Vem kan vara BAS-P och BAS-U?

Det finns inga formella krav på yrkestittel, branschbakgrund eller specifik utbildning för att kunna utses till BAS-P eller BAS-U. Det avgörande är att personen har tillräcklig utbildning, kompetens och erfarenhet för det aktuella projektet — med hänsyn till dess storlek, komplexitet och risknivå. Det är byggherren som ansvarar för att den bedömningen görs, och för att den stämmer.

I praktiken är BAS-P ofta en arkitekt, konstruktör eller byggherrens projektledare — någon som redan arbetar i projekteringsfasen och förstår hur projekteringsprocessen fungerar. BAS-U är ofta platschefen hos totalentreprenören eller generalentreprenören — någon med daglig närvaro och operativ överblick på arbetsplatsen. Men det finns inget som hindrar andra lösningar, så länge kompetensen finns på plats.

Juridisk eller fysisk person — och vad är en handläggare?

En viktig distinktion som många missar är att BAS-P och BAS-U formellt sett kan utses som juridiska personer — det vill säga företag, inte individer. Det är vanligt att ett konsultbolag eller en entreprenör utses till BAS-P respektive BAS-U i upphandlingen.

Men eftersom ett företag inte kan närvara på ett möte eller skriva under ett protokoll måste det alltid finnas en namngiven individ bakom uppdraget. Den personen kallas handläggare. Handläggaren är den som i praktiken utför samordningsarbetet, och det är handläggaren som ska ha rätt utbildning, kompetens och erfarenhet för projektet (2 kap. 9 § andra stycket).

Läs mer om handläggarbegreppet i AFS 2023:3.

Distinktionen är inte bara formell. Vid en tillsyn från Arbetsmiljöverket eller en rättslig prövning är det handläggarens faktiska agerande som granskas. Att peka på ett avtal med ett företag räcker inte om ingen konkret person kan visas ha utfört uppgifterna. Byggherren ska enligt 2 kap. 12 § se till att det framgår vem som är handläggare när en juridisk person har utsetts till BAS-P eller BAS-U.

I mindre projekt är det vanligt att BAS-P eller BAS-U är en fysisk person direkt — exempelvis en konsult som anlitas i eget namn. Det är fullt möjligt, och i sådana fall sammanfaller rollen och handläggarfunktionen i samma individ.

Kan BAS-P och BAS-U vara samma person?

Ja, det är juridiskt möjligt och förekommer i praktiken. Ingenting i regelverket förbjuder att en och samma person innehar både BAS-P- och BAS-U-uppdraget i ett projekt. AFS 2023:3 reglerar detta i 2 kap. 12 § och anger att samma juridiska eller fysiska person kan utses till både BAS-P och BAS-U.

Läs mer om när det fungerar och vilka utmaningar som finns.

I praktiken fungerar det bäst i mindre, relativt enkla projekt med en begränsad projekteringstid och kort produktionsfas. Tänk ett mindre ombyggnadsprojekt med en enda entreprenör, ett tydligt avgränsat uppdrag och inga parallella aktörer att samordna. I det scenariot är det både rimligt och effektivt att en person håller ihop helheten från första ritning till sista besiktning.

Utmaningen uppstår när projektet växer. BAS-P arbetar i en fas präglad av möten, ritningsgranskningar och dialog med projektörer — och behöver finnas tillgänglig i projekteringsprocessen. BAS-U arbetar i en fas som kräver regelbunden närvaro på en aktiv arbetsplats, löpande samordning av entreprenörer och realtidsdokumentation. Att hantera båda uppdragen väl, parallellt, i ett medelstort eller stort projekt är realistiskt sett svårt för en enda person.

Det finns också en tidsmässig överlappning att ta hänsyn till. I många projekt pågår projekteringen parallellt med produktionen — BAS-P:s uppdrag upphör inte alltid vid byggstart. En person som ska sköta båda rollerna under en period när båda är aktiva behöver ha en plan för hur det ska fungera i praktiken, inte bara en formell utnämning.

En rimlig tumregel: i projekt med fler än en entreprenör, med parallella arbetsmoment som kräver aktiv samordning, eller med en projekteringstid som löper in i produktionsfasen, är separata personer att föredra. Inte för att lagen kräver det, utan för att kvaliteten på arbetet nästan alltid blir bättre.

Kan byggherren vara BAS-P eller BAS-U?

Ja. Byggherren kan utse sig själv — eller en anställd — att fylla rollen som BAS-P, BAS-U eller båda. Det följer av 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen och förutsätter som alltid att personen har rätt kompetens för projektet.

I praktiken är det vanligare att byggherren tar BAS-P-rollen än BAS-U-rollen. BAS-P arbetar i projekteringsfasen, där byggherren ofta redan är aktiv part. En fastighetsägare med ett eget tekniskt kunnigt projektteam kan mycket väl ha förutsättningarna. BAS-U kräver däremot regelbunden närvaro på en aktiv arbetsplats och operativ samordning av entreprenörer — något som för de flesta byggherrar utan byggverksamhet i grunden är svårt att kombinera med övriga åtaganden.

Det finns en intressekonfliktproblematik som är värd att uppmärksamma. En byggherre som utser sig själv till BAS-P eller BAS-U hamnar i en situation där denne utformar, utför och följer upp sitt eget arbete. Det är inte förbjudet, men de allmänna råden till 2 kap. 3 § rekommenderar att byggherren värderar om en aktör som uppdras att utföra vissa av byggherrens uppgifter kan göra det utan att hamna i en intressekonflikt. En fastighetsägare som är BAS-U på sin egen ombyggnation kan ha ekonomiska incitament att tona ned problem som annars skulle kräva åtgärder eller försena projektet. Den risken finns oavsett om personen är medveten om den eller inte.

För privatpersoner ser situationen lite annorlunda ut. En privatperson som anlitar en enda totalentreprenör för sin husrenovering behöver normalt inte utse BAS-P eller BAS-U — ansvaret övergår automatiskt till entreprenören enligt 3 kap. 7 c § sista stycket arbetsmiljölagen. Men anlitar privatpersonen flera separata hantverkare för olika delar av arbetet kvarstår det fulla byggherreansvaret, inklusive skyldigheten att utse BAS-P och BAS-U. I det scenariot är det ofta just privatpersonen som blir BAS — med eller utan att förstå vad det innebär.

Intern eller extern BAS — vad är skillnaden?

Valet mellan en intern och en extern BAS-P eller BAS-U är en praktisk fråga som påverkar både kvaliteten och ansvarsfördelningen i projektet, men som sällan diskuteras i detalj.

Intern BAS

En intern BAS är någon som arbetar inom byggherrens organisation — en projektledare, en fastighetschef, en teknisk förvaltare. Fördelarna är uppenbara: personen känner organisationen, förstår projektets sammanhang och har tillgång till intern information utan tröskel. Kommunikationen är enklare och kontinuiteten är bättre.

Nackdelen är densamma som för byggherren som utser sig själv: en intern person befinner sig i ett lojalitetsförhållande med sin arbetsgivare. Det kan påverka förmågan att agera oberoende när säkerhetsarbetet krockar med projektets tids- eller budgetmål. Det är inte en teoretisk risk — det är en strukturell utmaning som kräver att organisationen aktivt stöttar BAS-rollen och inte underminerar den när det kostar.

Extern BAS

En extern BAS är en konsult som anlitas specifikt för uppdraget. Fördelen är oberoende — en extern konsult har inget lojalitetsförhållande till byggherren som kan påverka bedömningarna. Det ger ofta en tydligare ansvarskedja och gör det lättare att dokumentera att uppdraget faktiskt utförts självständigt.

Nackdelen är inlärningstid och informationsöverföring. En extern konsult behöver tid att sätta sig in i projektet, och i projekt med hög komplexitet kan den initiala kunskapsbristen påverka kvaliteten i det tidiga arbetet. Kostnaden är också ett argument, men den ska vägas mot värdet av ett väl utfört uppdrag — i projekt där säkerhetsarbetet brister är konsekvenserna betydligt dyrare.

Vad påverkar valet?

• Projektets storlek och komplexitet — större och mer komplexa projekt gynnar extern kompetens
• Organisationens interna kompetens — finns rätt utbildning och erfarenhet internt?
• Risken för intressekonflikt — är det rimligt att samma organisation samordnar och följer upp sitt eget arbete?
• Kontinuitet — i längre projekt är en intern person ofta enklare att hålla engagerad utan extra kostnad
• Upphandlingens utformning — i totalentreprenad är det vanligt att BAS-U ingår i entreprenörens uppdrag; i delad entreprenad behåller byggherren ansvaret och behöver ofta extern hjälp

Vilken kompetens krävs?

Regelverket kräver att BAS-P och BAS-U har utbildning, kompetens och erfarenhet som är lämplig för det aktuella byggprojektets storlek, komplexitet och risknivå (2 kap. 9 §). Det är ett funktionskrav, inte ett formkrav — lagen specificerar inte en viss kurs, ett visst antal timmar eller ett specifikt certifikat.

Det innebär att kompetenskravet ser olika ut beroende på projekt. En person med gedigen erfarenhet av liknande arbeten och relevant branschbakgrund kan vara fullt kvalificerad utan formell BAS-utbildning. En person med kursbevis men utan praktisk erfarenhet kan vara otillräcklig, oavsett hur nytt intyget är.

Arbetsmiljöverkets rekommendation

Arbetsmiljöverket godkänner och certifierar ingen specifik utbildning, men i de allmänna råden till 2 kap. 9 § anges att handläggare för BAS-P och BAS-U normalt bör ha en utbildning som minst omfattar fyra kunskapsområden: arbetsmiljöarbete inklusive praktiskt samordningsarbete, arbetsmiljöbestämmelser, föreskrifter om byggnads- och anläggningsarbete, samt övriga föreskrifter om arbetsmiljörisker som förekommer i byggprojektet. Rekommendationen är inte bindande, men den är ett viktigt riktmärke vid en tillsynssituation.

Utbildning kontra certifiering

Det finns en viktig distinktion som skapar förvirring på marknaden. En BAS-utbildning ger ett intyg som bekräftar att kursen är genomförd. Det är inte samma sak som certifiering.

Formell certifiering sker genom ackrediterade organ som Kiwa eller RISE och innebär en faktisk kunskapsprövning, inte bara kursnärvaro. Certifieringen är giltig i fem år och förnyas genom en ny examination. Det finns två nivåer: Normal (N) och Kvalificerad (K), där K-nivån riktar sig mot mer komplexa projekt.

Läs mer om hur länge en BAS-P/BAS-U-utbildning och certifiering gäller.

Certifiering är inte lagstadgat. Men allt fler byggherrar och offentliga beställare kräver det i sin upphandling, och det kan vara avgörande för att vinna kontrakt i konkurrensupphandlingar. För den som arbetar professionellt med BAS-uppdrag är certifiering i praktiken ett branschkrav snarare än en frivillighet.

Kompetensskillnader mellan BAS-P och BAS-U

Trots att utbildningsrekommendationen gäller båda rollerna är kompetensinnehållet delvis olikt. BAS-P behöver förstå projekteringsprocessen, kunna kommunicera med arkitekter och konstruktörer och ha förmågan att identifiera risker i ett skede där allt fortfarande är möjligt att förändra. BAS-U behöver förstå produktionsprocessen, kunna hantera en aktiv arbetsplats med parallella aktörer och ha förmågan att hålla dokumentationen levande under tidspress.

En platschef med lång erfarenhet är ofta utmärkt kvalificerad för BAS-U men kan sakna den projekteringskompetens som krävs för BAS-P. En arkitekt kan ha de tekniska förkunskaperna för BAS-P men missa det operativa perspektiv som BAS-U kräver. Det är en av anledningarna till att rollerna ofta fördelas på olika personer, även i projekt där det tekniskt sett vore möjligt att ha samma.

Måste BAS-U vara fysiskt på plats?

Inte alltid, men i de flesta projekt är löpande närvaro en förutsättning för att uppdraget ska kunna fullgöras. BAS-U:s uppgifter — skyddsronder, samordningsmöten, tillträdeskontroll, klartecken för start — kräver kännedom om vad som faktiskt händer på arbetsplatsen. Det är svårt att skaffa sig den kunskapen på distans.

Läs mer om vad regelverket säger om BAS-U:s närvaro.

Enligt 4 kap. 19 § AFS 2023:3 ska BAS-U se till att det finns uppgifter om vem man kan vända sig till i arbetsmiljöfrågor när handläggaren inte finns på plats. I de allmänna råden till samma paragraf anges att handläggaren för BAS-U normalt bör vara på plats när verksamhet pågår — det är alltså en rekommendation, inte ett absolut krav, vilket ger visst utrymme för kortare frånvaro.

Projektets storlek och komplexitet avgör hur strängt kravet ska tolkas. I ett stort projekt med många simultana aktörer och hög riskexponering är regelbunden närvaro i praktiken nödvändig. I ett litet, enkelt projekt med en enda entreprenör och begränsad aktivitet är handlingsutrymmet större.

Det finns ett viktigt undantag: om BAS-U även är den enda entreprenörens platschef är närvaron naturligtvis inbyggd i uppdraget. I sådana fall uppstår frågan om närvaro sällan i praktiken.

Läs allt om BAS-P och BAS-U här.

Regelverksreferenser

Följande bestämmelser i AFS 2023:3 och arbetsmiljölagen är centrala för frågorna i den här artikeln:

• 3 kap. 6 § AML — byggherrens skyldighet att utse BAS-P och BAS-U
• 2 kap. 9 § AFS 2023:3 — byggherren ska utse BAS-P och BAS-U som juridisk eller fysisk person med tillräcklig kompetens
• 2 kap. 10 § AFS 2023:3 — byggherren ska utse BAS-P så snart planeringen och projekteringen har påbörjats
• 2 kap. 11 § AFS 2023:3 — byggherrens skyldighet att kunna styrka kvalifikationerna hos BAS-P och BAS-U
• 2 kap. 12 § AFS 2023:3 — byggherren ska se till att det bara finns en BAS-P och en BAS-U vid varje given tidpunkt; samma person kan utses till båda
• 4 kap. 19 § AFS 2023:3 — kontaktperson vid tillfällen när BAS-U inte finns på byggarbetsplatsen

Arbetsmiljöverkets samlade vägledning om BAS-P och BAS-U, inklusive utbildningsrekommendationer och den officiella definitionen av handläggarbegreppet, finns på av.se under avsnittet om projektering och byggarbetsmiljösamordning.