Målgrupp
Alla som idag arbetar som eller ska ha rollen som projekteringsledare inom bygg och fastighet.
Förkunskaper
Inga särskilda förkunskaper krävs.
Projekteringsledning
Projekteringsledning innebär samordning, styrning och uppföljning av en projektering. En framgångsrik projekteringsledare ser helheten och är bra på att kommunicera. Under projekteringen deltar många aktörer med olika intressen och bakgrund. Projekteringsledaren samordnar dessa olika grupper samt styr projekteringen mot fastställda mål.
Kursen syftar till att stärka dig i rollen som projekteringsledare. Vi kommer att diskutera såväl byggprocessen och ledarrollen som vikten av struktur för att leverera rätt produkt till rätt kvalitet i rätt tid.
Utbildningen vänder sig i första hand till dig som vill utvecklas inom projekteringsledarrollen men även till beställare som önskar få bättre styrning på sina projekt.
Områden som kommer att behandlas
- Byggprocessen och ansvar
- Omfattning och förutsättningar
- Roller och specifikt projekteringsledarens roll
- Tidsplanering
- Ekonomi
- Kommunikation
- Riskhantering
- Kvalitet och miljö
- Arbetsmiljö
Kurstid
Kl: 08.30-16.30
Pris
7400 kr/deltagare inkl. kursdokumentation & kursintyg exkl. moms
Kostnad för måltider tillkommer.
Anmäl 4 betala för 3, vilket ger priset 5550 kr/deltagare. Pris är exkl. moms.
Om området och gällande regelverk
Projekteringsledning i bygg- och fastighetsprojekt handlar i praktiken om att samordna många teknikområden (arkitektur, konstruktion, installationer, brand, akustik, energi m.m.) till ett sammanhållet underlag som går att bygga, förvalta och verifiera. Rollen blir ofta navet för informationsflöden, beslutslogg, gränsdragningsfrågor och ändringshantering, särskilt när tidiga krav ska omsättas i system- och bygghandlingar samt i en samordnad modell/ritningsleverans.Byggprocessens regelverk och beslutspunkter
Den formella ramen för byggande styrs främst av plan- och bygglagen (2010:900) och kompletteras av plan- och byggförordningen (2011:338). I tillstånds- och tillsynsdelen är det normalt kommunens byggnadsnämnd som handlägger bygglov/anmälan och kopplade beslut som startbesked och slutbesked. Det påverkar projekteringen genom att handlingar och verifieringar behöver vara spårbara och samordnade mot de krav som prövas i ärendet, och genom att projekteringsförutsättningar ofta preciseras stegvis under processen. Ansvarsfördelningen i PBL innebär också att krav på planering, kontroller och dokumentation får en tydlig plats i genomförandet. I praktiken behöver projekteringsskedet därför ofta bygga upp en struktur för granskning, versionsstyrning och sammanställning av underlag så att det går att visa hur lösningar uppfyller ställda krav när projektet passerar sina kontroll- och beslutspunkter.Tekniska egenskapskrav: föreskrifter och standarder
De tekniska egenskapskraven konkretiseras i stor utsträckning genom Boverkets föreskrifter och vägledning. Traditionellt har mycket samlats i Boverkets byggregler (BBR) och bärverksdimensionering via Boverkets konstruktionsregler (EKS), där EKS kopplar till eurokoder och nationella val. Samtidigt är regelmiljön rörlig: Boverket har infört nya byggregler från 1 juli 2025 och anger att äldre regelpaket (BBR/EKS) kan användas under en övergångstid till och med 30 juni 2026, vilket innebär att projekt i praktiken behöver vara tydliga med vilken regeluppsättning som ligger till grund för projekteringen och hur det valet hanteras i kravspårning och verifiering. För att omsätta funktionskrav till projekterbara lösningar används ofta standarder och branschpraxis (t.ex. SS-EN-standarder, typiska dimensionerings- och provningsmetoder samt interna tekniska anvisningar hos beställare). De blir inte automatiskt ”lag”, men får stor praktisk betydelse när de hänvisas i föreskrifter eller skrivs in som kontraktskrav och granskningskriterier.Arbetsmiljökrav redan i projekteringen
Arbetsmiljöfrågor är inte enbart en fråga för byggarbetsplatsen utan ska i stor utsträckning förebyggas tidigt. Den övergripande ramen finns i arbetsmiljölagen (1977:1160) och kompletterande regler i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). För byggprojekt är Arbetsmiljöverkets mer detaljerade föreskrifter centrala, särskilt AFS 2023:3 (Projektering och byggarbetsmiljösamordning – grundläggande skyldigheter) som gäller från 1 januari 2025 och tydliggör krav på att risker ska identifieras, förebyggas och samordnas i planering och projektering (inklusive roller som BAS-P/BAS-U). I praktiken innebär detta ofta att projekteringen behöver hantera arbetsmiljörisker som en integrerad del av teknikval och metodval, exempelvis åtkomlighet för framtida drift/underhåll, montageordning, tunga lyft, fallrisker och logistik. Det gör att arbetsmiljöunderlag, riskregister och gränsdragningar mellan discipliner kan bli lika viktiga samordningsfrågor som traditionella teknikleveranser.Ansvariga myndigheter och praktisk tillämpning
De mest centrala myndighetsaktörerna är kommunens byggnadsnämnd (i lov- och byggprocessen), Boverket (föreskrifter och vägledning inom PBL-området) och Arbetsmiljöverket (tillsyn och föreskrifter inom arbetsmiljöområdet). Regelverket består typiskt av flera nivåer som samverkar i ett projekt:- Lag och förordning som anger grundläggande krav och process (PBL/PBF samt arbetsmiljölagstiftningen).
- Myndighetsföreskrifter som preciserar hur kraven tillämpas (t.ex. BBR/EKS och AFS).
- Standarder och branschpraxis som används för att verifiera och dokumentera valda lösningar, ofta via kontrakt och tekniska anvisningar.