 400,00 kr
Exkl. moms

En grundläggande kurs i Plan- och bygglagen (PBL) för alla som berörs av lagstiftningen. Kursen täcker plansystemet, utformnings- och egenskapskrav, bygglov, genomförande av byggåtgärder, kommunala processer och sanktionssystemet.

PBL i praktiken

Denna kurs i PBL ger en grundlig genomgång med fokus på lagens uppbyggnad, tillämpning och de senaste regeländringarna, inklusive det nya kapitel 9 som innebär omfattande förändringar av bygglovsplikten.

Kursen behandlar hur regelverket fungerar i praktiken och hur PBL samverkar med plan och byggförordningen samt de nya byggreglerna. Du får en tydlig bild av bygglovsprocessen och kommunens handläggning från bygglov till startbesked och slutbesked.

Deltagare

Alla som berörs av Plan & Bygglagen: Byggherrar, KA, anställda inom kommuner, konsulter med flera.

Förkunskaper

Inga förkunskaper krävs.

Program/Innehåll

  • Allmänt om PBL 2010-900
  • Plansystemet, regionplan – översiktsplan – detaljplan
  • Utformnings- och egenskapskrav, koppling PBL – PBF – BBR
  • Bygglov, marklov och rivningslov
  • Genomförandet av byggåtgärder
  • Processen hos kommunen, bygglov – startbesked – slutbesked
  • Nya kapitel 9 – hur påverkar förändringarna i bygglovsplikten kommunens handläggning och byggherrens planering?
  • Sanktionssystemet, PBL och PBF

Pris är inkl. kursdokumentation & kursintyg exkl. moms och måltider.

Pris: 6400 kr/deltagare. Anmäl 4 betala för 3, vilket ger 4800 kr/deltagare. Pris är ex moms.

Om området och gällande regelverk

Plan- och byggområdet omfattar hela kedjan från hur mark och vatten planeras och får användas, till hur en byggåtgärd prövas, projekteras, genomförs och tas i bruk. I praktiken handlar det om att tolka planförutsättningar, bedöma om bygglov/anmälan krävs, ta fram tillräckliga handlingar, samordna tekniska lösningar och visa att samhällets krav kan uppfyllas. Eftersom många moment är formbundna (beslut, samråd, kontroller och intyg) får process- och dokumentationsfrågor ofta lika stor betydelse som själva byggtekniken.

Rättslig ram och normhierarki

Den centrala ramen är Plan- och bygglag (2010:900), som reglerar bland annat plansystemet (översiktsplan och detaljplan), lov- och anmälningsplikt, krav på utformning och egenskaper samt byggprocessens beslut (till exempel start- och slutbesked). Lagen kompletteras av Plan- och byggförordning (2011:338), som innehåller mer detaljerade bestämmelser och preciseringar som behövs för tillämpningen. De tekniska kraven konkretiseras genom föreskrifter från Boverket. Traditionellt har detta ofta kopplats till Boverkets byggregler (BBR), med en struktur som kombinerar bindande föreskrifter och (i många fall) vägledande allmänna råd. Regelverket för tekniska krav är samtidigt under förändring: Boverkets nya byggregler gäller från 1 juli 2025, med en övergångstid som påverkar vilka regeluppsättningar som kan tillämpas beroende på när en ansökan eller anmälan kommer in till kommunen. Den praktiska konsekvensen är ofta att kravbild, verifieringsmetoder och dokumentationskrav behöver stämmas av tidigt i projektet. Se Boverkets sammanställning om kommande regeländringar och övergångsbestämmelser.

Ansvariga aktörer och myndighetsroller

Kommunen är normalt första instans i både plan- och lovfrågor, genom byggnadsnämnden (eller motsvarande nämnd) och dess handläggning. Boverket har en nationell roll med föreskrifter och vägledning, och länsstyrelserna har bland annat en viktig funktion i planprocessen och som överprövningsinstans i vissa beslutskedjor. Domstolsprövning sker i mark- och miljödomstolarna och, i vissa fall, i mark- och miljööverdomstolen.

Planering, lov/anmälan och byggprocess i praktiken

Planläggning enligt PBL sätter ramarna för vad som är möjligt på en plats, till exempel genom användningsbestämmelser, byggrätter, skyddsbestämmelser och genomförandetid i detaljplan. I lov- och anmälningsärenden behöver den som genomför åtgärden ofta visa både att åtgärden är planenlig (eller kan prövas med avvikelse) och att utformnings- och egenskapskraven kan uppfyllas, inklusive frågor om tillgänglighet, brandskydd, hygien, hälsa och säkerhet. Genomförandeskedet innehåller flera formella kontrollpunkter. Vanliga delar i kommunens process är tekniskt samråd, kontrollplan, arbetsplatsbesök, slutsamråd och beslut om när åtgärden får påbörjas respektive tas i bruk. Ett centralt beslut är startbesked, som knyter samman lov/prövning med de villkor och kontroller som ska gälla under utförandet. Boverkets PBL kunskapsbanken används ofta som praktisk vägledning i tolkningen av regelverket.

Tillsyn, sanktioner och överklagande

PBL innehåller ett sanktions- och tillsynssystem som syftar till att upprätthålla efterlevnaden i både lovpliktiga och anmälningspliktiga åtgärder. I praktiken kan tillsyn aktualiseras vid exempelvis start utan startbesked, avvikelser från beslutade handlingar eller vid brukande innan slutbesked, och kan leda till ingripanden som förelägganden och byggsanktionsavgifter. För verksamheter med återkommande byggprojekt blir rutiner för egenkontroll, dokumentation och spårbarhet därför en tydlig risk- och kostnadsfråga. Beslut kan som regel överklagas, men instansordningen varierar beroende på beslutstyp. Exempelvis överklagas vissa planbeslut på annat sätt än bygglov och tillsynsbeslut. Sveriges Domstolar beskriver översiktligt hur detta fungerar i Överklaga plan- och byggbeslut, inklusive att bygglov och tillsyn normalt prövas via länsstyrelsen innan domstol. Utöver lag och myndighetsföreskrifter förekommer branschpraxis och frivilliga branschregler (till exempel inom våtrum, VVS och brandskydd) som ofta används för att visa en robust teknisk lösning, särskilt i upphandling, kvalitetsstyrning och gentemot försäkringskrav. Sådana branschregler är i grunden inte lag, men kan få praktisk betydelse när de skrivs in i avtal, projekteringsanvisningar eller förvaltningskrav.
Trustpilot

Alla utbildningar kan företagsanpassas